PROCESKONSTVERK .....

Processkonstverk nr 1

från 1994

Utdrag ur samrådshandlingen.

Experimentet
Att utforska om det är möjligt att med hjälp av konsten skapa för människan uthålliga och rika samhällen.

Kan konstnärer och tolkare i samverkan stegvis medvetandegöra och förverkliga konstverkets budskap?

Kan ett konstverk med tidsbegränsat budskap värdesättas och komma till nytta medan budskapet är aktuellt?

Målsättningar ( Ett urval)
Målet är att tillvarata de omedvetna tankar och känslor som bl a
kommer
till utryck i konsten och omsätta dem i handling.

Att bidra till utvecklingen av Göteborg till en attraktiv miljövänlig stad
samt finna nya vägar till förnyelsen av våra storskaliga bostadsområden.

Att bidra till fördjupade studier av segregationens orsaker och effekter.

Att använda kulturen som redskap för social upprustning.

Att lyfta fram flera av Göteborgs unika bidrag. Kvaliteter som hamn-,
hav- och älvstad. Både Älvsborg och Angered ligger vid älven.

Att bidra till genomförandet av kvartersvisa grundförstärkningar i Vasastaden......................................................................................................

Processkonstverkets urform
Vår varseblivning sker till en del genom ett medvetet system och till
en betydligt större del genom ett omedvetet. Vi känner välbefinnande
eller olust utan att vi är medvetna om varför. Utformningen av stadsbyggandet bör i högre grad ske på det omedvetna systemets
villkor. Samhällsforskningen måste kompletteras t ex med processkonst.

Processkonstverkets urform innehåller symboler och idéer som medvetandegörs och tolkas stegvis för att utmynna i ett samhälle
bättre anpassat för människorna och miljön.

Funderingar
Ur folkhemmets idéhistoria var det viktigare att samhället fungerade
väl än att alla enskilda människor fick leva på sitt sätt. (Qvarsell)

Det moderna livet klyvs i ett materiellt och ett andligt plan. Vissa ägnar sig åt
"modernismen" som ett rent konstnärligt och intellektuellt fenomen, andra arbetar med "modernisering" politiska, ekonomiska och sociala. Detta visar på den olyckliga dualiteten, som uppstått mellan vårt moderna jag och vår moderna miljö.
(Boman)

En enda valuta i detta dualistiska samhälle fungerar inte. Vi spelar hasard,
förut med bankerna nu med utlandet som finansiärer, medan de överblivna blir allt fler.
Två valutor en för det materiella värdet "att ha" och en för det immateriella behovet "att leva" kan vara lösningen. Vi måste få upp ögonen för det vi kallar för livskvalitet.
Detta inte minst om Sverige skall kunna uppfylla WHO: s strategi. Hälsa för alla år 2000 som Europaregionens medlemsländer antagit. "År 2000 skall alla människor ha fått möjlighet att utveckla och använda sina fysiska och psykiska
resurser så att de kan leva ett socialt och ekonomiskt tillfredsställande liv. "

Forskarna tycks vara överens om att utvecklingen bör ske i form av en process. Framgångarna kommer att bli störst när offentliga och enskilda intressenter samverkar på olika nivåer och med stor bredd. En realistisk hållning handlar mer om en ny teoretisk och praktiskt förankrad "planeringskultur" än om en detaljerad doktrin med färdiga mönster och modeller för hur problem skall lösas. En sådan planeringskultur har ett dialoginriktat förhållningssätt till invånarna. Den pekar ut problem och mål, redovisar värderingar och anvisar praktiskt användbara metoder. Respekt, lyhördhet och känsla för människors egna upplevelser och för olika miljöers egen kultur och tradition ligger i det dialoginriktade förhållningssättet. I detta ligger en uppfordran att mobilisera de mänskliga resurser som finns i den lokala miljön.

En ny kultur kan stimuleras av kunskap men måste också få växa fram underifrån som grund för en långsiktigt hållbar utveckling. Det vi i samverkan måste få fram nu är flexibla och måttfulla strategier efter lokala förutsättningar.

Vår hjärna
Vår varseblivning sker genom två parallella system, ett medvetet i hjärnbarken och ett omedvetet i det limbiska systemet. Merparten av varseblivningen är den omedvetna.
Det limbiska systemet är alltså kapabelt att ta emot information, värdera den och låta kroppen reagera adekvat, t ex med känslor av välbefinnande eller olust utan att processen når medvetandenivån. Långt efter det att man upphört att medvetet intressera sig för sin miljö fortsätter oinskränkt det medvetna registrerandet som bestämmer så mycket av känsloupplevelserna.
Utformningen av stadsbyggandets visuella och sensuella kvaliteter bör alltså i hög grad ske på det limbiska systemets villkor. Konsten ligger generellt före utvecklingen men blir ofta för den otränade obegriplig och kommer ofta mänskligheten till godo för sent.
Ett sätt att avhjälpa detta är att låta människan avancera från att vara åskadare av till att bli aktör i konsten.

Hypotes: Om vår tid var indelad i funktionerna, produktion, leva och vila i stället för produktion, sysslolöshet och vila skulle situationen i världen idag vara helt annorlunda.

Om vi hade en dialog mellan två tillstånd att leva och att ha, kronan står för "hatillståndets" valuta och valutan "leva" står för levatillståndet, skulle nedanstående formel gälla.
1 Leva = 1 Skr/? + ej i pengar omsättbart > 1Skr

..........................................................................................................................NÄSTA!