.debatt
..{2}.
...
sammanfattning
DEN
GODA STADEN
DEN
SOCIALA DIMMENSIONEN
bakgrund
DEN
GODA STADEN
DEN
SOCIALA DIMMENSIONEN
Synpunkter på Internet!
Ur
S2020 - om den sociala dimensionens roll i stadsplaneringen
Dario
Espiga, ordförande i sociala resursnämnden undrar vad den sociala dimensionen
betyder när man bygger och utvecklar staden? Var ska alla flyktingar bo?
Ett större grepp krävs.
Segregation handlar om mycket mer än etnicitet. Vårt sätt att leda och planera i staden ska genomsyras av de tre dimensionerna, av hållbar utveckling. Vi måste förena de tre aspekterna, menade Dario Espiga.
Hur vill vi ha det år 2020? S2020 är inget projekt, det är en
verksamhet, sa Dario Espiga.
Sociala resursnämnden har fått
i uppdrag att med resten av staden och andra som behövs, som länsstyrelsen,
universitet - alla som har beröring med den sociala dimensionen - att skapa
nätverk och öka kunskapen om hur vi vill utveckla Göteborg utifrån
den sociala dimensionen.
Det behövs fler som har kunskap om hur man
gör staden bättre för Göteborgarna. Sammantaget är syftet
med uppdraget att låta olika människors olika behov få en större
påverkan i stadsförnyelsen. Den sociala dimensionens roll i stadsplaneringen
skall tydliggöras och förstärkas för att på så
sätt bidra till en ökad social hållbar utveckling
Blekinge
Tekniska Högskola www.bth.se
Ur Text
av Cecilia Appelgren
Majoriteten av världens befolkning kommer redan
2025 att leva i stadsområden Det här gäller utvecklingsländer
så väl som industriländer. Den största anledningen till den
ökade urbaniseringen är den naturliga befolkningsökningen som till
största delen kommer att ske i stadsområden i världens utvecklingsländer!
Detta för med såväl positiva som negativa konsekvenser.
Med
den hastighet som urbanisering sker idag har den i många utvecklingsländer
passerat myndigheternas kapacitet att hantera den urbana utvecklingens behov och
krav. Det finns ett akut behov i de flesta utvecklingsländer att se på
den urbana utvecklingen ur ett perspektiv som integrerar materiella, ekonomiska,
sociala, kulturella, miljöbetingade så väl som institutionella
aspekter i stadsplaneringen!
Detta är konceptet för Sida utbildningen "Integrated Urban Planning". Att stärka demokratiskt självstyre på lokal nivå är en avgörande faktor.
___________________________________________
Ur
Växjö samtalet www.vaxjosamtalet.se
Stadsplanering
på undantag
Begreppet "stadsplan" försvann ur PBL och ersattes med "detaljplan". Var det bara ett byte av ord eller tecken på att planering av staden håller på att ersättas med projektplanering, punktvisa nedslag i eller utanför staden? Planerar vi för stadens, platsens, nybyggets samband och kvalitéer? Ingår sociala dimensioner och hälsa i planerna? Vad ska planen planera?
New
Urbanism-rörelsen har uppkommit som en reaktion mot städernas utglesning,
anonymitet, bilberoende och den storskaliga och funktionsseparerande modernistiska
stadsplaneringen. Man vill att bostäder, service och arbetsplatser återigen
ska samsas i en "stadsmässig" miljö där man kan tillgodose
de dagliga behoven inom gång- eller cykelavstånd. Man vill också
återskapa en grannskapskänsla, trygghet och ett gynnsamt lokalt näringsliv.
Idealet är småstäder eller avgränsade mindre stadsdelar med
en radie om ca 500 meter.
Rörelsens
mål finns nedtecknade i ett manifest - the Charter of New Urbanism från
1996 -
Men rörelsen har inte bara anlagt nya bostadsområden utan
även arbetat med att bygga om socialt belastade bostadsområden i amerikanska
storstäder.
I nyurbanismprojekten är i regel arkitekturen av traditionellt
snitt.
New
Urbanism-rörelsen möter kritik från olika håll
New
Urbanism-rörelsen kan tyckas ha flera poänger, t ex att skapa attraktiva,
säkra och miljövänliga stadsstrukturer. Vi behöver inte längre
skilja bostäder och arbetsplatser åt. Och vi kan återigen skapa
blandade stadsmiljöer. Samtidigt finns många problem med nyurbanisternas
ansatser att ta sig an den samtida stadsutvecklingen. Kritiken kommer från
olika håll - från arkitekter, postmoderna teoretiker, neomarxistiska
geografer och nymodernister.
