.debatt
Deliberativ demokrati
Medborgarpaneler,
samtalsdemokrati
och e-demokrati
Ur ett par rapporter
Kan folkviljan förfinas?
Om medborgarpaneler och samtalsdemokrati av Jan Teorells
E-röstning
En lägesrapport av Anders R Olsson
Ur Jan Teorells rapport____________________________________________
Medborgarpaneler
Erfarenheterna från fyra medborgarpaneler ifrån fyra länder
Danmark, England, USA och Norge har studerats. En utvärdering har
gjorts utifrån två kriterier. Panelens representativitet,
samt huruvida paneldeltagande lett till åsiktsförändringar.
En medborgarpanel
skall å ena sidan likna en vanlig opinionsundersökning ifråga
om urvalet; detta skall vara representativt för befolkningen. Å
andra sidan skall medborgarpanelen skilja sig från en vanlig opinionsundersökning
ifråga om den faktiska uppmätta opinionen.
Om resultatet blev lika vore det meningslöst att investera i sådana
projekt.
Slutomdöme: De fyra medborgarpanelerna påverkade
föga deltagarnas åsikter. De fyra försöken inger
mer tveksamhet än förhoppningar.
Samtalsdemkokrati:.Smågruppsdiskussioner på utvalda
teman.
Samtal påverkar opinioners kvalitet. Folkopinionen skärps och
blir mer sammanhängande genom att människor tillåts lyssna
på och förmedla sina åsikter till varandra.
Svagheter: Generaliserbarhet och frånvaron av en kontrollgrupp
som fick besvara samma frågor men utan att delta i diskussionen
var en annan brist.
Ur Anders R Olssons lägesrapport__________________________________
E-röstning
En undersökning från 2001 visar att 55% av svenskarna mellan
16-64 år skulle föredra att rösta på Internet framför
det gamla pappersförfarandet.
Enighet råder
om att demokratin behöver vitaliseras och förnyas i åtminstone
vissa avseenden.
De tekniska förutsättningarna kan - om de används rätt
möjliggöra ökad medborgarnytta, ett mer aktivt samhällsengagemang
och ett bredare deltagande i de demokratiska processerna.
E-röstning är
viktigare ju starkare direktdemokratin blir.
Folkomröstningsliknande förfaranden har bara ett pedagogiskt
värde. Ingen argumenterar för "renodlad" direktdemokrati.
I en rapport från europarådet konstaterades 1996 att folkomröstningar
blir allt vanligare i hela den rikare delen av världen.
Det finns många länder i Europa som redan har vissa inslag
av direktdemokrati och vi ser över praktiskt taget hela världen
ett tilltagande politiskt tryck i riktning mot införande eller förstärkande
av demokratiska instrument som folkomröstningar och medborgarinitiativ.
I Eurparådets rapport konstateras att Sverige tillhör den grupp
länder i Europa där inslagen av direktdemokrati är svagast
utvecklade.
Hypotesen att vi även i Sverige småningom får krav på
fler eller starkare inslag av direktdemonkrati i den politiska processen
framstår inte som särskilt djärv och utvecklas tekniska
system för säkra omröstningar via Internet kan det, bli
allt svårare för riksdag och regering att stå emot.
Röster från
förtetagare___________________________________________
Lil Ljunggren Lönnberg, vd Municel
E- demokratin är naturligtvis mycket mer än att rösta.
Det viktigaste är att fokusera på samtal och förståelse
mer än omröstning och polarisering. Utmaningen ligger i att
hitta bra, kvalitativa sätt att konsultera medborgrna även mellan
valen, inte att ordna omröstningar eller trycka på knappen.
De stora frågorna gäller hur politiken kan göras tillgänglig
för medborgarna , att förbättra information och kommunikation
medborgare emellan och medborgare-politiker.
Utmaningen består i att få fler att engagera sig i den demokratiska
processen.
Katja Lepola, vd votia
empowerment.
Många företag som talar om e-demokrati arbetar främst
med frågor om myndigheternas service till medborgarna. Votia koncentrerar
sig på deltagandeaspekten -
Hur kan man mer engagera medborgarna i besluten?
Röstning är bara en del. I övrigt handlar den om att upprätta
och föra ett kontinuerligt samhällssamtal.
Överhuvud försöker man alltför ofta ta ny teknik och
lägga den över gamla strukturer, i stället för att
titta på hur strukturerna behöver förändras.
Tekniken är enbart en möjliggörare, det är den nya
människan som ställer kraven på nya former för deltagande
och inflytande.
I stor utsträckning handlar det om att utveckla ett nytt ledarskap,
tror jag . Den välutbildade, självständige medborgaren
i kunskapssamhället vill bli mött på ett nytt sätt.
Han/hon vill bli tillfrågad- och lyssnad till.
Mikael Nordfors, delägare
i Vivarto Technologies
Sysslar främst med deliberation, ett sätt att arbeta.( Deliberativ
demokrati innebär att man är innesluten i en offentlig debatt.)
Arbetssättet
leder till förslag som betygssätt varav de populäraste
blir till motioner i kommunfullmäktige. Här går man vidare
med ordentliga utredningar och mer diskussion.
Medborgarna kan skicka in argument för och emot som även de
kan betygsättas och sorteras efter popularitet. Slutligen har man
samlat ett rikt beslutsunderlag som medborgarna själva varit med
om att ta fram. Politikerna får med den här processen en väldigt
bra bild av den allmänna opinionen.
För att bryta
massmedias problemformuleringsprivilegium vill Vivarto öppna för
samma process där. Diskussioner med flera intresserade tidningar
förs för att lägga upp sidor på www för debattartiklar,som
läsarna sedan får rösta på eller rangordna. De artiklar
som får flest röster trycker man i tidningen. Medborgarna behöver
inflytande också över dagordningen.
Vivarto- modellen innebär att människor röstar oftare men
inte i form av beslutande folkomröstningar utan när de värderar
olika förslag i en pågående process.
Det är varken möjligt eller önskvärt att alla medborgare
skall delta i alla beslut, det viktiga är att de har möjlighet
att delta och att den som väljer om de skall utnyttja den möjligheten
är de själva och inte någon avlägsen människa
högt upp i en hierarki.
Målsättningen är att kombinera stabilitet och kreativitet
med expertis och gräsrotsinflytande.
