| Utdrag ur Bebyggelsehistoriska 
        undersökningar i Västsverige 1973 Bebyggelse i nyrenässansens anda 1868-90
 Under den första utbyggnadsperioden i området 
        revs inte något av den befintliga äldre bebyggelsen.
 Till att börja med togs i stället den hittills obebyggda marken 
        i anspråk.
 I öster var det 
        mark som tidigare tillhört landeriet Mariefred. Där uppfördes 
        i kvarteret Kronoberg 1868 en byggnad för Chalmerska Slöjdskolan och 1872 en för 
        Slöjdföreningen. 1872 bebyggdes
 kvarteret Kalmarehus med radhus och något senare uppfördes 
        hyreshus i kvarteret Kastellholm.
 Den Hasselbladska 
        ängen i väster började bebyggas samtidigt. De första 
        husen här var ocksåiinstitutioner. Kjellbergska Flickskolan (Storgatan 3) byggdes 1869 och 
        Amalia Hertz Stiftelse
 (Storgatan 5) 1870. På 1870-talet byggdes senare bostadshus i de 
        fem kvarteren längst ut mot
 väster (kvarteren Boken, Apeln, Glasbjörken, Almen och Alen). 
        Ytterligare 2 institutioner tillkom i
 slutet av 1870-talet: Göta Coldinuordens hus (Bellmansgatan 7-9) 
        och välgötrenhetsstiftelsen
 Eduard Magnus Minne (Viktoriagatan 13).
  Utbyggnaden 
        av Vasastaden kring år 1880
 Den första bebyggelsen 
        uppfördes i 3-4 våningar. De flesta av bostadshusen hade ljust 
        putsade relativt enkelt hållna nyrenässansfasader. De allmänna institutionerna 
        och några enstaka bostadshus hade
 fasader av huvudsakligen gult tegel med dekorativa inslag av puts eller 
        bart tegel.
 1880- 90 bebyggdes 
        större delen av Avenyn och Vasagatan. Det var huvudsakligen bostadshus 
        i 4-5 våningar med rikt dekorerade fasader i nyrenässans. Fasaderna 
        var ljust putsade eller hade inslag
 av oputsat rött tegel. Bostadsbebyggelsen kompletterades med tre 
        nya skolor Mathilda Halls skola
 (Karl Gustavsgatan 8-10) 1885, Realläroverket (Vasagatan 19) 1885 
        och Nya Elementarläroverket för
 flickor (Engelbrektsgatan 1) 1888. Två påkostade frikyrkor 
        byggdes också, Betlehemskyrkan
 (Vasagatan 26.30) 1880 och Babtisktkyrkan (Storgatan 39) 1883. Tingshuset 
        vid Södra vägen 25 och
 "Valand" byggdes 1886,
 Sekleskiftesbebyggelse 
        1890- 1905Den viktigaste utbyggnaden under perioden 1890- 1905 var den 
        kring Vasaplatsen och Vasaparken
 samt vid vid anslutande delar av Storgatan. Bostadshusen var här 
        i 5 våningar och utformade i
 karaktäristisk 90-talsstil med tornuppbyggnader, burspråk o 
        s v Fasaderna var ofta rikt dekorerade
 och uppbyggda av tegel i olika färjer. Institutionsabyggnader från 
        denna tid är KFUM.s byggnad
 (Storgatan 10-12), Hantverksföreningens hus (Storgatan 23) och nya 
        Kjellbergska Flickskolan
 (Södra vägen 2, nu riven)
 Kompletterande 
        bebyggelse 1905- 58Omkring 1905 var området i stort sätt fullbyggt. Bland 
        de senast tillkomna byggnaderna var två
 institutioner: Slöjdföreningens skola 1902, och Högskolan 
        1904, båda med drag av jugend i den
 arkitektoniska utformningen. Av den ursprungliga trähusbebyggelsen 
        fanns nu bara rester kvar
 vid Södra Vägen. Lorensberg fungerade ännu som nöjesetablissemang.
 Under åren 1905- 
        30 tillkom endast en byggnad. Det var Röhsska museet uppfört 
        1911 inationalromantisk stil. 1930-58 ersattes sedan de sista resterna av trähusbebyggelsen 
        längs
 Södra vägen med stenhus. Området omfattade nu enbart stenhusbebyggelse.
  Vasastaden 
        och Lorensberg år 1900
 Nästa 
        sida  kartor från 1820 -1900   |