Några
kritiska reflektioner
Självförsörjande små stadsmiljöer
med lokal ekonomi fungerade i en tid då livet levdes lokalt i högre
grad.
I dagens samhälle rör sig folk över allt större
ytor.
Det har inneburit större frihet och jämlikhet, men också
ökade transporter och minskad grannskapskänsla.
Staden bör ses som något mer än en lokal ekonomi. Städer idag är sammanvävda i globala nätverk och har ofta en global karaktär, vilket gör platsens betydelse mindre.
Flera
kritiker menar att nyurbanistisk planering riskerar
att öka segregationen
genom att framförallt rikta sig
till en köpstark medelklass och
dessutom skapa områden med stark social kontroll - både inom det egna
området och genom gränsdragning mot det omgivande samhället.
Det
offentliga rummet är kontinuerligt och binder samman staden till en helhet,
medan de enskilda tomterna är diskontinuerliga rum, tydligt avgränsade
från varandra och från det offentliga rummet.
I de exempel
på områden inspirerade av nyurbanism som finns i Sverige och utomlands
saknas offentliga platser. Marken som inte är bebyggd är, istället
för att vara i det allmännas ägo, ofta i exploatören eller
de boendes ägo.
I ett samhälle som ständigt förändrar sig finns det inte en stadsstruktur som alltid kommer att vara den riktiga. Varje situation har sina förutsättningar och ställer sina krav på planering och arkitektur.
Inom samtida litteratur, konst och arkitektur pågår försök att dekonstruera och ifrågasätta etablerade föreställningar om vad som skulle vara naturligt och onaturligt, centrum och periferi och så vidare. På så vis ges plats och röster åt marginaliserade perspektiv - en grundbult i ett jämställt och mångkulturellt samhälle.
Denna diskussion finns inte i nyurbanisternas färdigdefinierade system. Här finns viljan att genom stadsformgivning skapa samhörighetskänsla och ekologisk hållbarhet. För att legitimera sina idéer har man lånat principer och metoder från ekologer och ingenjörer och utvecklat regelverk för olika bebyggelsezoner.
________________________________
PRESSMEDDELANDE
2006-11-14
Ny tävling i socialt och ekologiskt hållbar design avgjord:
Kostym, optisk fiber och visionär stadsplanering vinnare av Saving the
Planet in Style 2006
Tre vitt skilda bidrag som på olika sätt beaktat
hållbar utveckling i sin formgivning belönas med 10 000 kronor var.
Designers spelar en viktig roll i arbetet för hållbar utveckling.
De är länken mellan producenter och konsumenter och har ofta möjlighet
att påverka i vilken utsträckning sociala och ekologiska kriterier
integreras i en produkts design, tillverkning, marknadsföring och kommunikation.
Tre
vinnare har nu korats.
Vinnarna är goda exempel på designers
som aktivt strävar efter att förena hållbarhet och form.
De
tre vinnarna är:
Directive Design Architects, Circular City
- stadsplanering där boende, arbete, service, handel, fritidsaktiviteter
och grönområden mixas.
Motivering: Circular City är ett visionärt
projekt i makroperspektiv som ska utveckla en stad enligt hållbara principer
från grunden. Här skapas en plattform för möten mellan människor
och konsumentutveckling. Circular City blir på det sättet en ultimat
konsumentprodukt. Staden, som ritats på uppdrag från Kina, är
inte färdig än, men vi är fulla av förväntan.
Parans
Daylight AB, Optisk fiber för belysning av mörka utrymmen med dagsljus.
Motivering: Den optiska fibern fyller vackert och elegant två angelägna
behov. Behovet av elektricitet reduceras i mörka utrymmen under dagtid. Det
är lätt att inse den stora miljövinsten i denna lösning. Dessutom
bidrar det naturliga ljuset till en hälsosammare arbetsmiljö för
många människor.
Yesbox. Kostym i ull med bland annat en
"Håll-om-mig-ficka".
Motivering: Kostymen är i sej
själv producerad med stor respekt för uthållighet, men produkten
har ett högre syfte. Genom att via sin bärare mjuka upp klimatet i de
högsta maktsfärerna skapas förutsättningar för hållbarare
beslut till planetens bästa.
02Nordic
www.o2nordic.org
O2nordic är ett
internationellt designnätverk som anser att den största och mest inspirerande
designutmaningarna i vår tid är att skapa en uthållig framtid.
O2nordic är en mötesplats för designintresserade.
___________________________________
När
kommer barnen in i stadsplaneringen?
Av PIA BJÖRKLID och MARIA NORDSTRÖM
Ursprungligen
publicerad i Miljöforskning 1/2009
Barn leker helst nära hemmet.
