Debatts45

		.ungdom
		.ungdom
		UNGDOMSFULLMÄKTIGE Göteborgs stads kommunfullmäktige har tillsatt en arbetsgrupp i uppdrag att lägga fram ett förslag om att inrätta ett " Ungdomsfullmäktige". Arbetsgruppen har nu startat sitt arbete. UNGDOMSNÄMNDER Ur Omvärldsbevakning På ungdomars villkor. Ökat inflytande - mer delaktighet. Det behövs mer direkta åtgärder för att stärka ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet, skriver Kulturdepartementet i sin propositionen På Ungdomars Villkor.* Insatserna måste i så stor utsträckning som möjligt utgå från unga människors egna tankar och ambitioner, betonar departementet. Ett av förslagen är att inrätta en ungdomsdelegation som ska vara ett rådgivande organ i frågor som rör ungdomars villkor. Ungdomsinflytande förekommer i åtskilliga former. På lokal nivå, kan dessa vara ungdomsråd som samverkar med kommunen eller styrelser i skolor. Ungdomsparlament agerar ofta på ett nationellt eller regionalt plan. Dessa kan verka som rådgivande organ eller lagstiftande församlingar, vilket sker i bland annat Australien. UngdomsBarometern 1999 visar att ungdomar har ett lågt förtroende för politiker. Trots detta är få intresserade av ett medlemskap i politiska partier. Orsaken tros ligga i att den verklighet vi lever i idag skiljer sig avsevärt från den som formade partiernas strukturer. Enligt undersökningen Rapport 90-tal, har ungdomar större förtroende för företag och media än för politiker. -Intervjusvaren är entydiga på frågan hur man ska påverka utvecklingen: Politikerna är det ingen idé att ens försöka påverka, skriver redaktionen som är ett projekt vid Institutet för Framtidsstudier. * Prop. 1998/99:115 Propositionens huvudsakliga innehåll För den nationella ungdomspolitiken på 2000-talet föreslås tre övergripande mål som skall ersätta tidigare riktlinjer. För det första skall ungdomar ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. För det andra skall ungdomar ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. För det tredje skall ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande tas till vara som en resurs. sid37 5.1.1 En demokratikommission för, med och av ungdomar Regeringens bedömning: Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) bör få ekonomiskt stöd för att rådet fristående skall utreda ungdomars möjligheter att påverka såväl i sina egna miljöer som i större politiska sammanhang. Skälen för regeringens bedömning: Ett av de ungdomsting som föregått denna proposition arrangerades av Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) och samlade representanter från olika ungdomsorganisationer. Som ett resultat av detta ungdomsting har LSU den 25 mars 1999 kommit in till Kulturdepartementet med en framställan om att inrätta en demokratikommission om ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet. Denna skall, enligt framställan, komplettera Demokratiutredningens (SB 1997:01) arbete genom att kartlägga samt analysera och lämna förslag vad gäller ungdomars möjligheter att påverka skolmiljön, sin närmiljö, kommunpolitiken, landstingspolitiken, den nationella politiken, Europapolitiken och ungdomars situation i världen. En annan viktig uppgift skulle vara att utvärdera metoder som i dag används och att ta fram olika lösningar för att öka ungdomars delaktighet i det demokratiska livet. LSU erbjuder sig att vara värd för kommissionen. Demokratiutredningen (dir. 1997:101) är en parlamentarisk kommitté med uppgift att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. I tilläggsdirektiv (dir. 1998:100) har utredningen fått i uppdrag att utreda orsakerna till det sjunkande valdeltagandet och att föreslå åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet. Regeringen instämmer i LSU:s uppfattning att ett utredningsarbete av det slag som LSU föreslår bör genomföras. Ungdomsorganisationerna bör därför, genom LSU, ges ekonomiskt och övrigt stöd för att genomföra en fristående utredning för att kartlägga ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Det är angeläget att arbetet genomförs främst av ungdomar och på ungdomars villkor. Arbetet bör därför göras av representanter som är utsedda av ungdomsorganisationerna. För att ge möjlighet till ett flexibelt arbetssätt bör utredningen genomföras genom LSU:s försorg. 