MEDBORGARKRAFTEN

PLAN TIDSKRIFT FÖR SAMHÄLLSPLANERING*GRUNDAD 1947 NR 5-6 2001

Ur
Socialt kapital-något för samhällsplaneringen?

Sedan Robert Putnam 1993 publicerade boken Making Democracy Work har begreppet socialt kapital använts allt mer i samhällsdebatten. I den här artikeln diskuterar Hans Westlund vilken roll samhällsplanering och politiska åtgärder kan spela för skapande, förnyelse och stärkande av socialt kapital.

Socialt kapital kan allmänt definieras som normer, värderingar, kunskaper och andra sociala egenskaper, som avgränsas av grupptillhörighet och/eller rum och som avspeglas i mänskliga relationer. I (tekniska) nätverkstermer kan detta uttryckas som att socialt kapital utgörs av egenskaper hos noderna/aktörerna och egenskaper, kapacitet och kvantitet hos länkarna i socialt och /eller rumsligt avgränsade nätverk. Därav följer att socialt perspektiv inte alltid kan ses som något alltigenom positivt. Det sociala kapitalet som till exempel kriminella ungdomsgäng bygger upp är ur samhällets synvinkel negativt. Normer och värderingar som håller ihop ett samhälle kan också hämma nytänkande och motverka tolerans.

Socialt kapital kan delas upp i ett antal rumsliga nivåer:

Enskilda aktörer:..........Beteende Preferenser Åsikter Värderingar Attityder

Grupp: ........................Relationer Normer Nätverk

Lokal nivå Plats:..........Andra lokala relationer

Region:........................Regional mentalitet

Nation:........................ Nationella kulturer

Treansnationell nivå:

Infrastrukturen i fokus
Samhällsplaneringen sysslar huvudsakligen med vad vi i vid bemärkelse kan kalla fysisk infrastruktur på lokal och regional nivå. I förhållande till begreppet socialt kapital framstår två frågor som centrala: Hur påverkar den fysiska infrastrukturen det sociala kapitalet på dessa nivåer? Kan samhällsplaneringen vidga sina domäner till att också omfatta något som vi kan kalla social infrastruktur?

Vem bestämmer?
.......... Det mesta som skrivits om politiska organ och socialt kapital kretsar kring att politiska åtgärder, oftast omedvetet, bidrar till att försämra det sociala kapitalet. Ostrom (2000) till exempel varnar för en crowding out-effekt om offentlig sektor tar över vad medborgarna kan organisera själva. hennes råd är i grova drag att staten skall stå för det medborgarna inte kan göra själva men i övrigt ge medborgarna utrymme att organisera sig för att tillgodose sina behov och därmed skapa och omforma det sociala kapitalet på bästa sätt. Det blir med andra ord samma uppfattning som många andra ledande samhällsvetare gjort sig till tolk för: den politiskt styrda sektorn ska skapa institutioner som gynnar ekonomi och demokrati och sedan bör medborgare och marknad i görligaste mån sköta sig själva.

Mycket längre än till sådana mycket allmänna slutsatser har inte diskussionerna om politiska åtgärder för att stärka det sociala kapitalet nått.

Artikelns slutsats:
Samhällsplaneringen bör kunna närma sig begreppet socialt kapital med tillförsikt. Sammmanställningar av forskning och praktiska erfarenheter, med socialt kapital som teoretisk ansats, bör kunna utgöra basen för en samhällsplanering med inriktning på att stärka det sociala kapitalet.

--------------------------------------------
2005 CIVIC

MEDBORGARKRAFTEN – den enda hållbara energin på sikt?

Är du redo att satsa egen tid på att utveckla din kommun eller ditt bostadsområde? Går det överhuvudtaget att få folk att engagera sig i samhällsfrågor idag? I Jokkmokk i Norrbotten startas inom kort projektet CIVIC – Cultural and Industrial Values In Change – där dessa frågor ställs i fokus. CIVIC är ett transnationellt projekt där Jokkmokk och Mansfield i England tillsammans ska utveckla metoder för att skapa medborgarkraft och medborgarstyrda processer för att utveckla samhället och för att hitta smarta sätt att hantera kontinuerliga förändringsprocesser på olika plan A och inom olika sektorer. Idén handlar helt enkelt om att återskapa en vilja och ett ansvar hos den enskilde individen att engagera sig i kommunens överlevnad – en uppgift som under lång tid allt mer kommit att hanteras av stat och kommun men där resurserna idag av olika anledningar inte längre räcker till för att möta medborgarnas krav och behov. Mer information om CIVIC, kontakta Åsa Eriksson: asa@strukturum.se

nästa sida!