.debatt
..SENIORER
Ur sammanfattningen av SENIOR 2005
6 Samhällsliv
6.1 Aktivt medborgarskap
SENIOR 2005 konstaterar:
En ny, samlad syn på demokrati och medborgarskap har börjat
ta form. Där ger deltagande i politiska aktiviteter, kulturliv, livslångt
lärande och social ekonomi mervärden för såväl
individ som samhälle. Denna syn har dock på många sätt
varit "åldersblind". Närmast i förbifarten har
statliga utredningar noterat att det finns en tydlig övre åldersgräns
vid 65 års ålder för inflytande och delaktighet.
I takt med att åldrandet "individualiseras" behöver
äldre personer ses som individer i samhällslivet och inte som
en enhetlig grupp. Det behövs också större uppmärksamhet
på vad ökande skillnader i bl.a. tillgång till ekonomiska
resurser inom och mellan olika åldersgrupper betyder för möjligheterna
till inflytande och delaktighet i samhällslivet.
Många parter har ansvar för att bidra till en ändrad syn
på äldre personers inflytande och delaktighet. Enskilda människor
har själva ett ansvar att engagera sig. Det handlar både om
att ges möjlighet till delaktighet och inflytande, och att aktivt
vilja använda dessa möjligheter. Föreningar, politiska
partier, trossamfund, myndigheter och företag kan på olika
sätt möjliggöra deras engagemang.
SENIOR 2005 anser:
· I arbetet med att förnya demokrati och medborgarroll får
förnyelse inte bli liktydigt med föryngring. Frågor om
äldre människors inflytande och delaktighet måste därför
bli självklara delar av arbetet med att utveckla demokratins och
medborgarrollens olika dimensioner inom bl.a. politik, kultur och social
ekonomi.
· Genom förnyelsearbetet bör de åldersnormer som
idag begränsar inflytande och delaktighet i samhällslivet synliggöras
och omprövas. Ett konkret mål bör vara att öka deltagandet
i olika beslutsprocesser bland personer äldre än 65 år,
som i dag är underrepresenterade i bl.a. valda församlingar.
6.2 Politiskt inflytande
SENIOR 2005 konstaterar:
Alla ska, oavsett ålder, kunna och vilja påverka samhällsutvecklingen
och känna ansvar för den. Det gäller såväl den
egna livssituationen som samhällsutvecklingen i stort.
En viktig del i detta är att utveckla möjligheter till inflytande
och delaktighet i lokalsamhället. Det handlar både om möjligheten
att påverka politiska processer och att politiska organ lämnar
över makt till enskilda människor eller lokala råd och
liknande.
SENIOR 2005 anser:
· Människor i alla åldrar måste omfattas av arbetet
med att utveckla inflytande och delaktighet i lokalsamhället. Staten
har ansvar för att främja och underlätta utvecklingen i
hela landet. Samtidigt har landsting och kommuner nyckelroller för
att driva detta arbete vidare utifrån regionala och lokala förutsättningar.
· Att undanröja de hinder som finns för äldre personers
deltagande i beslutande församlingar handlar därför inte
bara om att öka deras egna möjligheter till inflytande. Ytterst
är det också fråga om att stärka den representativa
demokratin, bl.a. inför de utmaningar som en åldrande befolkning
ställer oss inför.
· De politiska partierna har ett betydande ansvar för att
i större utsträckning försöka ändra attityden
att äldre är för gamla för att åta sig förtroendeuppdrag
- såväl hos äldre personer som hos övriga medlemmar
och väljare...
· Staten bör arbeta för att fler personer över 65
års ålder får uppdrag i kommittéer och myndighetsstyrelser.
6.3 Kultur
SENIOR 2005 konstaterar:
För institutioner, organisationer och företag inom kulturlivet
är det en viktig utmaning att möta och ta till vara det ökande
intresset för olika kulturaktiviteter bland äldre personer.
I detta ingår bl.a. att alla måste kunna ta del av den offentligt
finansierade kulturen oavsett funktionsförmåga. Det arbete
som Statens Kulturråd bedriver för ökad tillgänglighet
fyller en mycket viktig uppgift.
Kulturupplevelser och deltagande i kulturaktiviteter har en viktig roll
för att stärka gemenskap och hälsa bland äldre personer.
Deltagande i kulturaktiviteter gör det bl.a. möjligt att träffa
människor som man kan dela minnen och erfarenheter med. För
många äldre som kommit till Sverige från andra länder
är dessutom möjligheten att bevara banden med kulturen i det
land eller område som man har lämnat särskilt viktig.
Biblioteken har under många år visat sig vara viktiga samlingspunkter
för människor i olika åldrar och med intresse av olika
aktiviteter.