Men de vill inte bara hänvisas till lekplatser utan ha tillgång till
hela staden. Barn vill också vara en del av samhället, precis som vuxna.
Och det är den fysiska miljön som är barnens vardags- och livsmiljö
- deras upplevelse och erfarenhet av samhället.
Barn vet något
mer om fysisk miljö än vuxna därför att de upplever, ser och
använder den mer intensivt än vi.
Att integrera ekologiska, ekonomiska
och sociala processer är inte konfliktfritt. En uppenbar intressekonflikt
är då biltrafik premieras framför rörlighet till fots och
cykel.
Det kommer ständigt nya larmrapporter om att barns hälsa
försämras. Problemet läggs ofta på barnet. Det är barnet
som man ska ändra på. Barns lek och rörelse är emellertid
så sammanvävda i varandra, att varje rörelse är lek och varje
lek rörelse. Barn har rätt till lek, och de har rätt till säkra
och utvecklande miljöer. Barns skol- och fritidsvägar är också
deras lekvägar.
Med den pågående förtätningen
av stadskärnorna skapas idag nya barriärer för barns möjligheter
att vistas utomhus. Förtätning kan dock ske på olika sätt.
Man kan ta hänsyn till barns behov av platser och rörelse. Eftersom
många barnfamiljer vill bo i innerstan, behöver stadsplaneringen ändras,
så att barns upplevelser och erfarenheter tas tillvara.
Barns värld
är den lokala miljön, och den måste få ett mycket starkare
värn i stadsplaneringen än den har idag.
Barnens perspektiv
I vår forskning använder vi två olika begrepp som uppmärksammar
det förhållande att barn och vuxna delvis lever i olika världar:
De begreppen är barnens perspektiv och barnperspektiv.
Barnperspektivet
Barnperspektivet
skrivet som ett ord syftar till att ta hänsyn till barns villkor och verka
för barnens bästa.
Barnvänliga städer är hållbara
städer
Finns det plats för barnen i staden? Hur förmedlar
barn sina erfarenheter? Vilka barriärer och restriktioner finns
för
barns rörelsefrihet? Hur inverkar den pågående stadsförtätningen
på barns rörelsemönster.
Även internationell forskning
visar med alarmerande resultat hur det moderna samhället begränsar barns
vardagsliv. Det har bland annat lett till samarbetsprojekt om Barnvänliga
städer tillsammans med forskare.
Klotter,
trafik och stress
Fysisk miljö talar direkt till barn. Därför
riktar de mer än vuxna uppmärksamheten på och är känsligare
för fysisk miljö. Klotter, nedsmutsning och förstörelse är
något som barn i våra studier tar upp som negativt. En annan företeelse
som barnen har svårt att hantera är trafik. Hastighet och andra beteenden
hos bilister och cyklister är svåra att beräkna och förstå.
Trafiken stör med sina ljud och avgaser. Föräldrar känner
oro över trafikerade miljöer i barns närhet. Denna "trafikmiljöstress"
är särskilt vanligt i innerstadsmiljöer och skapar i sin tur stress
hos barnen.
Vem företräder barnen?
Vem företräder
barnen i dagens stadsplanering?
Allt oftare hör vi engagerade samhällsplanerare
efterlysa den dag då barnkonsekvensanalyser i stadsplaneringen
blir
lika självklara i stadsplaneringen som miljökonsekvensanalyser är
idag.
Att uppmärksamma barns erfarenheter av miljö är inte bara
en rättighetsfråga i enlighet med Barnkonventionen, utan också
en fråga om att positivt värdera och ta vara på barns miljöerfarenheter.
Barn förhåller sig till fysisk miljö och natur med en känslighet
som hos vuxna ofta gått förlorad. Den känsligheten med fokus på
kvaliteter i närmiljön behöver vi vuxna påminna oss om i
vår strävan efter en bättre framtida livsmiljö.
Författare
:
Pia Björklid är professor i pedagogik vid Pedagogiska Institutionen,
Stockholms universitet.
Maria
Nordström är docent i psykologi och forskare vid Kulturgeografiska institutionen,
Stockholms universitet.
________________________________________
Blogg
Antiurban
stadsplanering / antiurbant byggande:
- en utveckling som överger
en nätformad, gatubaserad, relativt finkornig, tät, mångfunktionell
och kontinuerlig stadsstruktur som vänder ansiktet mot det offentliga livet
-
en "stad" bestående av stora, glesa, rätt isolerade 'monofunktionella'
enheter sammanbundna av trädliknande vägstrukturer, som vänder
rygges till stadslivet och i stället orienterar sig inåt eller mod
gröna och blåa landskapskvaliteter av olika slag.
