.debatt
...
sammanfattning
S2020
bakgrund
S2020
- Socialt hållbar
utveckling år 2020
Från Göteborgs Stads hemsida
Om S2020
Dialog,
makt och vår tids stora samhällsomdaning
Publicerad:
26 november,
2012Sidansvarig: Vanja Larberg
Utdrag!
Forum S2020
Den 1:e november föreläste Hans Abrahamsson, Freds- och utvecklingsforskare vid Institutionen för globala studier på Göteborgs Universitet,
Den stora omdaningen i vår tid
Som
ni säkert känner till är vi nu inne i en extrem urbaniseringstakt.
Urbaniseringen i sig skapar väldigt olika förutsättningar för
människor. Här samverkar de tre fenomenen globalisering, urbanisering
och migration, och de tre politikområdena säkerhet, utveckling och
rättvisa verkar i relation till dessa...
Det räcker inte att säga
att en stad utvecklas, det finns även förväntningar på att
denna utveckling ska vara rättvis.
Drivkrafter bakom social oro
De drivkrafter som finns bakom sociala risker och social oro handlar om att inte bli sedd, att känna att man inte blir lyssnad på, att man inte blir respekterad och att man inte får vara med och påverka sin situation.
Globalisering och det politiska rummet
Idag har vi ett tillstånd där anden släppts lös ur den westfaliska flaskan. Med detta menar jag att vi kan se på den västerländska historien i tre olika faster, en Pre-Westfalisk ordning, en Westfalisk ordning och den Post-Westfaliska ordning som vi är inne i idag:
Disorder
Pre-Westfalisk
ordning Westfalisk ordning Post-Westfalisk ordning
Under den Pre-Westfalisk
ordningen var aktörerna påve, kyrka, kung, feudalherrar, städer.
Government
1944
Identiteten var under den westfaliska ordningen kollektiv,
Governance
Nationalstaten
Flernivå-partnerskap
1648
I
den Post-Westfaliska ordningen finns aktörer som transnationella företag,
multilaterala organisationer som IMF, gränsöverskridande nätverk
som G8 och G20, regioner, EU, nationalstater, krigsherrar/maffia, städer,
kommuner, landsting, urbana regioner som Västra Götaland.
Identiteten
idag är flytande.
Framtidstron
byggde då på framsteg, de stora berättelserna och ideologierna.
Idag är det många små berättelser och man ser mångfald
som en styrka.
Makten var synlig under den Westfaliska ordningen, men idag finns en diskursiv makt och ett motstånd överallt.
Politiken byggde då på partier/program, idag bygger den på rörelser/nätverk/platta organisationer.
Städer för att hantera komplexa frågor?
En annan del i problematiken kring att städer ser sig som konkurrenter på en marknad, är att en stad skulle kunna tänka sig att sänka skatterna för att få en konkurrensfördel gentemot en annan stad, vilket kan öka gapet mera. Ett sätt som man idag använder för att finansiera gapen är den typen av skatter som trängselskatten är ett exempel på...
Men dilemmat för Göteborgs politiker idag är att det finns en risk för minskad välfärd i dessa processer. Och därför är det viktigt att vi tillsammans identifierar stötdämpare. Manöverutrymmet är inte så stort, men vi får använda det vi har.
Frustrationsgap
Vi kan idag se tecken på att det sociala kontraktet upplöses, vilket gör att grupper uppstår vid sidan av det civila samhället för att klara sig själva. Man hittar här egna trygghets- och försörjningssystem.
Man kan se på detta som något positivt – som att de är salutogena områden, alltså att de är lokala civila samhällen som skapar trygget. Tyvärr skapar denna samhällsform också konflikthärdar. Gränserna mellan olika grupper byggs på.
Idag skapar vi som är inne i ”innanförskapet” så starka gränser så att vanliga människor inte kommer in. Detta skapar ett utanförskapets frustrationsgap, ett gap som sträcker sig mellan det man känner att man har rätt till och det man får. Ens strävan/anspråk när det gäller levnadsvillkor ligger då på en högre nivå än den förmåga/möjlighet som man faktiskt har i realiteten.
Man kan i detta gap bli offer för andra som har ett frustrationsgap – gängledare till exempel. Eftersom vi måste sluta dessa gap måste vi fundera över hur stötdämparna ska se ut.
