... . MEDBORGARKRAFTEN
...........FÖRSTA SIDAN (ILLUSTRERADE VERSIONEN)

....... .. .

::::::
{ ................................................................1}

.DEMOKRATIHISTORIA

..Viktiga skeden i demokratins historia

..Justitiedepartementet
..Publicerad 31 mars 2004
..Uppdaterad 15 augusti 2005

I 1974-års regeringsform slogs det fast att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket. Men vägen till ett demokratiskt styre har varit lång, och allmän rösträtt infördes så sent som 1921. I denna och följande artiklar berättas den svenska demokratins historia.

På tröskeln till 1900-talet var Sverige ett land där den politiska makten låg samlad i ett fåtal händer. Men demokratins genombrott var i någon mån berett. Sedan frihetstiden upprätthölls en tämligen unik princip om att hålla handlingar offentliga. Det fanns en lokal medborgarskapstradition med frön till både folkstyrelse och rättsstat. Där fanns såväl en kyrklig församling som ett häradsting, vilket var en viktig förelöpare till den moderna rättsstaten. Därefter utvecklades sockensjälvstyret till det kommunala självstyret med sekulariserade och individualiserade medborgarideal.

Viktiga steg mot demokratisk frihet
Sedan mitten av 1800-talet existerade fria medborgarassociationer. Viktiga steg mot en demokratisk frihet hade tagits. Mötesfriheten hade utvidgats i och med att förbudet att hålla religiösa möten i hemmen (konventikelplakatet) upphävts. Folkskolan hade införts till hjälp för en bred kompetensutveckling i samhället. Med representationsreformen hade den nationella beslutande församlingen fått en något bättre avspegling av befolkningens sammansättning. Näringsfrihetsförordningarna 1846 och 1864 hade ersatt det institutionaliserade privilegiesystemet med förutsättningar för ett nytt slags samband mellan demokrati och marknadsekonomi.

Men flertalet svenska män och nästan alla kvinnor var ännu i slutet av 1800-talet utestängda från den politiska processen. År 1892 fanns det 44 kommuner där en enda röstägare hade fler än hälften av alla rösterna i kommunen. År 1908 representerade riksdagen 10 procent av befolkningen. När rösträtten till riksdagen året därpå lösgjordes från förmögenheten tillkom en halv miljon väljare.

Kvinnor utanför den politiska makten
Vid förra sekelskiftet stod en stor del av medborgarna, däribland alla kvinnor, utanför den politiska makten och saknade möjligheter att påverka samhällsutvecklingen på grund av förhärskande värderingar, rättsliga normer och organisationsformer. Sedan flera decennier hade emellertid ett stort antal människor gått samman kring alternativa idéer om människovärde och samhällsorganisation. Deras kamp var inte bara riktad mot yttre fiender. Den gällde också den egna självbilden och självtilliten. Steg för steg ersattes ödestron med utopier om att framtiden borde och kunde bli något annat än en förlängning av nuet. Om de fick vara med och bestämma, skulle ett annat samhälle vara möjligt. De som tagit strid för demokratin trotsade därmed en passiviserande ödestro. Demokratin var både ett medel och ett mål, en idé om och ett styrelseskick för att utsträcka deras egen frihet och oberoende.

Allmän rösträtt införs
Omsider skördades resultatet av flera medborgargenerationers demokratiska kamp. I och med att den allmänna rösträtten infördes i Sverige 1921 myndigförklarades också kvinnorna. Sent - sist i Norden - bröts därmed en sista fördämning mot att diskvalificera somliga medborgare att ta del i beslut som i högsta grad berör dem själva. Och framför allt efter andra världskriget, framstår demokratin som den slutliga segraren över andra idéer om hur det svenska politiska livet bör organiseras. Men först 1951 säkrades religionsfriheten också formellt.

1974 års regeringsform bekräftade det nya samhällsskick som vuxit fram: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse." (Regeringsformen 1:1)

Politiska rättigheter sprider sig
Men den politiska demokratins triumf är inte global. Varje vuxen svensk medborgare har visserligen under sin levnad sett nation efter nation lämna auktoritära och förtryckande strukturer för att anta ett demokratiskt styrelsesätt. I vår omedelbara närhet ser vi i dag hur medborgare försöker skapa, ibland återskapa, bestående demokratiska kulturer och ramverk. Bara på några årtionden har den globala bilden förändrats drastiskt. Det var inte länge sedan de flesta av FN:s medlemsstater hade ett auktoritärt samhällssystem. Nu har över hälften konkurrensbaserade politiska val och garantier för politiska och medborgerliga rättigheter.

Demokratiska institutioner kan lätt raseras
Kan man av detta dra slutsatsen att demokratins stridbara idéer tjugofem sekler efter det att de formulerades i Aten - slutligen vunnit en monopolställning? Nej, dessvärre. Demokratins institutioner är märkvärdigt sköra i den meningen att de tar lång tid att bygga upp men kan raseras betydligt snabbare. Det kan ske brutalt genom våld. Så sent som för några tiotal år sedan våldförde sig ömsom fascistiska och nazistiska, ömsom kommunistiska system även på demokratiska stater.

En avdemokratisering kan också komma mer smygande, genom små men medvetna justeringar av viktiga detaljer i strukturerna. Utan att någon egentligen vill det, kan demokratins institutioner även förlora sin inre bärighet och sina normer på grund av att den kritiska bildningen försummats eller genom att ledare medvetet eller aningslöst missbrukat folkets förtroende.

(Från Demokratiutredningens slutbetänkande, En uthållig demokrati, SOU 2000:1)

........... ..............

............... ..........

DEMOKRATI..INNEHÅLL

X.....................• Här är du!
X......................

SYNPUNKTER!......................Nästa!