.debatt
Vad avses med begreppet medborgarkraft?
1) Vad avses med
begreppet medborgarkraft?
Enligt översiktsplan
för Göteborg (ÖP99) skall planeringen utgå från
tre krafter.
Konkurrenskraft, bärkraft och medborgarkraft.
Meningarna är
delade om vad som avses med begreppet medborgrkraft.
Innebär
det:
Delaktighet? Ett gott liv? Underifrånperspektiv
och frivilligisering? Det civila samhällets styrka vid sidan av
den offentliga sektorn? Synpunkterna
från samrådsskedet påvisar behovet av en tydligare definition
av medborgarkraftsbegreppet.
Medborgarkraft
Remissinstanserna
tycks eniga i att medborgarkraften behövs, men tolkningen varierar
från, att den redan idag
kommer till uttryck i den demokratiska process ur vilken översiktsplanen
växer fram till, att människor på olika
sätt måste få känna sig delaktiga i samhället.
Det framförs
att dialogen med medborgarna är viktig. Det efterfrågas vem
som har ansvaret för att föra denna
dialog och ta hand om synpunkterna? Man frågar sig också hur
samarbetsformer mellan medborgare, stadsdelsnämnder, stadsbyggnadskontoret
och politikerna skall utformas?
Vissa tolkar
medborgarkraft som möjlighet till ett gott liv, andra ser den som
medborgarnas möjlighet att ta del i
och påverka sin omgivning.
Medborgarkraften
i Älvsborg har i sitt arbete mer gett uttryck för delaktighet
för att skapa välfärd och ser sig som
ett partipolitiskt obundet komplement till de folkvalda.
________________________________________________
SDN-Älvsborg
har antagit ett förslag till demokratiprogram.
Läs detta i pdf-format
Pressmeddelande
2002-01-21
Magnus LjungkvistPressekreterare 08-405 49 42070-543 20 51
Värna och fördjupa folkstyrelsen Nr 5 Regeringen har den 17
januari 2002 beslutat om demokratipropositionen med namnet Demokrati
för det nya seklet. En långsiktig
strategi presenteras för att värna och fördjupa folkstyrelsen.
Strategin kommer att
utgöra en av hörnstenarna i den samlade demokratipolitiken.
Syftet är att värna den
representativa demokratin och stimulera ett medborgardeltagande även
mellan valen. Regeringen anger långsiktiga mål i propositionen·
Valdeltagandet skall öka väsentligt i
kommunala och nationella valen liksom i valet till europaparlamentet.·
En ökad andel av medborgarna skall inneha politiska förtroendeuppdrag.
Antalet personer som någon gång
i livet haft ett politiskt förtroendeuppdrag ska också öka.·
Medborgarna skall ges bättre möjligheter än idag att
påverka och delta i den politiska processen.·
Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen
skall bli mera
jämlika än idag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer
med utländsk
bakgrund som deltar i den politiska processen ska öka. För att
åstadkomma
detta föreslår regeringen bl.a. följande · Kommuner
och landsting ges en
frivillig möjlighet att införa medborgerlig förslagsrätt,
dvs. att en person som är folkbokförd i en kommun ska få
lov att väcka ärenden i fullmäktige. Även barn
och ungdomar får denna möjlighet, liksom utländska medborgare
som ännu inte fått kommunal rösträtt.· Ökad
insyn i kommunala entreprenader och friskolor· Ökad satsning
på mångvetenskaplig demokratiforskning· Förbättrade
villkor för de förtroende vad gäller bl.a.
rätt till ersättning för förlorad arbetslöshetsersättning·
Förbättrade villkor för funktionshindrade förtroendevalda·
Ökade möjligheter till brukarinflytande i kommuner och landsting·
Fortsatt stöd till demokratiutveckling skall ges· Fullmäktige
skall ta ställning till viktiga beslut
i kommunala bolag Skolverket skall få i uppdrag att se över
hur de politiska partierna och deras ungdomsförbund lättare
kan få möjlighet att verka i skolan och informera om sin verksamhet.
