.debatt
STORSKALIGA BOSTADSOMRÅDEN
2002 10 17
GP-artikel
Storstadssatsningen på nytt bord
Det särskilda
utskott som beslutat om storstadssatsningens pengar i Bergsjön
har lagts ned. Nu kommer stadsdelsnämnden att sköta dessa frågor,
i stället
för de fem politiker som utgjort det så kallade LUA- utskottet.
SDN-ordförande
Anthony Curry (s) motiverar beslutet med att ärendena blivit så
få att det inte
längre är motiverat att avgöra dem i en särskild instans.
Nedläggningen
görs samtidigt som Bergsjön avvecklar det särskilda
verksamhetsrådet stadsdelsutveckling. I fortsättningen skall
storstadssatsningens verksamheter hanteras av de ordinarie avdelningarna
inom stadsdelsförvaltningen, direkt under stadsdelschefens ledning.
2002 05 05
Ur GP -artikel
Svår start för storstadssatsningen
I
Göteborg känner endast 30 procent av de boende i de
invandrartäta
stadsdelarna till regeringens storstadssatsning.
Det kan betraktas som ett misslyckande eftersom poängen
var att alla skulle involveras.
I går
hölls en stor boendedialog, ingående i regeringens storstadssatsning,
på Blå Stället i Angered.
Lika
dåligt i Malmö
Och även om stadsrådet Mona Sahlin deltog via länk från
Stockholm och att tekniken dessutom fungerade så var det stora bekymret
att så få av de boende i Bergsjön, Norra Biskopsgården,
Gårdsten och Hjällbo kände till storstadssatsningen.
Endast 30 procent av de boende i de här områdena i Göteborg utgav i Integrationsverkets enkätundersökning att de kände till storstadssatsningen.
-Och
det är knappast så väldigt bra, säger Henrik Emilsson
från integrationsverket som presenterade resultatet i går...........
I storstadssatsningen ingår också en utvärdering av arbetet
i de invandrartäta stadsdelarna. Den nu presenterade enkäten
är en del av detta arbete.
- Riktigt klara med analysen blir vi inte förrän i juli, säger
Henrik Emilsson. Vad man kan se hittills av enkätundersökningen
är det vi redan vet - att man mår något lite sämre,
att man känner sig något lite otryggare, men att man oftast
trivs i sina områden, men ändå vill flytta därifrån..............
Tuff
slutdiskussion
De avslutande gruppdiskussionerna blev på sina ställen tuff
om hur långt man kommit i storstadsarbetet vad gäller inflytande
och demokrati och på vilket sätt ska och vill de boende kunna
påverka?.......
......................................_____________________________
2002 04 15
GP-artikel
Mer storstadspengar till Bergsjön
SDN-Begsjön får ytterligare 40 miljoner kronor, för
storstadsarbete. Det nya tillskottet
från staten ska användas för satsningar inom områdena
Arbete och utbildning samt
Språk och skola.
Bergsjön planerar att använda miljonerna för att bland
annat utveckla skol- och stadsdelsbibliotek, utveckla föräldra-
och elevmedverkan inom skolan samt till den
nya introduktionsskolan i stadsdelen.
Det blir också
insatser för att metodiskt motivera arbetslösa 18-25-åringar,
till
grundläggande IT-utbildning och jobbcoaching.
De nya insatserna i Bergsjön har stadsdelsförvaltningen planerat i samverkan med vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen. Tanken med storstadsarbetet är att ta till vara lokala initiativ för att förbättra demokrati, delaktighet, trygghet och trivsel i de utvalda stadsdelarna som förutom Bergsjön är norra Biskopsgården, Hjällbo och Gårdsten.
2001 12 11
Källa:
GP
Ur
Lång väg att gå för Sahlin
Mångfald
måste genomsyra all regeringspolitik, säger integrationsminister
Mona Sahlin.
-Förr var jämställdshetspolitiken ungefär som integrationspolitiken
är nu, vid sidan av,
som ett eget område.
