God bebyggd miljöStäder, tätorter
och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam
livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö.
Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås
inom en generation.
Når
vi miljömålet? |
Buller och ökade transporterTrafikbuller
upplevs ofta som det största lokala miljöproblemet i tätorter.
Buller kan göra det svårt att uppfatta tal och medför irritation,
sömnproblem och effekter på hjärt- och kärlsystemet. År 1998
utsattes drygt 2 miljoner personer för buller över riktvärdena
utomhus vid sin bostad. Samma år utsattes uppskattningsvis 840 000
personer för buller över riktvärdena i bostaden.
Under de senaste 40 åren har
tätorternas befolkning och areal ökat kraftigt, samtidigt som
boendetätheten minskat. Avstånd och transportbehov har därmed ökat.
Kollektivtrafiken är väl utbyggd i storstadsområdena, men i
glesbygden kan bil vara det enda möjliga färdsättet. För att minska
bilåkandet krävs satsningar på miljövänliga, säkra, bekväma och
tidseffektiva transportmedel. En viktig aspekt är bostädernas läge i
förhållande till arbetsplatserna, butiker och annan service. Vi
måste också ändra vår livsstil - år 1999 använde t ex 44 % av
kvinnorna annat än bil till jobbet, medan motsvarande siffra för
männen bara var 31 %.
Delmål enligt riksdagen1. Planeringsunderlag (2010) Senast år 2010 ska fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för
- |
hur ett varierat utbud av bostäder,
arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att
bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för
miljöanpassade och resurssnåla transporter
förbättras,
|
- |
hur kulturhistoriska och estetiska
värden ska tas till vara och utvecklas,
|
- |
hur grön- och vattenområden i tätorter
och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas och andelen
hårdgjord yta inte ökas,
|
- |
hur energianvändningen ska
effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara
och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme,
solenergi, biobränsle och vindkraft ska
främjas.
|
2. Skydd av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (2010) Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast
år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess
värden. Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen
vara långsiktigt skyddad.
3. Minskat buller (2010) Antalet människor som utsätts för
trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen
ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent
till år 2010 jämfört med år 1998.
4. Uttag av naturgrus
(2010) 2010 ska uttaget av naturgrus i
landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt
material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen.
5. Minskat avfall
(2005) Mängden deponerat avfall
exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005
räknat från 1994 års nivå, samtidigt som den totala mängden
genererat avfall inte ökar.
6. Standard på avfallsdeponier
(2008) Samtliga avfallsdeponier har
senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt
uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av
avfall.
7.
Energianvändning m m i byggnader (2010) Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder
och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland
annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för
att på sikt minska.
8. God inomhusmiljö (2020) År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka
hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att
- |
samtliga byggnader där människor vistas
ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat
fungerande ventilation,
|
- |
radonhalten i alla skolor och förskolor
år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft,
|
- |
radonhalten i alla bostäder år 2020 är
lägre än 200 Bq/m³ luft. |
Riksdagen beslutade den 29 oktober 2003 om två nya
delmål: 9.
Matavfall från hushåll, restauranger m.m. (2010) Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet
från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom
biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl
hemkompostering som central behandling.
10.
Matavfall från livsmedelsindustrier mm (2010) Senast år
2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från
livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling.
Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med
annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att
efter behandling återföra till växtodling.
Generationsperspektivet
Miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning
innebära bl.a. följande:
- Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och
trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser,
service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett
rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors
dagliga transporter kan minskas.
- Det kulturella, historiska och arkitektoniska
arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och
landskap med särskilda värden värnas och utvecklas.
- En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur
utvecklas, både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och
verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av
befintlig bebyggelse.
- Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt
arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet
från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.
- Natur- och grönområden med närhet till bebyggelse
och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek,
rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan
tillgodoses.
- Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.
- Transporter och transportanläggningar lokaliseras
och utformas så att skadliga intrång i stads- eller kulturmiljön
begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker
eller i övrigt är störande för miljön.
- Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god
kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång-
och cykeltrafik är goda.
- Människor utsätts inte för skadliga
luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller
andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
- Mark- och vattenområden är fria från gifter,
skadliga ämnen och andra föroreningar.
- Användningen av energi, vatten och andra
naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och
miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används.
- Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial
inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet.
- Naturgrusavlagringar med stort värde för
dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet
bevaras.
- Den totala mängden avfall och avfallets farlighet
minskar.
- Avfall och restprodukter sorteras så att de kan
behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett
balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning.
|