Ur kommunens
redovisning Norra
Masthugget - En
blandning av stadspuls och lokalt liv SDN Linnéstaden. Stadsdel Masthugget
och Pustervik Norra
Masthugget - området mellan Rosenlundsverket och Stigbergsliden - har stora
möjligheter att utvecklas till en attraktiv del av innerstaden. I programmet
utreds möjligheterna för området att utvecklas till en stadsdel
med blandning av stadspuls och lokalt liv som knyter samman Linné, Majorna
och Centrum. Målet är att på sikt utveckla området med
en blandning av bostäder, kontor, kultur, rekreation, service och handel
med mera.
Norra
Masthugget en spännande del av innerstaden Norra
Masthugget - området mellan Första Långgatan och Masthuggskajen
från Järntorget till Stigbergsliden - har stora möjligheter att
utvecklas till en attraktiv del av innerstaden. Målet är att utveckla
området till en spännande blandstad med gröna parker och mänskliga,
trygga mötesplatser. Mellan
18 augusti och 28 september 2010 är programmet för Norra Masthugget
ute på samråd. Ett samrådsmöte planeras till den 2 september
2010.
BAKGRUND Uppdraget/syfte Byggnadsnämnden
gav i juni respektive oktober 2008 i uppdrag åt stadsbyggnadskontoret
att upprätta program för områdena söder om Masthuggskajen
respektive Järnvågen inom stadsdelen Linnéstaden. Programmen
slogs under våren 2009 ihop till ett programarbete, vars syfte är att
utreda förutsättningarna för en strukturerad utveckling av området
på kortare och längre sikt till att bli ett innerstadsområde
av blandad karaktär. Planprogrammet
tas fram som ett underlag till kommande detaljplaner för området, men
ska också ses som ett program för utveckling av området i ett
vidare och tidsmässigt längre perspektiv. Programarbetet/processen Programmet
har utarbetats av Stadsbyggnadskontoret i samverkan med Älvstranden Utveckling,
kommunala förvaltningar och stadsdelsförvaltningen Linnéstaden
samt fastighetsägare och aktörer inom området. Centrala
Älvstaden I Göteborgsregionens tillväxtstrategi är
utvecklingen av kärnan en förutsättning för att regionen ska
få den dragningskraft som är nödvändig för att attrahera
fler branscher och arbetstillfällen. Centrala Älvstaden har kommit
att bli det geografiska begrepp vi förknippar med utvecklingen av stadens
kärna och som knyter samman centrala områden på båda sidor
om Göta Älv. Norra Masthugget är ett av flera aktuella förnyelseområden
inom Centrala Älvstaden. Centrala Älvstaden är en unik tillgång
för Göteborg och innehåller också delområden som Ringön,
Backaplan, Lindholmen, Gullbergsvass och Södra Älvstranden. Ett första
steg i det övergripande arbetet med Centrala Älvstaden kommer att vara
att ta fram en gemensam vision och strategi. Arbetet ska ta utgångspunkt
ur det socialt, ekonomsikt och ekologiskt hållbara och bedrivas i dialog
med Göteborgssamhället präglad av öppenhet.
Övergripande
inriktningsdokument och riktlinjer Budget 2010 Kommunfullmäktiges
budget utgör Göteborgs stads övergripande styrdokument och syftar
till att styra utvecklingen av staden. Budget 2010 önskar stödja en
hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner.