5.1.2 Demokrati i skolan Regeringens bedömning: Ungdomarnas demokratiska engagemang bör på olika sätt uppmuntras av skolan. Regeringen bör under år 1999 särskilt verka för att – försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolorna sprids, – elevrådsarbete och annat ideellt arbete uppmuntras i skolan, – elevombudsmannen ges fortsatt stöd, – politiska ungdomsförbund ges bättre möjligheter att medverka i skolan, och – anordnande av s.k. skolval uppmuntras. 5.1.3 En ungdomsdelegation knuten till regeringen Regeringens bedömning: En ungdomsdelegation bör inrättas. Den bör fungera som ett rådgivande organ till regeringen i frågor av särskild betydelse för ungdomar och ungdomars levnadsvillkor. Ungdomsdelegationen bör samtidigt vara ett forum för ungdomars inflytande och delaktighet i rikspolitiken. 5.1.6 Tillgång till information ger makt – Ungdomskanalen Regeringens bedömning: En särskild arena bör inrättas hösten 1999 på Internet – Ungdomskanalen – med riktad samhällsinformation till unga. Ungdomskanalen bör underlätta såväl tillgången till information som möjligheten att kommunicera med olika beslutsfattare. 5.2.4 Ökad kunskap om utanförskapet Regeringens bedömning: Det är allvarligt att vissa ungdomar och grupper av ungdomar riskerar att hamna i en långvarigt utsatt position i samhället. För att kunna ge dem bättre stöd krävs, utöver konkreta åtgärder, också ett bättre kunskapsunderlag om s.k. marginaliserade ungdomars villkor. Denna fråga bör behandlas i samband med den forskningspolitiska propositionen år 2000. .................Regeringens slutsats är att det bl.a. behövs ett mer omfattande kunskapsunderlag för att utforma en bättre ungdomspolitik till stöd för ungdomar som är i behov av särskilda insatser. Det torde vara angeläget att bl.a. dessa frågor ägnas ökad uppmärksamhet inom ungdomsforskningen. Regeringen avser därför att återkomma till detta i samband med den forskningspolitiska propositionen år 2000. 5.3 Kompetens och entreprenörskap Ungdomars engagemang kännetecknas inte sällan av otålighet och högt tempo. Förhoppningen att nå snabba resultat är mycket stor hos de flesta. Många ungdomar, inte minst de som har svårt att hävda sig i teoretiska studier, har i stället en stark drivkraft som gör dem till goda entreprenörer. En viktig uppgift för samhället är att ta till vara denna kraft av entreprenörskap och uppmuntra dess positiva utveckling. 6 Ungdomspolitik i kommunerna I detta avsnitt redovisar regeringen vissa principiella resonemang kring främst den kommunala fritids- och kulturpolitiken, men också kring några viktiga inslag i utvecklingen av en samlad kommunal ungdomspolitik. .................Regeringen ser positivt på en fortsatt utveckling av de kommunala ungdomsråden och vill understryka vikten av att metoderna för ungdomars inflytande i lokalsamhället utformas efter varje kommuns egna förutsättningar. 6.3 Satsning på Ung kultur Regeringens bedömning: Det bör göras en särskild satsning på att stödja och stimulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater, dans och eget skapande i syfte att öka det lokala utrymmet för detta. Skälen till regeringens bedömning: I dag är kultur ett stort ungdomsintresse och i den unga kulturen finns de frön till förnyelse och den växtkraft som kulturlivet måste ta till vara. Kulturen medverkar till utveckling och förståelse av den egna identiteten, ger möjlighet att testa gränser för tankar och erfarenheter, bryta mönster, blanda intryck och söka något nytt. Dagens ungdomar är den första generation som på allvar växer upp med en etnisk och kulturell mångfald i Sverige samtidigt som samhället är mer öppet än någonsin för den globala världskulturen. Ett stöd till