.........START

.debatt

sammanfattning

DEN GODA STADEN
SYNPUNKTER PÅ INTERNET

bakgrund

DEN GODA STADEN
SYNPUNKTER PÅ INTERNET

Ban-,Bo- och Vägverkets projekt Den Goda Staden

På frågan hur långt man kommit i arbetet med att samordna den nationella politiken som rör utvecklingen av våra städer ges svaret:
" Det finns en praktisk medvetenhet, men ingen tydlig nationell hållning.
Man fokuserar inte alls på de mjuka variablerna, till exempel sociala, kulturella och estetiska frågor. Det behövs en tydligare politik!"

Kommunerna, de statliga verken och de organisationer som påverkar stadsutvecklingen lever dessvärre i ganska olika världar.
Projektet Den Goda Staden försöker få fram vad som skiljer världarna åt och hur man kan bete sig för att integrera på ett enkelt sätt.

Basen i projektet är att få fram konkreta exempel.
Vi måste lära oss hur olika parter tänker i planeringsprocessen och utveckla nya former för planeringen, både sektorsövergripande och integrerat, inte minst när det gäller ekonomin.

Den Goda Staden ska också vara en arena för att stöta och blöta frågorna och föda processer man kan arbeta vidare med.
En av framgångarna för Den Goda Staden är att man har fått upp ögonen för att vi måste ändra på den fysiska planeringsprocessen!

I förlängningen är det ju goda villkor och hög livskvalitet för medborgaren det handlar om - miljö, buller, boendemiljö, attraktivitet och tillgänglighet.
Även den sociala hållbarheten får sig en knuff framåt!
God stadsutveckling har med andra ord blivit en välfärdsfråga.

Man måste göra folk delaktiga för att få städerna tillgängliga, attraktiva, spännande och trygga för alla!"

I etapp 2 ska vi arbeta ännu mer med de horisontella och vertikala processerna.
När projektet Den Goda Staden avslutas år 2010 får ju inte samarbetsformerna upphöra!
Man ska samla ihop trådarna, komma fram till konkreta slutsatser, bygga
upp en bank av gemensamma erfarenheter och få ut kunskapen inom de statliga organisationerna.
Man ska också lägga mer fokus på om de verktyg, råd, riktlinjer och lagstiftning som gäller idag för stadsutveckling kan förändras för att gynna utvecklingen!

Genom att sprida kunskaper och erfarenheter skapar vi arenor för diskussion och erfarenhetsutbyte om stadsutveckling och transporter. Detta ger i sin tur en grund för de nödvändiga processer som Den Goda Staden nu utvecklar under etapp 2.

"I delegationen för hållbara städer har vi valt att inte göra någon definition än. Vi ska arbeta med det i två år och har tid på oss att utforska begreppet.

En hållbar stad är en levande stad för levande människor. Det är attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med en bra livsmiljö och ekonomisk tillväxt och där man väger samman sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer.

De viktigaste nyckelfaktorerna för utveckling av hållbar städer är samverkan och helhetsperspektiv.

(Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer.
Anki Ingelstrom/Banverket
Elina Broden/Banverket
Mathias Warnhjelm/Vägverket
Bert Svensson/Vägverket
m fl )

______________________________________________________

Älvstranden Utveckling

I de översiktsplaner som ligger till grund för arbetet med stadsförnyelsen på både Norra och Södra Älvstranden formuleras idéerna för den Goda Staden så här:

I den Goda Staden kan människor både bo och arbeta. Där finns tillgång till kultur, butiker, vård, skolor och bra kollektivtrafik. Det är en stad som är rik och levande för alla människor och den har vissa likheter med "den gamla staden". I den Goda Staden blandas olika funktioner, som arbete, bostad, utbildning, forskning, handel, kultur och fritid. Här blandas också olika arbetsmiljöer och olika sorters bostäder. Dessutom skapas mötesplatser för människor. Den tar vara på vattnet som upplevelse och skapar parker och områden för rekreation och sport. Den bevarar och utvecklar värdefulla befintliga byggnader och anläggningar.

Visionen om den Goda Staden är inte unik för Göteborg. Den ligger i tiden. Innehållet i "EU:s grönbok" om stadsmiljön stämmer väl med den vision som formulerats för det arbete som utförs av oss på Älvstranden Utveckling.
· främja mångsidig markanvändning där olika människor och verksamheter samverkar.
· förstärka stadens identitet genom samband med platsens historia.
· bygga ut staden i delar som förlorat sin ursprungliga användning i stället för i periferin.
· förbättra kollektivtrafiken och minska behovet av privatresor.
· värna om kvaliteter i utemiljö och grönområden.
· agera för hushållning med energi och naturresurser i stadsmiljön.

___________________________________________________________

Sveriges Arkitekter
Ur
Sveriges Arkitekters styrelse svarar fyra centerpartistiska statsråd som på DN Debatt den 2 september 2007 skrev om hållbar stadsutveckling.

