.bakgrund

....Åter startsidan

MANDALA
Ur Människan och hennes symboler av Carl G Jung
M.-L. von Franz har förklarat cirkeln ( eller klotet) som symbol för Självet. Den uttrycker det totala psyket med alla dess aspekter, inklusive förhållandet mellan människan och naturen i dess helhet. Antingen cirkelsymbolen uppträder i primitiv solkult eller i modern religion, i myter eller drömmar, i de "mandalas", som tibetanska munkar ritar upp, eller i forntida astronomers sfärsbegrepp, så pekar den mot en enda, högviktig aspekt av livet - dess yttersta helhet och harmoni.

.............................____________________________
Användningen av mandalan som symbol i projekt Stenstaden

Samtidigt som rivningsplanerna för ett stort antal fastigheter i Vasastaden tog fastare form hade jag på en bokrea kommit över boken Carl G Jung Människan och hennes symboler.

I arbetet med att hitta en projektidé för att finna vägar att rädda Vasastaden kom jag att lägga en del tid på att försöka kartlägga sambanden mellan intressenterna. Illustrationen blev en tämligen vildvuxen och komplicerad figur bestående av cirklar.Varje cirkel såg jag som ett revir som i sin tur innehöll ett antal nya revir eller cirklar. Jag insåg faran i att fastna inom ett revir.

Jag måste utgå från helheten, dvs en cirkel.

När projektet skulle presenteras såg jag det som trevligt att på bl a brevpapper ha en logo som anknöt till projektet. Mandala symbolen i boken om Jung låg nära tillhands att väja. Eftersom jag inte hade någon kunskap om helheten fick symbolen bli en cirkel med tomt innehåll.
Jag minns att jag inte var helt nöjd med den tomma cirkeln. Jag hade ju ett mål med projektet. Jag kompletterade därför symbolen med en central punkt i mitten.En av intressenterna påpekade att jag nog borde ta bort pricken då han läst att den symbolen betyder död eller slut.
Pricken avlägsnades därmed omgående.
( När jag 20 år senare återigen läser Jung förstår jag att mandalasymbolen skall ha en centralt placerad figur.Men jag betraktar den ändå som en mandalasymbol. Jung har påpekat, att en verklig symbol föreligger endast när det finns ett behov av att uttrycka det som tanken inte kan tänka, eller det som man bara anar eller känner.)

Vad innebär mandalasymbolen?
Nedan har jag valt ut delar av den beskrivning Jung och hans lärjungar redovisar i boken.

Enligt Jung är mandala: Hinduiskt ord som betyder magisk ring.

Cirkeln är en symbol för psyket. Kvadraten (och ofta rektangeln) är symbolen för den jordbundna materien, för kroppen och verkligheten.

Jung betonade att det enda verkliga äventyr, som erbjuds varje människa, är upptäcktsresan i det egna omedvetna. Ändamålet härmed är i sista hand att uppnå ett harmoniskt och välavvägt förhållande till Självet. Den cirkelrunda mandalan gestaltar denna fullkomliga inre jämvikt. Den har förkroppligats i den moderna katedralen i staden Brasilia.

Cirkelformen (mandalamotivet är ofta symbol för den naturliga helheten, fullgångenheten, medan den fyrkantiga formen representerar dess aktualisering i medvetandet. I drömmen möts den fyrkantiga skivan och det runda bordet; medveten insikt om centrum är förhanden. Det runda bordet är en välkänd symbol för helhet och spelar sin roll i myterna.

En tibetansk abbot omtalade en gång för Jung, att i Tibet de mest imponerande mandalabilderna byggs i fantasin, spontan eller dirigerad, när gruppens psykologiska jämvikt är rubbad, eller när en viss tanke inte kan komma till uttryck, emedan den ännu inte utgör en del av den heliga läran och därför måste bli föremål för sökande. Här visar sig två lika viktiga grunddrag i mandalasymboliken: mandalan tjänar ett bevarande syfte - att återställa en tidigare rådande ordning som rubbats, men den tjänar också det skapande syftet att låna uttryck och form åt något, som ännu inte finns, något nytt och unikt. Den senare aspekten är kanske ännu viktigare än den första men motsäger den inte. Ty i de flesta fall gäller, att det som återställer den gamla ordningen samtidigt i sig bär något av en nyskapelse. I den nya ordningen återkommer det gamla mönstret på ett högre plan. Förloppet åskådliggörs bäst av en uppåtstigande spiral, som liksom växer uppåt på samma gång som den ständigt återvänder till utgångspunkten.

I arkitekturen spelar också mandalan en viktig roll - men en roll som ofta passerar obemärkt. Den bildar grundplanen för både profana och sakrala byggnader i nästan alla kulturer; den finns med i den klassiska, den medeltida och även i den moderna stadsplaneringen.

Ett stort antal medeltida städer grundades efter mandala-grundplan och omgavs av en i princip cirkelrund stadsmur. Staden uppdelades - precis som Rom - genom två huvudgator i fyra "kvarter"; huvudgatorna ledde ut till fyra stadsportar. Kyrkan eller katedralen stod som just där artärerna skar varandra. Inspirationen till den medeltida staden med dess kvarter var det himmelska Jerusalem i Uppenbarelseboken, som hade en kvadratisk grundplan och murar med tre gånger fyra portar.Men Jerusalem hade inte något tempel i centrum; dess centrum var Guds omedelbara närvaro. Ett modernt exempel på mandala grundplanen är staden Washington.