Kulturlivet ger många äldre möjligheter att möta
ny teknik. Ny teknik och nya massmedier introduceras ofta genom kulturlivet.
Aktuella exempel är IT, Internet, digitalisering av radio- och tv-sändningar
samt inläsning av talböcker på CD-ROM. I flera av dessa
fall har biblioteken en nyckelroll för att ge äldre personer
kunskaper om och möjligheter att använda ny teknik.
Kulturlivet ger många möjligheter till möten över
generationsgränser och en fördjupad syn på ålder
och generationstillhörighet. I Sverige har det dock nästan helt
saknats ansatser att ge det generationsöverskridande arbetet en bas
och ett långsiktigt genomslag i kulturlivet.
SENIOR 2005 anser:
· Aktörer inom kulturlivet, inklusive frågor om lärande
och fritidsverksamhet, måste beakta personer i alla åldrar
vid prioriteringar samt vid studier av kulturvanor och kulturintressen.
Möjligheterna till livslångt lärande bör tas till
vara inom alla delar av kulturlivet.
· Kulturupplevelser och deltagande i kulturverksamhet har en viktig
roll i det samlade förebyggande hälsoarbetet för äldre
personer och bör utvecklas. ..
6.4 Social ekonomi
SENIOR 2005 konstaterar:
Den sociala ekonomins betydelse och utvecklingsmöjligheter behöver
uppmärksammas mer utifrån effekterna av en åldrande befolkning.
De samhällsekonomiska analyser som vi presenterar i detta betänkande
omfattar inte de värden som skapas genom t.ex. frivilligt arbete.
Äldre och medelålders personer har i dag en stark ställning
i föreningslivet, men det aktiva medlemskapet i föreningslivet
minskar även bland dessa. Aktiviteten inom den sociala ekonomin förefaller
också koncentreras alltmer till dem som redan deltar i föreningslivet
eller det frivilliga arbetet.
Det offentliga stödet till föreningsliv och kulturliv, inklusive
tillgång till lokaler, har stor betydelse för möjligheterna
att driva verksamheter som främjar delaktighet och gemenskap mellan
människor.
SENIOR 2005 anser:
· Det är angeläget att de olika aktörerna inom den
sociala ekonomin prövar nya vägar för att vidga deltagandet
bland äldre personer i föreningsliv och frivilligt arbete.
· Även offentliga aktörer, bl.a. kommuner, bör stödja
utvecklingen av den sociala ekonomin, inte minst inom egna verksamhetsområden
som t.ex. skola och lokalt säkerhetsarbete.
· Även inom den sociala ekonomin bör metoder och arbetsformer
utvecklas för ett mer systematiskt generationsöverskridande
arbete.
7 Vardagsliv
7.1 Vardagslivets värden
SENIOR 2005 konstaterar:
Äldre personers hälsa, boende och närmiljö samt tillgång
till handel, service och trafiklösningar är huvudfrågor
även inför framtiden. Detta vardagsliv ger förutsättningar
för deltagande i andra livsområden under livsloppet, för
bevarat oberoende och gemenskap och för vård och omsorg i hemmet.
Trygghet är ett nyckelbegrepp i vardagslivet...
SENIOR 2005 anser:
· Statliga myndigheter, kommuner och landsting behöver sammanställa
och analysera uppgifter om bl.a. hälsoutvecklingen hos personer som
i dag inte behöver vård och omsorg, var och hur personer i
olika åldrar bor och hur detta på sikt påverkar möjligheterna
till kvarboende i hög ålder.
· Forskningen om åldrande och äldre personer behöver
breddas och fördjupas...
7.2 Förebyggande hälsoarbete och stöd i särskilda
situationer
SENIOR 2005 konstaterar:
Med en åldrande befolkning är framgångsrika insatser
för att främja hälsa under åldrandet och bland äldre
personer en hörnsten i det fortsatta folkhälsoarbetet i Sverige.
Detta arbete behöver omfatta insatser inom många olika områden
för att främja oberoende, inflytande, delaktighet och aktivitet.
Det handlar både om förebyggande arbete bland äldre personer
och långsiktiga insatser ur ett livsloppsperspektiv.
SENIOR 2005 anser:
· Det förebyggande hälsoarbetet under åldrandet
bör organiseras så att det lokalt omfattar insatser inom bl.a.
samhällsplanering, socialtjänst och kultur- och fritidsverksamhet.
Förebyggande hälsoarbete bland äldre personer utan behov
av vård- och omsorgsinsatser bör integreras i det generella
folkhälsoarbetet, där formerna för samordning och prioritering
kan utvecklas.
7.3 Boende
SENIOR 2005 konstaterar:
Även om många personer i 50- och 60-årsåldrarna
gör en realistisk bedömning av vad som krävs av deras boende
på sikt är det få som aktivt planerar eller gör
några förändringar...
