Verkställande
Hela
balanseringen sker i samverkan med de folkvalda.
Allteftersom
stadsutvecklingen går mot hållbarhet rekryteras de folkvalda ur de
medborgaraktiva organisationerna för respektive kraft.
Nya
partier tillkommer andra tynar bort.
Inom processkonstverkets
ram
tas inte maktfördelningen upp.
Eftersom hållbar
stadsutveckling med all sannolikhet kommer att kräva en hel del förändringar
är det inte uteslutet att även maktfördelningen måste förnyas.
Montesquieus maktdelning kallas ofta för horisontell maktdelning. En annan maktdelning, som delar den nationella, regionala och lokala makten kallas vertikal maktdelning. En decentraliserad stats vertikala maktdelning kan som i Sverige ta sig uttryck i att separera riksdag, landsting och kommunstyrelse.
Maktdelning,
demokrati
och folksuveränitet
Sedan politikens fält
under 1900-talet vuxit och i flera länder kommit att närma sig den privata
sfären med sociala frågor, har stater modifierat och förändrat
maktdelningen i sina styre.
Maktdelning ställs numera ibland i motsats till parlamentarismen.
Maktdelning (SOU 1999:76), beskriver Sveriges system som motsats till den maktdelning som är förefintlig i USA, och menar att Sverige i sin parlamentarism inte har annat än en arbetsfördelande maktdelning; maktdelningen är inte lika renodlad som i USA.
Den dömande makten har en starkare roll i presidentstyren, i och med att det finns en författningsdomstol. I presidentstyren manifesteras maktdelningen genom att de tre maktområdena har var sitt oberoende organ vilka även har till uppgift att kontrollera och balansera varandra.
Maktfördelning
Verkställande
makt som en av tre maktinstanser är en teori som grundades
av Montesquieu
i det att han pläderade
för maktdelningsprincipen.
I den skiljer
han mellan verkställande
makt och högsta makt (supreme).
Maktdelningsprincipen, Maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler,
för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk. Maktdelningsprincipen är ett fundamentalt begrepp i moderna
demokratier och utgör en av dess grundvalar.
.............LÄS HEDEN!
den verkställande makten (vanligen regering eller president), den lagstiftande makten (vanligen ett parlament eller en kongress) och den dömande makten (ett domstolsväsen)- dessa instanser skall sinsemellan vara oberoende för att uppfylla kriterierna på maktdelning.
.....................UTVECKLA!
TIPS TILL ALLA
..NÄSTA!