____________________________________________________________________
Nedan följer ett debattinlägg klippt ur GT Debatt
onsdag 4 juli 2001
om frivilliga insatser.
_____________________________________________________________________
Frivilliga insatser kan hjälpa fler
Hundratusentals svenskar
engagerar sig i frivilliga insatser som komletterar offentlig sektor.
I Göteborg är det Lundby SDN som svarar för bidrag till
organisationer på det sociala området.
I år ska knappt 30 miljoner delas ut.Antalet sökande föreningar
ökar snabbt.
Det blir allt svårare att prioritera.Stadsdelsnämndens majoritet-
socialdemokraterna,
vänsterpartister och miljöpartister- har själv tagitinitiativ
till att vidga kretsen av mottagande
föreningar vilket gör prioriteringarna än svårare.
Samarbetet mellan
kommuner och frivilliga organisationer har stadigt ökat under 1990-talet.
Lite schablonartat kan man säga att varje satsad skattekrona i frivilligsektorn
ger två kronors
hjälpinsatser.
Politiker från
alla läger förenas i en positiv syn på de frivilliga
föreningarna.
Från socialistiskt håll hörs termer som underifrånperspektiv
och frivilligisering,
medan man från borgerligt håll snarast strävar efter
att på sikt stärka det civila samhället
vid sidan av den offentliga sektorn.
I idealfallet skulle
kommunens insatser inriktas på dem som inte själva förmår
skapa en
dräglig tillvaro. Idag är kommunens uppgift så mycket
större- alltifrån subventionerade fotbollsplaner via
bidragsfinansierade schackklubbar till insatser för utslagna människor.
Många hemlösa, psykiskt funktionshindrade och utsatta av andra
slag undviker myndigheter så gott de kan.
Då kan de frivilliga organisationerna nå behövande som
det offentliga aldrig skulle komma i kontakt med.
Ekonomiska spartider har fört det goda med sig att frivilliga organistaioners
självklara plats inom den
sociala sektorn inte längre ifrågasätts.Tidigare var den
svenska politiken ensidigt inriktad på statliga
och kommunala åtgärder, medan betydelsen av andra skyddsnät
kraftigt underskattades.
Den frivilliga
sektorn kommer att bli allt större och ta över en del uppgifter
vi
idag betraktar som kommunala. Risken äratt de kan vara frestande
för stat och
kommun att lägga ut uppgifter utan att minska skattetrycket.
Så länge
skattetrycket ligger på hög nivå är den sociala
sektorn beroende av bidrag för sin
överlevnad. Det offentliga stödet måste då inriktas
på förebyggande arbete. Arbete riktat
mot segregation, mot drogmissbruk och ungdomars utanförskap har högsta
prioritet, eftersom dessa
problem hotar hela samhället. I jämförelsen får vävstugor
för kriminellt belastade kvinnor stryka
på foten, liksom projekt för att ge arbetslösa mediaarbetare
praktik.
Jag hoppas att
den politiska majoriteten harkraft nog att prioritera så att angeläget
arbete
mot drogmissbruk, utanförskap och ungdomsvård verkligen blir
utfört!
Jonas Ransgård
(m)
1:e vice ordförande
SDN Lundby
____________________________
Ur
Kommunstyrelsens snabbprotokoll
2001 09 19
24
Dnr 766/01
Betänkande Att
vara med på riktigt- demokratiutveckling i kommuner och
landsting SOU2001:48 (Som Kommunstyrelsens svar skall översändas
yttrande från varje parti.
Beslut: samtliga
partiers yttrande översändes till justitiedepartementet.
____________________
Fastighetsnämnden
2001 03 19
8. Yttrande
över motion av Kjell Björkqvist (fp) angående ett
Stadsbyggnadsforum och riktlinjer av bostadspolitiken i centrala staden.
Bordlades på förslag av Kjell Björkqvist.
Se Medborgarkraften
Se vidare
en genomgång av kommunens rapporter som behandlar begreppet medborgarkraft.
Ur STORA & lilla Göteborg och
Ur samrådshandlingen till ÖP99