En mer aktiv egen planering av boendet inför åldrandet förutsätter
fler alternativ som svarar mot människors önskemål, boendeerfarenhet
och ekonomiska förutsättningar. Under de senaste åren
har intresset för äldre personers ordinära boende dock
varit svagt hos såväl staten som hos kommuner, byggherrar,
förvaltare, organisationer och äldre personer själva.
För möjligheterna till ett aktivt åldrande och ett tryggt
kvarboende har fastighetsägares och fastighetsförvaltares medvetenhet
och kunskaper om boendets betydelse under åldrandet stor betydelse.
I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att de flesta
äldre och medelålders personer i dag bor i småhus som
de själva äger. För dessa saknas information om hur de
själva kan planera för ett aktivt åldrande.
De framtida utmaningarna omfattar både småhusområden
och stora delar av beståndet av flerfamiljshus. Viktiga delar av
dessa utmaningar är den fysiska tillgängligheten och utvecklingen
av ett kvarboende med både oberoende och gemenskap. I många
äldre flerfamiljshus är bristande tillgång till hiss ett
problem. Underlaget för att bedöma omfattningen av detta problem,
och konsekvensen av olika lösningar, är dock påfallande
dåligt.
SENIOR 2005 anser:
· En bred diskussion om hur olika aktörer kan bidra till mer
aktiv boendeplanering hos dagens och morgondagens äldre är nödvändig
för att möta önskemål och behov hos en åldrande
befolkning.
· Kommunernas boendeplanering bör kunna bidra till utvecklingen
av äldre personers ordinära boende genom analyser av lokala
förhållanden och lokala lösningar.
· Det behövs en samlad analys av hur statens styrmedel och
insatser inom boendet kan främja ett aktivt åldrande...
· Erfarenheterna av tidigare och pågående utvecklingsarbeten
bör analyseras och tas till vara. Det gäller bl.a. erfarenheterna
från olika former av seniorboenden, som bör kunna användas
inom det vanliga boendet, utan kategoriindelningar, där de flesta
äldre och medelålders personer vill fortsätta bo. Former
och metoder för utvecklingsarbete i bostadsområden bör
också ges stor vikt.
7.4 Teknik, handel och service
SENIOR 2005 konstaterar:
Tekniska lösningar kan ha stor betydelse för människors
oberoende och säkerhet, men de behöver utgå från
vad människor i olika åldrar värderar i sitt vardagsliv.
Äldre personers långa erfarenhet av olika former av ny teknik
kan bidra till att öka kunskaperna om detta.
Dagens omstrukturering inom handeln kan påverka möjligheterna
till ett aktivt och oberoende åldrande...
En viktig förutsättning för kvarboende är att den
äldres behov av service i hemmet kan ordnas.
SENIOR 2005 anser:
· För tillverkare och produktutvecklare innebär en åldrande
befolkning en stor utmaning att utforma vardagstekniken så att den
blir tillgänglig för personer i alla åldrar och med olika
förutsättningar, såväl när det gäller funktionsförmåga
som ekonomiska möjligheter.
7.5 Närmiljö och trafik
SENIOR 2005 konstaterar:
Aktivt åldrande förutsätter en väl fungerande närmiljö.
Den fysiska tillgängligheten till närmiljön är viktig,
liksom tryggheten när man rör sig i miljön. Tillgång
till grönområden och motionsanläggningar har stor betydelse
för möjligheterna till ett aktivt åldrande. Lokaler för
gemensamma aktiviteter eller särskilda arrangemang i ett kvarter
eller bostadsområde kan bidra till att upprätthålla nätverk
högt upp i åren...
Flera studier pekar på att samspelet mellan bilkörning, kollektivtrafik
och färdtjänst kan utvecklas mer genom forskning, produktutveckling
samt samhälls- och boendeplanering. Flexlinjer och andra trafikformer
med mindre bussar vars färdväg styrs av förhandsbokningar
öppnar t.ex. nya möjligheter till attraktiva kollektivtrafiklösningar
i bl.a. småhusområden och landsbygdsområden, där
en väl fungerande kollektivtrafik i dag ofta saknas.
SENIOR 2005 anser:
· Tillgången till en väl fungerande närmiljö
bör ges särskild uppmärksamhet i samhällsplaneringen
och i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet
· Arbetet med den fysiska tillgängligheten till allmänna
platser behöver vägledas av en vision om hundraprocentig tillgänglighet
på allmänna platser - en "hundravision".
· Kunskaper om åldrande och funktionsnedsättningar måste
vara grundläggande för all utveckling inom trafik- och transportområdet.
Huvudmän och trafikbolag bör ta till vara nya möjligheter
att utveckla kollektivtrafiken till ett attraktivt alternativ för
morgondagens äldre.
