2001 12 04
Källa: Vårt Göteborg

Nya storstadssatsningar i Gårdsten
Nu är det klart vilka storstadssatsningar det blir i Gårdsten under nästa år. Och Gårdstensborna har varit med och sagt sitt innan beslutet togs. Gunnareds stadsdelsnämnd tog nyligen beslut om åtgärdsplan och budget för storstadssatsningen i Gårdsten.

Totalt satsas 13,8 miljoner kronor under nästa år. Det blir fortsatt kompetensutveckling för alla pedagoger i förskola och skola. Metoder ska utvecklas som främjar barnens språkutveckling på modersmålet och på svenska.

Områdets skolor får en internationell och interkulturell profil, vilket ger eleverna möjlighet att utveckla sin flerspråklighet. Undervisningen kommer att ske i huvudsak på svenska men även utveckla sin flerspråklighet. utvecklingen kommer att ske i huvudsak på svenska men även erbjudas lektioner på bland annat arabiska och persiska.

Skolan håller öppet på eftermiddagar, kvällar och helger för elever, föräldrar och andra boende. Fjorton föeningar driver idag bland annat kurser och läxläsning.
Nästa år ges ytterligare stöd till föreningar och större möjlighet till eftermiddagsverksamhet för 9-12 åringar i föreningsregi.

Nytt för nästa år blir en trygghetsgrupp knuten till Gårdstensbostäder med avlönade vuxenvandrare.
De skall utöva tillsyn, medla i konflikter, eskortera boende och ha kontakter med polis socialtjänst och skola.

Kulturtolkar kommer att informera om friskvård och sjukvård på en mängd olika språk. De ska ha en nära kontakt med de boende och kunna forma motionsaktiviteter och föreläsningar utifrån deras behov.

En träffpunkt för äldre invandrare startar under nästa år , som en mötesplats, ett informationscenter och ett komplement till den öppna hemtjänsten. Det blir även utbildningslokal och träffpunkt för anhörigvårdare.

2001 11 27
UR
Inger Bergströms seminarium: Vad skall sparas av Miljonprogrammet på CTH.
"Miljonprogrammet passar inte för dagens människor" ur Planera Bygga Bo.
Riksantikvarieämbetet och många kulturvetare anser att det är dags att byggnadsminnesmärka miljonprogrammets främsta uttryck, de storskaliga bostadsområdena. Hur skall vi ställa oss till detta?........ Vad har hänt sedan vi byggde miljonprogrammet som har gjort bebyggelsen så omodern?

Nya livsformer
Miljonprogrammet byggdes för kärnfamiljen. Man tänkte sig mamma, pappa och två till tre barn. Målet var att bygga bort bostadsbristen.

Idag är inte trångboddheten det största problemet, utan ensamheten.
Det som främst brister är att områdena inte har det yttre sociala liv som krävs för ensamboende, med mötesplatser och annat som behövs när man inte har någon hemma att umgås med......
Hemma i bostadsområdena finns studenter, pensionärer och arbetslösa.
De har andra behov än lekplatser. Bostadsområdena är dåligt anpassade till dem som faktiskt tillbringar dagarna där.

Ny fritid
Arbetet är inte längre så slitsamt, det vi behöver efter en dag ensam vid datorn är inte främst lugn och fysisk vila, utan upplevelser, sällskap och kroppslig aktivitet......Miljonprogrammets funktionsseparering och isolering från den övriga staden bidrar därför till ökad segregation.

Nya preferenser
Nu vill folk inte längre ha vila på sin fritid utan upplevelser, social stimulans, spänning och action. Detta är svårt att ordna i det rena boendets värld. Men så vill människor också ha ett större mått av trygghet i sin närmiljö, många känner främlingskap inför varandras kulturer; säkerhet och trygghet har blivit en viktig planeringsparameter...... Varken upplevelser, spänning eller trygghet i den yttre miljön kan man med särskilt stor framgång planera in i rekordårens bostadsområden; de drar inte till sig tillräckligt med människor för att befolka de stora yttre rummen.

Ny estetik
Den estetik som rekordårens bebyggelse vilar på är maskinens estetik, den perfekta funktionen, ingenting onödigt. För livsföring såväl som för design var idealen renhet, enkelhet och enhetlighet.
Behovsläran lärde att vi alla har samma behov och att vi därför kan bo likadant allihop.
Nyckelorden i den nya postmoderna estetiken är individualitet, komplexitet, transparens och mångfald. Inget av dessa värden finns i rekordårens byggande......
Miljonprogrammets struktur måste ändras, om bebygglesen ska överleva.
________________________________
Källa:GP
Ur
Demokratrin knackar på
Så får varenda Hjällbobo chansen att säga ifrån.
Operation dörrknackning pågår i Hjällbo. 14 personer besöker stadsdelens 2 300 lägenheter under en månad. Operationen går ut på att hitta folk som vill vara med och reparera bristerna i demokratin.

-Hjällboforum är en organisation som funnits
idrygt tre år med uppgift att lyfta stadsdelen.
Rent praktiskt handlar det om hur storstads-
satsningen 51 miljoner bäst ska användas.

Synpunkter!....Inlägg