| Processkonstverk
nr 33.. Krafter,
konsekvenser, strategier och hållbarhet
från
2012 | | | .......... | | ........................................................................................................... KONSEKVENSER Barnkonsekvensanalyser,
BKA Modellen för barnkonsekvensanalyser, BKA, är ett analysverktyg
för olika förvaltningar vid såväl underhåll och
ombyggnad som i planprocesser inför större förändringar
i den fysiska miljön. Den ska ge ett stöd för att i samverkan
belysa vilka behov, tillgångar och brister som behöver lyftas fram
utifrån barnperspektiv och barns perspektiv, samt beskriva konsekvenser
av föreslagna åtgärder.Analysverktyget ska följa med och
stärka det barnspecifika.
Samspel för utveckling Historiskt
har människor varit tvungna att samarbeta för att överleva
och har därför utvecklat kompetenser med samspelet som grund. Det
finns olika biologiska förklaringar till detta, som kan sammanfattas
som att det är svagheten som skapar grunden för det mänskliga,
vilket i gengäld lett till utvecklandet av kultur. De framsteg som gjorts
genom utvecklandet av redskap och kunskap har också förändrat
villkoren för vår existens. Varje
stadsdel behöver skapa en egen idé och dialog kring utvecklingen
av den fysiska miljön. ........................................................... | | | | .......... | |
Äldrekonsekvensanalyser,
ÄKA Ansvaret
för service och vård till äldre och handikappade stöder behovet
av en modell för äldrekonsekvensanalyser typ den för barn.
Den ska ge ett stöd för att i samverkan belysa vilka behov, tillgångar
och brister som behöver lyftas fram utifrån ett äldreperspektiv
samt beskriva konsekvenser av föreslagna åtgärder. ......... | | .......... | | .......................................................................................................
Konsekvenserna
för den enskilda individen Ur
artikel i SvD Kultur Att förverkliga sig själv blott en utopi I
en tid då livsstilar kan köpas sägs vi vara fria att välja
vem vi vill vara. I en ny avhandling om självförverkligande aktualiseras
idén att det moderna samhället ger oss fler möjligheter till
just detta. Men frågan är om vår bakgrund inte styr oss ännu
mer i ett individualiserat samhälle. Den
västerländska människans visioner handlar dessutom i många
fall om något mer än att bara leva ett drägligt liv - många
vill helt enkelt leva det ultimata livet Ofta
hävdas att det i vårt västerländska samhälle erbjuds
större möjligheter än någonsin att forma livet så som
man vill ha det. I en tid då livsstilar kan köpas som varor på
en marknad anses vi också vara fria att välja vem vi vill vara. Ett
ord som ofta förekommer i sådana sammanhang är ordet självförverkligande.
Det är ett ord med en påtalig utopisk dimension, eftersom det indikerar
tron på att det finns något inom varje människa - självet
- som det är vår uppgift att odla och förädla. Att locka
fram och förverkliga detta själv framstår som
ett sätt att nå fullkomning som människa. ..................................................................... | | .......... |
Själva
beteckningen självförverkligande kom att användas mer frekvent
under 1900-talet och har kanske framför allt förknippats med den amerikanske
humanistiske psykologen Abraham H Maslow. I ett inflytelserikt arbete från
1970 beskriver Maslow den mänskliga utvecklingen som en behovstrappa, enligt
vilken tillfredsställandet av basala behov som hunger och törst ses
som en förutsättning för att så småningom kunna förverkliga
sig själv. Enligt Maslow är detta en utveckling från tillstånd
av totalt beroende av andra människor till allt högre grader av oberoende.
Den självförverkligade människan är enligt Maslow en människa
som styrs inifrån och som står fri i förhållande till den
kulturella omgivningens påverkan. ......... | | | |
Maslows
teorier om självförverkligande har kritiserats för att de utgår
från en föreställning om den fulländade människan som
möjlig att frikoppla från den sociala omgivningen. Ett helt annat synsätt
företräds av bland andra just Charles Taylor som inte bara behandlat
ämnet rent historiskt utan som också själv kan sägas omfatta
en teori om självförverkligande. Människans strävan efter
att förverkliga sig själv präglas enligt Taylor av det faktum att
hon är en i grunden social varelse som aldrig kan betraktas oberoende av
det sociala kraftfält hon ingår i. Människan är enligt Taylor
en självtolkande varelse och hennes självförståelse är
beroende av sådant som ligger utanför henne själv.
Motsättningen
mellan Maslows och Taylors uppfattningar om självförverkligande är
ett centralt tema i en ny och tankeväckande avhandling i teologi. "I
Den potentiella människan". En undersökning av teorier om självförverkligande. ......................... | | |
.......
..... ........Två
uppfattningar om självförverkligande
| | | |