__________________________________________
Forskning
Min
forskning är inriktad mot den postindustriella stadens utveckling och förändringar
ur ett kulturellt och historiskt perspektiv. Fokus ligger på staden som
social arena och mötesplats i relation till byggd miljö och trafikstrukturer.
I
mitt avhandlingsprojekt studerade jag betydelsen av plats och identitet och hur
globala idéer och lokala förutsättningar samverkar eller motverkar
varandra i den lokala stadsplaneringens praktiker. Genom bland annat intervjuer
undersöktes hur olika lokala aktörers föreställningar, kunskaper
och handlande påverkas av å ena sidan idéer och ideologier
kring begreppen stad och urbanitet, och å andra sidan lokala kulturmönster
och historiskt betingade strukturer i den specifika staden. Empiriskt behandlar
avhandlingen Norrköpings innerstad under perioden 1980-2005.
Projektet
är knutet till Tema Q:s tredje programområde Kulturmönster och
lokal utveckling och finansierades med särskilda projektmedel från
VINNOVA och CKS.
I ett nytt forskningsprojekt bygger jag nu vidare på Norrköpingsempirin. Utgångspunkten för projektet är hur målet att utveckla en hållbar och attraktiv stadsmiljö reser frågor om stadens offentliga och halvoffentliga rum och hur dessa påverkas av kommunikation, samverkan och konflikter mellan lokala aktörer.
Projektet syftar till att kartlägga och analysera hinder och möjligheter i lokala stadsutvecklingsprocesser genom fokus på hur lokala och regionala aktörer (kommun, fastighetsägare, intresseföreningar, privatpersoner, länsstyrelse, regionförbund m fl) handlar och kommunicerar.
I en utveckling med ökad rörlighet och betoning av regionernas roll förändras de lokala aktörernas förutsättningar och handlingsutrymmen, vilket påverkar strategier och samarbetsformer.
Samtidigt utmanas etablerade strukturer och kulturella mönster knutna till platser, professioner och identiteter.
Nyckelord:
Stadsplanering, sociala nätverk, offentliga rum, plats, identitet, transporter,
kollektivtrafik, fysisk planering, förändringsprocesser, lokalhistoria
____________________________________
CKS
Fysisk planering och kommunikationer
En del av min tid arbetar jag åt
Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) med uppdraget att skapa en mötesplats
kring frågor om fysisk planering, kommunikationer och urban utveckling.
CKS
är en centrumbildning som är ett samarbete mellan Linköpings universitet
och fjorton kommuner med syfte att främja kommunrelevant forskning.
Den fysiska planeringen aktualiseras av ett ökat fokus på platsmarknadsföring.
Den har starka kopplingar till det hållbarhetsbegrepp som sedan 1990-talet
varit riktmärke för de flesta kommuners utvecklingsarbete.
I
hållbarhetsbegreppets tre dimensioner - ekologiskt, ekonomiskt och socialt
- utgör den byggda miljön en av hörnstenarna. Miljövänliga
transporter, energisnålt byggande och förtätning av stadskärnor
är exempel på fysiska aspekter som kopplar till ekologisk hållbarhet
medan ekonomisk hållbarhet förutsätter såväl goda transportstrukturer
som konkurrensmässigt attraktiva stadslandskap.
Den sociala dimensionen
kan skönjas i såväl detaljplanering av bostadskvarter och kollektivtrafik
som
i översiktlig planering av fysiska samband och rumslig organisation.
Social hållbarhet omfattar såväl tillgänglighets- som
trygghetsfrågor och kan också kopplas till visioner om deliberativ
demokrati och kommunikativ planering.
CKS har som mål att skapa en arena för en fördjupad diskussion kring fysisk planering och kommunikationer och att därigenom främja kunskapstillväxt i kommunerna kring dessa frågor. För närvarande arbetar vi därför med att undersöka förutsättningar och former för hur kommunerna och forskningen kan mötas i en fruktbar dialog. En strävan är att dessa mötesplatser även ska omfatta andra intressenter kring dessa frågor, till exempel Länsstyrelse, fastighetsägare och intresseorganisationer.
Delmål
under 2009 är uppstart av seminarieverksamhet samt skapande av ett webbforum.
Forskarnätverket
Aktörer, Samhälle och Transporter
Jag deltar också i Forskarnätverket
Aktörer, Samhälle och Transporter (FAST) - ett samarbete mellan Tema
Q, Tema Teknik och social förändring samt VTI.
Ett
tjugotal forskare ingår i nätverket och under 2008 utkom antologin
Resande, planering, makt där tolv forskare bidrog med varsitt kapitel.
Tillbaka till "Den Goda Staden!
Synpunkter!...