Att "integrera" integrationspolitiken i den övriga politiken är nödvändigt för att ge integrationspolitiken kraft, anser Sahlin.
Mona Sahlin har under
hösten besökt Kanada för att ta intryck av den integrationspolitik
som förs där.
-Styrkan
med den nya integrationspolitiken är att vi tydligt uttrycker att
vi vill vara ett land med mångfald, att vi gillar olikhet. Vi försöker
inte få de människor som "vi", säger Mona Sahlin.
-Vi måste sluta
säga att bara för att ett område har många människor
med invandrarbakgrund, så är det ett segregationsproblem. Det
handlar i stället
om att göra de här områdena bättre att bo i.
Fakta/ Integration
Integration definieras av regeringen som en ständigt
pågående ömsesidig process.
"Den som bosätter sig ett nytt land, måste hitta en strategi
för att ingå i en ny gemenskap
utan att göra våld på sin kulturella och etniska identitet.
Det förutsätter en viss, ömsesidig, anpassning."
2001 12 10
Källa:
GP
Mångfald ska prägla samhället
Socialdemokraternas
integrationspolitiksa arbetsgrupp ger förslag till åtgärder.
- Hittills har Integrationsverket inte haft de muskler som det borde ha,
säger gruppens ordförande Luciano Astudillo.
_ Vi måste se till att mångfald präglar alla delar av samhället, och där skulle integrationsverket kunna vara mycket mer offensivt.
Artikeln: Bli svensk? och bilagan Mer om integration.
Glöm
hindren och satsa framåt
Storstadssatsningen skall göra Biskopsgården mer attraktivt
för alla.
Artikeln: Bli svensk?
del 2.
Göteborg stad informerar
Storstadssatsningen
Stadsrådet Mona Sahlin och Göteborgs kommunstyrelses ordförande Göran Johansson undertecknade den 2 februari 2001 det lokala utvecklingsavtalet mellan Staten och Göteborgs Stad, om insatser i Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och norra Biskopsgården. Totalt handlar det om 200 miljoner kronor under en 3 års period.
Storstadspolitikens mål är att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för tillväxt och att bryta segregationen.
Det handlar också om att ge människor i berörda bostadsområden möjlighet till samma levnadsvillkor som på andra håll i landet.
En viktig del i storstadsarbetet är de lokala utvecklingsavtal som ska förhandlas fram mellan staten och berörda kommuner i de tre storstadsregionerna.
Läs mera http://www.goteborg.se/wwwdb/gbgwww.nsf/
______________________________
2001 12 04
Källa: Vårt Göteborg
Nya storstadssatsningar i Gårdsten
Nu är det klart vilka storstadssatsningar det blir i Gårdsten
under nästa år. Och Gårdstensborna har varit med och
sagt sitt innan beslutet togs. Gunnareds stadsdelsnämnd tog nyligen
beslut om åtgärdsplan och budget för storstadssatsningen
i Gårdsten.
Totalt satsas 13,8 miljoner kronor under nästa år. Det blir fortsatt kompetensutveckling för alla pedagoger i förskola och skola. Metoder ska utvecklas som främjar barnens språkutveckling på modersmålet och på svenska.
Områdets skolor får en internationell och interkulturell profil, vilket ger eleverna möjlighet att utveckla sin flerspråklighet. Undervisningen kommer att ske i huvudsak på svenska men även utveckla sin flerspråklighet. utvecklingen kommer att ske i huvudsak på svenska men även erbjudas lektioner på bland annat arabiska och persiska.
Skolan håller öppet på eftermiddagar, kvällar och helger för elever, föräldrar och andra boende.Fjorton föeningar driver idag bland annat kurser och läxläsning. Nästa år ges ytterligare stöd till föreningar och större möjlighet till eftermiddagsverksamhet för 9-12 åringar i föreningsregi.
