.debatt
HABITATAGENDAN
Vad händer efter Istanbul?
Under konferensen ägnades mycket tid åt den institutionella
uppföljningen av konferensen. Vilka FN-organ får mandat att
agera och vad kommer att hända med Habitats kontor i Nairobi? Innan
konferensen hade nämligen EU och USA riktat kritik mot Habitatkontorets
hantering av ekonomin. Detta väckte starka känslor inom G77
(grupp 77, världens fattigaste länder) som upplevde kritiken
som ett hot mot kontorets framtid. Habitat är det enda FN-organ som
är förlagt till ett u-land därför var det mycket prestige
i frågan. Beslut togs om att kontoret skulle finnas kvar och vara
ansvarig för uppföljningen av konferensen.
Uppföljningen av den internationella utvecklingen från svensk
sida ålades främst utrikesdepartementet och ambassaden i Nairobi.
Nationellt arbetar Boplats 96 kommittén med att slutrapportera
sitt uppdrag fram till december -96, kommittén läggs sedan
ned. Den nationella uppföljningen kommer i och med årsskiftet
att ligga under inrikesdepartementet. Katja Wahlström kommer att
fungera som samordnare. Frågor som speciellt kommer att lyftas fram
i det fortsatta svenska arbetet är; rätten till ett boende samt
alla de 600 goda exemplen av lyckade projekt som genomförts världen
över och som lyftes fram under konferensen i Istanbul. Vad som ännu
står oklart idag är frågan om resurser för uppföljningsarbetet.
Den nya arbetsformen där kommunerna är en part i FN-arbetet
kommer till stor del att utgå från de internationella kommunorganisationerna.
Svenska kommunförbundet kommer att diskutera sin roll i detta under
hösten -96. Utifrån konferensens innehåll, upplägg
och resultat står det klart att det är den lokala nivån
som belyses i arbetet för ett uthålligt samhälle. Habitatfrågorna
bör integreras i det lokala Agenda 21 arbetet.
Agenda 21 i Sverige idag
Samtliga 288 kommuner i Sverige har påbörjat arbete med lokal
Agenda 21. Mer än 90 % av kommunerna har tagit ett formellt beslut
genom kommunfullmäktige eller kommunstyrelse att arbeta med Agenda
21, vilket är viktigt för frågans politiska status. Detta
visar en undersökning av Svenska kommunförbundet från
sommaren 1995. Sverige är det land i världen som anses kommit
längst i Agenda 21 processen. ICLEI, en internationell organisation
för lokala miljöinitiativ har nyligen gjort en liknande undersökning
över hela världen som visar att det är ca. 1.500 kommuner
i 49 länder som idag arbetar med Agenda 21.
Hur kommer det sig då att Sverige har anammat Agenda 21 tanken så
starkt? Om vi tittar lite närmare på de förutsättningar
och den historia Sverige har, hittar vi en del förklaringar till
framgången. Sverige har för det första en lång tradition
av att leva under demokratiska förhållanden. En annan oerhört
essentiell sak i Agenda 21 arbetet är det lokala självstyret.
Vi får gå tillbaka till 1860-talet då den första
lagen trädde i kraft gällande lokalt självstyre. Sen de
moderna kommunerna skapades på 1970-talet har policyn varit att
decentralisera beslutsfattandet. Kommunerna har fått ett allt större
ansvar för planering av mark- och vattenanvändning. En annan
aspekt är att under de senaste 20 åren har det svenska miljöarbetet
främst fokuserats kring att "städa upp". Det är
först nu som vi kan lägga resurserna på att förebygga
miljöproblem genom att ändra på tekniska system och våra
vanor. En sista faktor till Agenda 21 arbetets framgång är
den långa tradition av folkbildningsverksamhet vi har i vårt
kulturarv som lever kvar idag. Folkrörelser, folkhögskolor,
studieförbund, föreningar och studiecirklar är Sverige
världs bäst på! Om inte Sverige haft tillgång till
denna oerhörda kunskap och engagemang hade det svenska Agenda 21
arbetet definitivt inte sett ut så här idag.
av Madeleine Granvik
..Inlägg