Städernas spänningsfält
Städerna är alltså i ett spänningsfält mellan den positiva möjligheten att vara nav för global samhällsstyrning och risken att de blir slagfält för sociala konflikter.
Hur kan man då röra sig i detta fält? Inom Mistra påstår vi att rörelseriktningen i fältet är politiskt påverkbar. Men jag tror att vi måste göra en mental förändring och jobba förebyggande och främjande. Här skulle man till exempel kunna tänka kring frågan om sociala investeringsfonder. De sociala investeringarna måste ses som något som kan skrivas av under en längre period än en ettårsperiod. Man måste kunna flytta pengar mellan sektorerna. Sociala investeringsfonder skulle kunna vara en lösning, men det är en fråga om mental förändring. Hur ska jag bete mig för att få människor att finansiera något som ännu inte hänt?
Dialog
Sedan några år tillbaka är det mycket fokus på medborgardialog i samhället. När dialog är som bäst handlar det om att växa, att räta på ryggen och att bli lite längre. Det handlar om att bli sedd, att bli lyssnad på, respekterad och att få vara med och påverka sin situation, frågor som Fogelstadsgruppen identifierade i början av förra seklet.
Man kan se en del av bakgrunden till fokuset på medborgardialog i att vi idag har problem som är så komplexa så ingen politiker kan hantera dem.
Just nu ingår jag i en forskargrupp med stöd av Formas som heter Mellanplats. Här fokuserar vi på mötet mellan initiativ till dialog där man från samhällets sida bjuder in medborgare, och initiativ som kommer underifrån från medborgarna själva. Till våren kommer projektet att avslutas och visa sina resultat.
Medborgardialog och brukardialog
Det är viktigt att skilja på medborgardialog, som handlar om vad människor vill ska förändras i samhället, och brukardialog som mera handlar om hur något ska genomföras.
Brukardialogen innebär ett kundperspektiv, och här finns en risk för avpolitisering eftersom den innebär ett fokus på individens och inte på samhällets behov. Men brukardialogen har också viktiga förtjänster eftersom den ger en förbättrad service/legitimitet och dialogvana medborgare.
Det finns också risker med medborgardialogen att den urholkar den representativa demokratin. Vi måste alltså se till att föra dialog på ett sätt så att den samtidigt stärker den representativa demokratin.
En fråga om makt
Ett annat orosmoln när det gäller medborgardialog, är att den ger röst åt de redan resursstarka. Därför måste vi titta på frågan om makt. Jag skulle säga att vi samhällsforskare inte vet vad makt är – vi har svårt att se hur man utövar makt.
Det
finns flera olika former av makt:
- Synlig (tvingande)
-
Dold (förhindrande) (vem avgör vilka frågor som får
komma upp över huvud taget) (icke-beslut är också en form av makt)
-
Osynlig (fostrande/manipulerande) (govermentality – govern the mentality).
Sammanfallande intressen
Som jag nämnde tidigare kan jag se att det idag finns en glänta, en plats där sammanfallande intressen möjliggör förändring...
- Om vi ska bli en attraktiv investeringsort och kunskapsstad, så går det inte att förena med en social oro och brinnande bilar.
- Ska en kunskapsstad skapas finns höga krav på kognitiv förmåga, och här väcks frågan om barnfattigdomen och ungdomens utanförskap som ger ytterst dåliga förutsättningar för detta.
Folkhemmet kan beskrivas som en sådan period då många av samhällets aktörer såg att de hade ett sammanfallande intresse.
Några utmaningar
Hur ser det politiska landskapet då ut idag, i ett alltmer individualiserat samhälle?
Och hur förhåller vi oss till detta nya landskap? Hur ska vi bära oss åt för att gå från den westfaliska flaskan in i nätverkssamhället?
Ett möjligt svar som jag ser det är att diskutera medborgarbudget. Man skulle kunna tänka sig en medborgardialog för användning av sociala investeringsfonder. Att man då genomför en deltagande budgetering i en form av politiserad brukardialog.
En annan stor fråga och utmaning idag är renoveringen av miljonprogrammet.
Man kan se frågan som en oöverstiglig utmaning. Men man kan också se det som ett gyllene tillfälle att skapa inkluderande städer, social tillit och ekologisk hållbarhet!
Synpunkter!....