Utdrag ur Bebyggelsehistoriska
undersökningar i Västsverige 1973
Bebyggelse i nyrenässansens anda 1868-90
Under den första utbyggnadsperioden i området
revs inte något av den befintliga äldre bebyggelsen.
Till att börja med togs i stället den hittills obebyggda marken
i anspråk.
I öster var det
mark som tidigare tillhört landeriet Mariefred. Där uppfördes
i kvarteret Kronoberg
1868 en byggnad för Chalmerska Slöjdskolan och 1872 en för
Slöjdföreningen. 1872 bebyggdes
kvarteret Kalmarehus med radhus och något senare uppfördes
hyreshus i kvarteret Kastellholm.
Den Hasselbladska
ängen i väster började bebyggas samtidigt. De första
husen här var också
iinstitutioner. Kjellbergska Flickskolan (Storgatan 3) byggdes 1869 och
Amalia Hertz Stiftelse
(Storgatan 5) 1870. På 1870-talet byggdes senare bostadshus i de
fem kvarteren längst ut mot
väster (kvarteren Boken, Apeln, Glasbjörken, Almen och Alen).
Ytterligare 2 institutioner tillkom i
slutet av 1870-talet: Göta Coldinuordens hus (Bellmansgatan 7-9)
och välgötrenhetsstiftelsen
Eduard Magnus Minne (Viktoriagatan 13).
Utbyggnaden
av Vasastaden kring år 1880
Den första bebyggelsen
uppfördes i 3-4 våningar. De flesta av bostadshusen hade ljust
putsade relativt
enkelt hållna nyrenässansfasader. De allmänna institutionerna
och några enstaka bostadshus hade
fasader av huvudsakligen gult tegel med dekorativa inslag av puts eller
bart tegel.
1880- 90 bebyggdes
större delen av Avenyn och Vasagatan. Det var huvudsakligen bostadshus
i
4-5 våningar med rikt dekorerade fasader i nyrenässans. Fasaderna
var ljust putsade eller hade inslag
av oputsat rött tegel. Bostadsbebyggelsen kompletterades med tre
nya skolor Mathilda Halls skola
(Karl Gustavsgatan 8-10) 1885, Realläroverket (Vasagatan 19) 1885
och Nya Elementarläroverket för
flickor (Engelbrektsgatan 1) 1888. Två påkostade frikyrkor
byggdes också, Betlehemskyrkan
(Vasagatan 26.30) 1880 och Babtisktkyrkan (Storgatan 39) 1883. Tingshuset
vid Södra vägen 25 och
"Valand" byggdes 1886,
Sekleskiftesbebyggelse
1890- 1905
Den viktigaste utbyggnaden under perioden 1890- 1905 var den
kring Vasaplatsen och Vasaparken
samt vid vid anslutande delar av Storgatan. Bostadshusen var här
i 5 våningar och utformade i
karaktäristisk 90-talsstil med tornuppbyggnader, burspråk o
s v Fasaderna var ofta rikt dekorerade
och uppbyggda av tegel i olika färjer. Institutionsabyggnader från
denna tid är KFUM.s byggnad
(Storgatan 10-12), Hantverksföreningens hus (Storgatan 23) och nya
Kjellbergska Flickskolan
(Södra vägen 2, nu riven)
Kompletterande
bebyggelse 1905- 58
Omkring 1905 var området i stort sätt fullbyggt. Bland
de senast tillkomna byggnaderna var två
institutioner: Slöjdföreningens skola 1902, och Högskolan
1904, båda med drag av jugend i den
arkitektoniska utformningen. Av den ursprungliga trähusbebyggelsen
fanns nu bara rester kvar
vid Södra Vägen. Lorensberg fungerade ännu som nöjesetablissemang.
Under åren 1905-
30 tillkom endast en byggnad. Det var Röhsska museet uppfört
1911 i
nationalromantisk stil. 1930-58 ersattes sedan de sista resterna av trähusbebyggelsen
längs
Södra vägen med stenhus. Området omfattade nu enbart stenhusbebyggelse.
Vasastaden
och Lorensberg år 1900
Nästa
sida kartor från 1820 -1900
|