Drömmen om evighetsmaskinen:
JAKTEN PÅ FRI ENERGI
Det finns de som tycker att vetenskapen har missat det viktigaste, eller rent av döljer stora sanningar för medborgarna.

Enligt dessa föreställningar finns det stora upptäckter som i ett slag skulle förändra hela världen, men som motarbetas av den etablerade forskningen och andra starka intressen.
Välkommen till sökandet efter fri energi!
Så inleder Tomas Lindblad sin artikel
i Allt om Vetenskap

 

SVT:Rapport informerar 20100303

EU-komissionen lade fram planen EU 2020.

Arbetslösheten inom EU är nu 23 millioner medborgare. Dvs ca 10% av den yrkesverksamma befolkningen.

 

Planen har 5 mål:

1. Fler jobb
2. Mer pengar till forskning .och utveckling.
3. Fler högskoleutbildade
4. En grönare ekonomi.
5. Antalet fattiga skall .minska.

Den skall gälla för de kommande tio åren.

 

Keppemotorn
I december 2009 visade en delegation upp ett sensationellt bidrag till lösningen på världens energikris - Keppemotorn. Motorn sägs förbruka 80 procent mindre energi än en vanlig motor. Sedan dess har förvånansvärt lite hörts om uppfinningen som skulle lösa världens klimat- och miljöproblem.
Kanske har det att göra med att mannen som gett namn till motorn inte är tekniker eller ingenjör, utan psykoanalytiker.

 


Dess stora uppgift är att hitta metoder för att eliminera arbetslösheten.
Pengar skall tas från jordbruksstödet och i stället gå till forskning och utveckling.

Nationella mål för varje medlemsland skall tas fram för jobb, forskning och utbildning.

 
ETT SÄKRARE KORT!
MEDBORGARKRAFTEN

Outnyttjad medborgarenergi inom EU idag/dag:
23.000.000 x 8 = 184.000.000 mantimmar.
 
 

Det är fortfarande oklart hur det skall genomföras.

Inför Göteborgs 300-årsjubileum 1923.

I den Kjellbergska donationen till Konstmuseet föreskrevs att "byggnaden skulle om möjligt komma till utförande vid en tidpunkt, då beredandet av ett ökat antal arbetstillfällen vore önskvärt".
 

Stadsdelsföreningar och organisationer skulle omgående kunna upprätta program, tid- och samverkanplaner och söka medel ur svenska fonder och från EU.
 

Genom de omfattande investeringarna kring utställningen fick Göteborg under den svåra depressionen en byggnation av viss betydelse - investeringar som till stor del hade ett tillfälligt värde eller hängde samman med kulturkonsumtion, men som gav sysselsättningseffekter.
(Källa: Göteborgs Historia av Kent Olsson)
.................................
SÄTT IGÅNG!
TIPS TILL ALLA
STADSDELS-

FÖRENINGAR/ORG..
 


..NÄSTA!

..FÖREGÅENDE

.................................
 
Inför Göteborgs 400-årsjubileum skulle ett likartat förfarande kunna tillämpas. Med hjälp av EU-bidrag och outnyttjad medborgarkraft skulle detta jubileum kunna ge än större avtryck än det 1923 i form av hållbar stadsutveckling genom förbättrad utbildning, utveckling och forskning.