Fastighetsbestämning

		.debatt
Förättningslantmätare Hans Jerkeman Stadsjurist Martin Öbo		.debatt
Förättningslantmätare Hans Jerkeman Stadsjurist Martin Öbo		Fastighetsbestämning Fastighetsbestämning och fastighetsreglering berörande Älvsborg 655:316 m fl Lantmäterisammanträdet 2004-11-15 Underrättelse om beslut 2005-05-04 Förättningslantmätare Hans Jerkeman Förättningsbeslut: Lantmäterimyndigheten har 2005-05-04 beslutat angående fastighetsbestämning av servitut. Kopia av beslut bifogas. Den som är missnöjd med Lantmäerimyndighetens beslut kan överklaga dessa genom att en skrivelse lämnas eller skickas till: Lantmäterimyndigheten Västra Götalands län. Fastighetsdomstolen behandlar sedan överklagandet. skrivelsen måste ha kommit in till Lantmäterimyndigheten inom fyra veckor från beslutsdagen, dvs senast den 1 nuni 2005. Ur protokoll 2005-05-04 I detta protokoll har följande beslut fattats: Fastighetsbestämning av servitut. Hänvisning till författningar mm Fastighetsbildningslagen (1970:988) Fastighetsbestämning Skäl: I skrivelse från ombuden Måre och Nordh har ifrågasatts om lantmäterimyndigheten har befogenhet att pröva frågan om fastighetsbestämning. Man menar att fastighetsbestämningsbeslutet av fastighetsbildningsmyndigheten i Göteborgs kommun 1996-11-29 har rättskraft mot alla andra fastigheter vars markområden omfattades av 1856 års laga skifte. Huvudregeln rörande besluts rättskraft är att den inte gäller mot de parter som inte var sakägare i målet. Ombudens hänvisning till litteratur och rättsfall är allmänt hållna och avser inte direkt det aktuella fallet. De ger alltså inte tillräckligt stöd för att avvika från huvudregeln... I detta ärende bör alltså huvudregeln angående rättskraft gälla. Det är oklart vilka fastigheter som har förmånen av servituten som tillkom vid laga skiftet av bland annat Vessingsö, fastställt 1856. Dessutom är omfånget av servituten oklart. Fastighetsbestämning behövs för att klarlägga detta. Beslut: Fastighetsbestämning skall ske (FBL 14:1). Fastighetsbestämningen skall omfatta vilka fastigheter som har förmån av servituten och i erforderlig omfattning omfånget av servituten. Fastighetsbestämningsbeslut Skäl: De servitut som ansökan om fastighetsbestämning avser har tillkommit vid laga skifte fastställt 1856-09-09, akt 14-VÄS-121. I en förening daterad 1852-09-22 överenskom sakägarna "Några vidare vägar, med undantag av en väg 8 alnar bred från landsvägen vid Erikebron till utmarksgrinden, afräknas icke, dock äger en hvar att för åtkomst af sina skiften i Utmarken och å Wessingsvik utan ersättning eller afräkning begagna nödige vägar". Syftet med servituten var enligt förättningslantmätarens mening att de på Vessingsö utlagda fastigheterna, Vessingsö 1:2-10, skulle ha rätt att färdas över varandras ägor för att kunna bruka fastigheterna som då användes för jord- och skogsbruksändamål, eftersom något vägnät med samfällda vägar inte lades ut i detta område. Någon bebyggelse fanns inte på Vessingsö vid denna tidpunkt. Genom ägostyckningar fastställda 1909-12-31, akt-VÄS-427-435 av de fastigheter som bildades vid laga skiftet blev all mark på Vässingsö uppdelad i lotter för bostadsändamål och lotter för vägändamål. Bostadsfastigheternas behov av väg tillgodosågs genom att servitut "ålades" de av vägar bestående lotterna. I handlingarna till ägostyckningarna omnämns i referatet från laga skiftet rätten att ta väg över varandras del i utjorden, men något ställningstagande till om att denna rätt skall bestå eller inte finns inte. Eftersom fastigheternas ursprungliga ändamål, jord- och skogsbruk, upphörde genom ägostyckningen upphörde också de servitut som vid laga skiftet bildades för dessa ändamål. Enligt förättningslantmätarens mening, upphörde alltså servituten från 1856 år laga skifte i och med genomförandet av ägostyckningarna. Efter ägostyckningarna har flera av bostadsfastigheterna försålts. I köpeavtalen har flera fall avtalats om servitut avseende rätt till utläggande av enskild eller gemensam brygga, se bifogade avtal till aktibilagorna C;I;O;P och T. Dessa savtal tyder på att fastighetsägaren vid ägostyckningen, AB Långedrag, inte ansåg att det fanns ett allmänt officialservitut som innefattade denna rätt. AB Långedrag företrädde både vid ägostyckningsförrättningen och vid upprättandet av avtalen av samma person, Karl Rudolf. Förättningslantmätarens slutsats är alltså att servituten från laga skiftet 1856 upphörde genom ägostyckningen av fastigheterna inom Vessingsö. Resultatet av fastighetsbestämningen har stor betydelse för den fortsata handläggningen av förättningen. Talan mot beslutet bör därför få föras särskilt innan förättningen avslutas. Beslut: Servituten tillkomna vid laga skiftet av Hinsholmen nr 1 och utjorden Wessingsö, akt 14-VÄS-121 gäller inte till förmån för fastigheterna som redovisas i förteckning, aktbilaga BE. `Förättningens fortsättande` Förättningen skall fortsättas med nytt sammanträde, för handläggnning av övriga yrkanden i ansökan, när fastighetsbestämningsbesutet vunnit laga kraft. kallelse till sammanträdet kommer att ske med brev till berörda sakägare. `Överklagande` Den som är missnöjd med Lantmätermyndighetens beslut eller åtgärder kan överklaga dessa genom att en skrivelse lämnas eller skickas till: Lantmäterimyndigheten Västra Götalands län Box 2234 403 14 GÖTEBORG ----------- Nästa!