Nytt för nästa år blir en trygghetsgrupp knuten till Gårdstensbostäder med avlönade vuxenvandrare. De skall utöva tillsyn, medla i konflikter, eskortera boende och ha kontakter med polis socialtjänst och skola.
Kulturtolkar kommer att informera om friskvård och sjukvård på en mängd olika språk. De ska ha en nära kontakt med de boende och kunna forma motionsaktiviteter och föreläsningar utifrån deras behov.
En träffpunkt
för äldre invandrare startar under nästa år , som
en mötesplats, ett informationscenter och ett komplement till den
öppna hemtjänsten. Det blir även utbildningslokal och träffpunkt
för anhörigvårdare.
2001 11 27
UR
Inger Bergströms seminarium: Vad skall sparas av Miljonprogrammet
på CTH.
"Miljonprogrammet passar inte för dagens människor"
ur Planera Bygga Bo.
Riksantikvarieämbetet och många kulturvetare anser att det
är dags att byggnadsminnesmärka miljonprogrammets främsta
uttryck, de storskaliga bostadsområdena. Hur skall vi ställa
oss till detta?........ Vad har hänt sedan vi byggde miljonprogrammet
som har gjort bebyggelsen så omodern?
Nya livsformer
Miljonprogrammet byggdes för kärnfamiljen. Man tänkte sig
mamma, pappa och två till tre barn. Målet var att bygga bort
bostadsbristen.
Idag är inte
trångboddheten det största problemet, utan ensamheten.
Det som främst brister är att områdena inte har det yttre
sociala liv som krävs för ensamboende, med mötesplatser
och annat som behövs när man inte har någon hemma att
umgås med......
Hemma i bostadsområdena finns studenter, pensionärer och arbetslösa.
De har andra behov än lekplatser. Bostadsområdena är dåligt
anpassade till dem som faktiskt tillbringar dagarna där.
Ny fritid
Arbetet är inte längre så slitsamt, det vi behöver
efter en dag ensam vid datorn är inte främst lugn och fysisk
vila, utan upplevelser, sällskap och kroppslig aktivitet......Miljonprogrammets
funktionsseparering och isolering från den övriga staden bidrar
därför till ökad segregation.
Nya preferenser
Nu vill folk inte längre ha vila på sin fritid utan upplevelser,
social stimulans, spänning och action. Detta är svårt
att ordna i det rena boendets värld. Men så vill människor
också ha ett större mått av trygghet i sin närmiljö,
många känner främlingskap inför varandras kulturer;
säkerhet och trygghet har blivit en viktig planeringsparameter......
Varken upplevelser, spänning eller trygghet i den yttre miljön
kan man med särskilt stor framgång planera in i rekordårens
bostadsområden; de drar inte till sig tillräckligt med människor
för att befolka de stora yttre rummen.
Ny estetik
Den estetik som rekordårens bebyggelse vilar på är
maskinens estetik, den perfekta funktionen, ingenting onödigt. För
livsföring såväl som för design var idealen renhet,
enkelhet och enhetlighet.
Behovsläran lärde att vi alla har samma behov och att vi därför
kan bo likadant allihop.
Nyckelorden i den nya postmoderna estetiken är individualitet, komplexitet,
transparens och mångfald. Inget av dessa värden finns i rekordårens
byggande......
Miljonprogrammets struktur måste ändras, om bebygglesen
ska överleva.
______________________________________________________________
Källa:GP
Ur
Demokratrin
knackar på
Så
får varenda Hjällbobo chansen att säga ifrån.
Operation
dörrknackning pågår i Hjällbo. 14 personer besöker
stadsdelens
2 300 lägenheter under en månad. Operationen går ut på
att hitta folk som
vill vara med och reparera bristerna i demokratin.
-Hjällboforum
är en organisation som funnits i drygt tre år med uppgift att
lyfta stadsdelen.
Rent praktiskt
handlar det om hur storstadssatsningen 51 miljoner bäst ska användas.