ungdomskulturen är därför ett viktigt stöd till den utveckling som skapar vårt framtida kulturarv. Kultur i olika former är i dag ett lika stort ungdomsintresse som idrott. Genom bio, video och TV konsumerar ungdomar stora mängder rörliga bilder och intresset för att själva berätta med hjälp av videokameran är mycket stort. Att lyssna på musik är ett intresse som är gemensamt för nästan alla ungdomar. Den s.k. upplevelseindustrin är också en viktig framtidsbransch och en växande arbetsmarknad för ungdomar. Det finns samtidigt ett brett gränsland mellan kultur som fritidssysselsättning och som försörjning. Detta gränsland spelar stor roll för utvecklingen av ungdomars kreativitet och entreprenörskap.Regeringen anser det således vara en viktig ungdomspolitisk uppgift att skapa ett ökat lokalt utrymme för ungdomars eget skapande och för ung kultur. För att åstadkomma ett sådant ökat utrymme krävs åtgärder både på central och lokal nivå. Regeringen avser därför, utifrån de erfarenheter som främst Ungdomsstyrelsen och Kulturrådet samlat, att avsätta medel till en treårig satsning med detta syfte. 6.4 Utveckling av nya lokala lösningar för ungdomars fritidsverksamhet Regeringens bedömning: Det bör göras en särskild satsning på förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar. Detta bör göras för att stimulera verksamheter vars erfarenheter kan hjälpa kommunerna att klara de krav på utveckling som ställs av bl.a. de stora tonårskullarna i början på 2000-talet. Skälen till regeringens bedömning: Regeringen har i kapitel 3.3.7 konstaterat att ungdomar värderar sin fritid högt. Ungdomars fritidsintressen förändras ständigt och har i dag i många avseenden helt andra förutsättningar än för tio år sedan. Hur detta kommer att förändras under de kommande tio åren vet vi inte mycket om i dag. Den kommunala kultur- och fritidsverksamheten kommer sannolikt att behöva bli föremål för ständig förnyelse och omprövning. Detta kan exempelvis gälla behovet av att utveckla den framtida yrkesrollen som fritidsledare och ungdomsarbetare, men också behovet av nya slag av mötesplatser och träffpunkter. Som stöd i detta arbete behövs bra exempel på hur framtidens mötesplatser och träffpunkter kan komma att se ut. Här kan staten fylla en uppgift i förhållande till kommunerna genom att ekonomiskt stödja projekt, vars erfarenheter kan underlätta för kommunerna att utveckla sådana platser och träffpunkter. Regeringen avser därför att initiera en särskild satsning på förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt.............. 6.5 Behovet av lokaler för ungdomsverksamhet Regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen bör få särskilda riktlinjer för sitt uppdrag att kartlägga föreningslivets tillgång till olika slag av lokaler för ungdomsverksamhet och kostnaderna för desamma. 7 Internationellt samarbete Av EU:s 350 miljoner invånare utgör ungdomar i åldern 15–24 år 60 miljoner personer vilket motsvarar cirka 17 procent. De ungdomar som växt upp på 1990-talet har rest över hela världen på ett sätt som ingen tidigare generation haft möjlighet att göra. Därför beskrivs de ofta som en internationell generation. Deras erfarenheter från vistelser utomlands och deras språkkunskaper utgör en viktig resurs för dem själva och för samhället. Den 21 december 1995 inrättades på Civildepartementet en arbetsgrupp med uppgift att bl.a. utarbeta en svensk strategi för arbetet med ungdomsfrågor i EU. Arbetsgruppens rapport Ungdomsfrågor i EU – Förslag till en svensk strategi (Ds 1996:31) innefattar såväl övergripande som mer konkreta förslag till åtgärder. 8 Ekonomiska konsekvenser Överskottet från spelet på värdeautomater skall enligt beslut av riksdagen (prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415) tillfalla det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Medlen skall betalas ut till Riksidrottsförbundet respektive Ungdomsstyrelsen för vidare fördelning enligt närmare riktlinjer från regeringen. Synpunkter! ..Inlägg