.debatt
RESERVAT
Ur Gp-artikel
Staden är närhet
mellan skillnader, inte olika grupper i olika områden.
Ändå är det just avgränsade områden, segregation
snarare än integration,
enklaver eller reservat, som kännetecknar den moderna staden.
Ingen gör något åt det.
... Gated communities, är bara ett av de senaste tillskotten som
med andra nykomlingar i vårt samhälle håller
vi dem ännu på lite distans med hjälp av språkets
hjälp....
Campusbereppet är en annan seglivad relikt som visar på behovet av att kunna avgränsa och peka ut ett fenomen. Köpstäder och evenemangsstråk är andra sådana tankefigurer som varken är stad eller stråk utan funktionszonerade områden; tyvärr stannar de inte i tanken utan byggs i betong.
Den engelske stadsbyggnadsforskaren
Bill Hillier har pekat på något han kallar korrespondensteorin
som roten till den moderna stadens problem. Korrespondensen gäller
mellan rumslig närhet och kategori- eller grupptillhörighet.
Gettot är den extrema korrespondensen: Alla i samma grupp bor på
samma ställe. Kategoriboende är ett annat, och talande, namn
på samma fenomen.
Grupper med stark korrespondens hänger , enligt Hillier, sammans
med stark gränskontroll, kontrollerade och exklusiva ceremoniella
rum och få oväntade möten.
Motsatsen, den svaga korrespondensen, innebär att människor
har många relationer med andra som de inte bor i närheten av.
Det är den stora, traditionella kvartersstadens mönster där gränserna är vaga, mötesplatserna öppna och inklusiva och de oväntade mötena många.
Modernismens stadsbyggnadsideal,
den småskaliga trädgårdsstaden lika väl som Le Corbusieres
stora hus i park, bygger på korrespondensteorin. Och när den
visat sig inte fungera blev svaret bara mer av samma sort mer social fragmentering,
mer rumslig hierarki, mer åtskillnad mellan grupper.
Trafikplaneringen har varit ett av de effektivaste verktygen för
att bygga den moderna staden......Anders Hagson, har i skriften Stads-
och trafikplaneringens paradigm levererat ideologiskt spängstoff
i oskyldig forskningsrapport förpackning. Han visar övertygande
hur den trafikplaneringsmodell som bygger på funktionszonering,
separering av olika trafikslag, differentiering av gatunätet i olika
hastigheter och överskådlighet i trafikmiljön, trots sina
goda avsikter motverkar sitt syfte och inte ens förbättrar trafiksäkerheten.....Hela
dess princip är att separera staden i olika delar. I själv verket
innebär den en stad på bilismens villkor och kan därför
omöjligt uppfylla de officiella målen om mindre utsläpp,
färre döda, minskat buller, bättre tillgänglighet
för billösa och trivsamma stadsmiljöer.
(sign: Claes Caldenby)
professor i arkitektur,Chalmers