En hållbar stadsutveckling är en grundläggande förutsättning för att uppnå ett välfungerande samspel mellan boende, arbete, vård, skola, omsorg, handel, rekreation, fritid och kommunikation, men även miljö, hälsa, säkerhet och integration.

En stadsutveckling som klarar ett sådant samspel kan bara åstadkommas genom att lokala, regionala och centrala insatser harmonierar. Vi ger Centern rätt i att lokala initiativ är viktiga. En hållbar stadsutveckling kan inte planeras fram genom centrala påbud. Men det är inte realistiskt att tro att ett hållbart stadsbyggande enbart kan åstadkommas genom underifrån kommande initiativ och åtgärder. Sådana måste samverka med de verktyg och riktlinjer samhället, centralt och regionalt, tillhandahåller.

Hållbar stadsutveckling kommer inte av sig själv. Det krävs planering och samordning. Planering må vara ett ord som en del uppfattar som värdeladdat, men ingen får förledas att tro att utmaningarna i form av förändrat klimat och behovet av energieffektivisering går att lösa utan planeringsinsatser också från centralt håll. Regeringen gör det väl lätt för sig om man nu föreställer sig att det hållbara samhället växer fram genom att man tillhandahåller en bytta pengar som ska finansiera lokala hållbarhetsinitiativ.

Centern har alldeles rätt i att politiker på nationell nivå inte planerar de bästa lokala lösningarna, men man måste nog ändå inse att ett hållbart samhällsbyggande är en nationell angelägenhet som också måste rymma övergripande ställningstaganden och vägledande principer, det vi helt enkelt brukar kalla planering.

Staden är den viktigaste arenan för ekonomin och för människors vardagsmiljö. Stadsexpansionen skapar emellertid också stora miljöproblem. Det är kring denna triangel: ekonomi, vardagsliv och miljö, som ett hållbart stadsbyggande måste ta sats och samspela.

Dessvärre går utvecklingen åt fel håll. Enstaka projekt som Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö har lyskraft genom sina kvalitéer men också för att de är ovanliga. Huvudfåran i stadsbyggandet går andra vägar. Människornas behov av en god livsmiljö borde vara den självklara utgångspunkten, men statsrådens utspel speglar en politik som bygger staden baklänges utifrån dess infrastruktur och miljökonsekvenser, istället för de värden och möjligheter den skapar för människorna som bor där.

Det framgår av centerns debattartikel att de medel som nu reserveras för hållbara stadsmiljöer ska främja integrerade lösningar för vatten, energi och avlopp. Förvisso behöver vi satsa på sådant, men det framstår ändå som något av en detalj i sammanhanget. Hållbart samhällsbyggande handlar om helhetsgrepp och det är här politiken kommer in, både centralt och lokalt.

Den långtgående sektoriseringen av ämbetsverk (olika myndigheter bevakar olika frågor och samordnar inte), frånvaron av ett samlande departement för stadsbyggandet, Plan- och Bygglagens och Miljöbalkens bristande fokus på staden som företeelse och vår tids projektstyrda planering har lett till ett alltmer utspritt och glest stadsbyggande.

Vi förordar idag den täta staden med attraktiva, miljövänliga kommunikationer som den hållbara

Vad krävs för att vrida utvecklingen rätt? Det finns inga enkla svar utan det behövs en diskussion som måste föras från många håll. Som företrädare för landets professionellt verksamma arkitekter och planerare tycker vi att följande frågor har sin givna plats i den diskussionen:

· Nationella mål. Tydliga linjer och sammanvägda bedömningar på central nivå. Varje nivå har sin roll och sina medel att spela med men den nuvarande splittringen mellan olika departement, sektorsmyndigheter och lagar är hämmande för stadsutvecklingen och lokala initiativ. Det är idag i princip omöjligt för en kommun att göra en plan som uppfyller alla krav och önskemål som kommer från alla sinsemellan dåligt samordnade statliga myndigheter. Miljökrav ställs mot bevarandekrav, miljöbalk ställs mot PBL, sektorskrav ställs mot kravet att bygga en fungerande helhetsmiljö. Bristande nationell samordning hämmar lokala initiativ.

· Regionplanering. Sverige saknar i stort regionalplanering utan förlitar sig på den kommunala nivån. Stad och land. Stad ska byggas i staden och landsbygden måste värderas och utvecklas efter sina förutsättningar.

· Stadsplanering. Den stadsplan som en gång (från 1874) fanns för hela staden består idag av ett lapptäcke med 100-tals små detaljplaner. Det finns ingen helhetsbild och frågor som samband, relationen mellan olika stadspartier, gemensamma viktiga platser och funktioner får ingen ordentlig belysning eller debatt. Som en följd av detta ses segregation som ett internt problem för vissa områden.

· Det offentliga rummet, stadens gemensamma platser, torg och gator, måste stärkas och formas med kvalité och omsorg. Det ger en signal om att gemenskapen är värdefull.