Varken i klassiska eller i primitiva tiders stadsbyggande dikterades denna mandalagrundplan av estetiska eller ekonomiska hänsyn. Vad det gällde var stadens förvandling till ett ordnat kosmos, en helgad plats, som genom sitt centrum hade förbindelse med en annan värld. Och denna förvandling stod i överensstämmelse med den religiösa människans vitala behov och känslor.

Varje sakral eller profan byggnad, som har en mandala-grundplan, är en projektion i yttervärlden av en arketypföreställning med rötter i människans omedvetna. Staden, fästningen och templet blir symboler för psykisk helhet och utövar på så sätt en specifik verkan på den människa, som lever på denna plats eller som kommer dit.

Den centrala symbolen i den kristna konsten är inte mandalan utan korset eller krucifixet. Ända in i karolinisk tid var det liksidiga eller grekiska korset den vanliga formen; därför kom mandalan att indirekt bli inblandad.Men under tidens gång rörde sig centrum uppåt, tills korset antog sin latinska form med stolpen och tvärbjälken, som nu är den vanligaste.Denna utveckling är betydelsefull, därför att den motsvaras av kristendomens inre utveckling fram till högmedeltiden. Enkelt uttryckt symboliserade den tendensen att lyfta människan och trons medelpunkt upp från jorden, att "upplyfta" den till den andliga sfären. Denna tendens utgick från en strävan att förverkliga Kristi ord: " Mitt rike är icke av denna värden. "jordiskt liv, världen och kroppen blev därför makter, som måste övervinnas. Den medeltida människans hopp riktades sålunda mot det hinsides; det var endast från paradiset som löftet om uppfyllelse lyste.

Denna strävan nådde sin klimax under medeltiden och i den medeltida mystiken. Hoppet om ett hinsides fann sitt uttryck inte bara i att korsets medelpunkt flyttades högre upp, utan man kan också avläsa det i den alltmer tilltagande höjden hos de gotiska katedralerna, vilka tycktes vilja försätta tyngdlagen ur spel. deras korsformade grundplan är densamma som det förlängda latinska korsets, (babtisternas, med deras dopfunt i mitten, har däremot en autentisk mandala-grundplan.

Med den gryende renässansen började en revolutionernde förvandling av människans världsyn. Den uppåtriktade rörelsen (som nådde sin kulmen i slutet av medeltiden) slog om; människan återvände till jorden. Hon återupptäckte naturens och kroppens skönhet, började för första gången segla runt jorden och bevisade att jorden var ett klot. Mekanikens lagar och orsakslagen blev grundvalen för all vetenskap. Den religiösa känslans, det irrationellas och mystikens värld, som hade spelat en så stor roll under medeltiden, blev allt mera undanträngd av den logiska tankens triumfer.

På samma sätt blev konsten mera realistisk och sensorisk. Den bröt sig loss från medeltidens religiösa motivkretsar och omfattade hela den synliga världen. Den var liksom överväldigad av jordelivets mångfald, av dess härlighet och fasor, och blev vad den gotiska konsten hade varit dessförinnan: en verklig symbol för tidens anda. Därför kan det knappast betraktas som en tillfällighet, att en förändring skedde också i kyrkobygget. I kontrast till de högtsträvande gotiska katedralerna återgick man nu till mer cirkelrunda grundplaner. Cirkeln kom att tränga ut det latinska korset.

Denna formförändring måste emellertid - och detta är ett mycket viktigt drag i symbolikens historia - tillskrivas estetiska, inte religiösa motiv. detta är den enda tänkbara förklaringen till det faktum, att centrum. "heliga platsen) är tomt och att altaret står i en nisch i en vägg långt bort från centrum. Detta gör att planen inte kan beskrivas som en riktig mandala. Ett betydande undantag är Peterskyrkan i Rom, som byggdes efter Bramantes och Michelangelos ritningar . Här står altaret i centrum. Man är emellertid frestad att tillskriva detta undantag arkitekternas snille, ty det stora snillet är alltid på samma gång både av och bortom sin egen tid.

Trots de långtgående förändringar inom konsten, filosofin och vetenskapen, som skedde under renässansen, förblev kristendomens centrala symbol ändå oberörd. Kristus avbildades fortfarande på det latinska korset, alldeles som i våra dagar. Detta betydde att den religiösa människans centrum förblev förankrat på ett högre, mer andligt plan än den jordiska människans, som hade återvänt till naturen. Så uppstod en klyfta mellan människans traditionella kristendom och hennes förnuftsida eller intellekt. Sedan den tiden har dessa två sidor hos den moderna människan aldrig återfunnit varandra. Under århundradenas gång har - med människans växande insikt i naturen och dess lagar - klyftan steg för steg bara breddats; den klyver fortfarande den kristna västerlänningens psyke i vårt århundrande.

Bland de många sekter och rörlser som framträdde omkring år 1000 e. Kr., spelade alkemisterna en mycket betydande roll. De gav upphöjelse åt materiens hemligheter och ställde dem jämsides med de "himmelska." Vad de sökte, var människans helhet, omfattande både själ och kropp; och för denna helhet uppfann de tusen namn och symboler. En av deras centrala symboler var quadratura circuli (cirkens kvadratur), vilken är en äkta mandala.

...............................________________________