· Staden är spelplan för många aktörer. Ju mer komplext, ju större mångfald, desto rikare och attraktivare blir stadens möjligheter. Det offentliga, näringsliv och den enskilde medborgaren har alla glädje av staden. Stadsplanering behövs och måste ske dynamiskt i samspel mellan alla aktörer. Idag då projekt, det vill säga byggen, i hög grad styr stadsutvecklingen, har byggherren/det privata en stark roll. Kommunerna bör acceptera denna styrka, men inte underskatta sin egen roll, utan se till att man är väl bemannad och aktiv i stadsbyggandet. Den enskilde medborgaren kan och bör få ett större inflytande utan att det hindrar effektiva planeringsprocesser. Skrota dagens hierarkiska plansystem och skapa ett system med mer öppna planformer eller program som inbjuder till tidiga samtal och debatter. Fortsatt översyn av lagstiftningen i syfte att förenkla för såväl byggherrar som enskilda och kommunerna är nödvändig.

Viktigast av allt är nu att alla inser att hållbar stadsutveckling är ett angeläget politikområde. Då kan vi bredda debatten om hur vi möter klimat- och miljökrav och hur vi bygger attraktiva och välfungerande städer. Låt oss gemensamt starta jakten på den goda staden.

Klas Brunnberg, arkitekt SAR/MSA
Ordförande i Sveriges Arkitekter
Erland Ullstad, arkitekt SAR/MSA
Professor i tillämpad samhällsplanering
Staffan Carenholm
Förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter

_________________________________________________________________

GP-Artikel
Ur
Den goda staden - för alla?
Frågan är: För vem byggs den nya storstaden?

Inte för alla, menar kritiker, som varnar för att utan eftertanke, fantasi och mod ökar klyftorna i Sveriges mest segregerade stad.

Tillväxten i Göteborg får inte ske hur som helst, det är politikerna i regionen överens om. Samhällsbygget ska präglas av hållbar utveckling, begreppet som etablerades av FN för 20 år sedan i ett försök att ordna världens resurs- och miljöproblem.

När Göteborg med omnejd nu ska expandera har politikerna enats om ta vara på utvecklingens tre delar: den ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarheten. GP bestämde sig för att stanna upp vid den sistnämnda.

Vad innebär det att växa socialt hållbart?
Göteborgsregionens planeringschef, Bo Aronsson, anser att den sociala utvecklingen utgör grunden för framtiden. Ett samhälle som inte håller ihop socialt, säger han, kan inte uppnå hållbar utveckling.
Framförallt handlar det om att bryta klyftorna människor emellan. Att bryta segregeringen.
- Det är den största utmaning som finns, säger Bo Aronsson.

Sociologen Catharina Thörn är en av dem som flitigast debatterat det sociala perspektivet i Göteborgs stadsbyggnad. Hon efterlyser debatt om människorna och framtiden. I flera sammanhang har hon kritiserat fokuseringen på ikonbyggnader, som hon menar stjäl fokus från helheten.

Politikerna måste i stället våga ta obekväma beslut, anser hon. Gå på tvärs. Till exempel att bygga så billiga hyresrätter som möjligt i kärnan. Annars blir det ingen "blandstad", vilket det politiska etablissemanget eftersträvar.

- Segregationen är ett gigantiskt problem - och en jättefara. Vi har sett upplopp i flera andra länder eftersom vissa grupper känner sig helt exkluderade. Tänk på Bergsjön, där finns det familjer som inte får tag på bostäder. Det blir en grupp som hela tiden känner sig missgynnad, säger Catharina Thörn.
Visionerna stannar enligt henne oftast vid klichéer som "den goda staden".

Kommunalrådet Ann Lundgren är ansvarig för integrationsfrågor i Göteborg.
Hon erkänner att utmaningen är massiv när det gäller den sociala hållbarheten.
Även hon anser att segregationen är den största svårigheten.

Men den blandade stad hon efterfrågar är lättare att tala om än att förverkliga. För det går inte att bygga nytt i centrum för alla, anser Ann Lundgren.

Sten Gromark, professor i arkitektur på Chalmers i Göteborg och sociolog, vill att kommunpolitikerna öppnar upp för experimentlustan, den som arkitekter ofta besitter. Det kan handla om idéer om andra storlekar på lägenheter, kollektivboenden eller ovanliga tomter.

- Vad det handlar om är en politisk deklaration om hur man vill att staden ska se ut, säger Sten Gromark.

Men han säger att kommunens politiker kan bebygga udda tomter, som ingen velat exploatera tidigare. Bostäder i trånga gränder, på bergssluttningar.
- Jag tycker att initiativet till att prova nya lösningar saknas hos politikerna. Göteborg behöver målmedvetet formulera sin vision som stad.

Att staden behöver blandas upp är en självklar förutsättning för att framtiden ska bli hållbar. Det anser Aisha Kemal, född och uppvuxen i Etiopien, i dag boende i Hjällbo. Hennes familj trivs i området och vill gärna bo kvar där, men för att ge sina egna barn andra bilder av staden låter hon dem gå i skolor i centrum från och med tredje klass.
_______________________________________________________________

Läs mer under Heden och Salthomen - Långedrag

Tillbaka till Den Goda Staden!

Synpunkter!....