Gällande stadsutveckling poängteras särskilt att all planering
och byggnation ska ske utifrån ett barnperspektiv. Kommunikationer med cykel
och kollektivtrafik till, från och inom staden ska bli enklare, exempelvis
genom byggandet av en gång och cykelbro över älven och den
nya järnvägsförbindelsen Västlänken. Bebyggelse ska
ske på redan exploaterad mark i redan utbyggda stadsdelar för att bevara
grönområden och för att utnyttja befintlig infrastruktur. Grönområden
ska finnas i alla stadsdelar och vara utformade som stråk. Bostadsbyggandet
ska prioriteras och ska ske genom mångfald av storlekar och upplåtelseformer. GR Strukturbild
för Göteborgsregionen är en regional överenskommelse om att
regionen gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt
hållbar. Det
sammanhängande stadsområdet är de tätbefolkade delarna
av Göteborg, Mölndal och Partille där staden ska kompletteras när
möjlighet ges för att öka förutsättningarna för
bibehållen servicenivå. Norra Masthugget ligger i gränsområdet
mellan kärna och sammanhängande stadsområde. K2020 K2020
är ett program för hur kollektivtrafiken ska utvecklas inom Göteborgsregionens
(GR) för en uthållig tillväxt. Målet är att minst 40
procent av resorna ska ske med kollektivtrafik 2025. Stadsbyggnadskvaliteter
för Göteborg Stadsbyggnadskvaliteter är ett komplement till
Göteborgs översiktsplan med fokus på hur stadsmiljöer
bör utformas. Skriften godkändes av Byggnadsnämnden i maj 2008
och är tänkt att ge vägledning i den konkreta utformningen av Göteborgs
stadsmiljöer. Gällande
planer för området Översiktsplan för Göteborgs
stad Enligt Göteborgs översiktsplan, antagen 2009, är programområdet
ett av centrala Göteborgs förnyelseområden. Inriktningen är
blandstad med hög täthet, med bebyggelse och offentliga platser gestaltade
utifrån den mänskliga skalan, attraktiva mötesplatser, god regional
tillgänglighet med kollektivtrafik,hänsyn till kulturvärdena och
vattenkontakt Info
- Space Syntax analyser Space syntax är en uppsättning rumsanalytiska
metoder utvecklade av den engelske arkitekturforskaren Bill Hillier och
hans kollegor på University College London. Det speciella är att
man fokuserar på den konfigurativa rumsuppbyggnaden i bebyggelse, det
vill säga att man snarare försöker beskriva rumsliga relationer
än enskilda rum. Här har vad man kallar den rumsliga integrationen visat
sig vara av avgörande betydelse. Utifrån sådana beskrivningar
har man funnit betydande samband mellan bebyggelsens rumsliga struktur och
hur den används, framför allt när det gäller förflyttningar. Källa:
www.spacescape.se Rumsliga
element I området kan stråk, gränser, knutpunkter, landmärken,
betydelsefulla siktlinjer, gröna kopplingar samt olika delområden urskiljas,
vilka har betydelse för platsens funktion och för hur vi upplever och
orienterar oss i stadsdelen. Inriktningar .
Utveckling av staden och stadsdelen . Viktiga riktlinjer for områdets
utveckling
Områdets roll i staden Programområdet
har ett strategiskt läge i staden som på sikt gör det möjligt
att knyta ihop omgivande stadsdelar och skapa ett sammanhängande centrumområde
- en framtida del av Centrala Älvstaden. Genom sitt läge har området
också en viktig roll för kommunikation såväl inom centrala
staden som mellan omgivande stadsdelar och i regionen som helhet. Första
Långgatan kan dessutom vara en viktig länk i ett lokalt huvudvägnät
som i förlängningen kan sträcka sig runt centrala delen av staden.
Någon tydlig strategi för att förverkliga detta finns inte i nuläget,
men kommer framöver att bl a studeras i arbetet med Centrala Älvstaden. Höga
hus En särskild utredning har tagits fram för att belysa aspekter
och konsekvenser av att uppföra höga hus på Skeppsbron och i Norra
Masthugget, Höga Hus på Södra Älvstranden, mars 2010. Utredningen
ska fungera som ett levande arbetsmaterial och är tänkt att uppdateras
varefter diskussionen förs vidare i planprocesserna. Kring
Järnvågen bedöms högre byggnader kunna fungera och flera
önskemål om detta har framförts. Området är en brytpunkt
med en friare struktur, älven knycker här, och en hög byggnad skulle
kunna manifestera Järnvågen och torgen som viktiga platser även
på lite håll. Det utbredda älvrummet tål rumsligt sett
hög bebyggelse. Göteborgs
parkeringspolicy Göteborgs
parkeringspolicy antogs i Kommunfullmäktige under hösten 2009. Policyn
ska medverka till att staden ska vara tillgänglig för alla och uppmuntra
till att fler väljer kollektivtrafiken och cykeln framför bilen. Utgångspunkten
är att tillgänglighet med bil, cykel och kollektivtrafik ska vägas
samman som ett gemensamt underlag för att tillgodose transportbehovet.
Policyn ska därför också vara ett stöd för avvägningar
av plats för parkering mot stadsmiljökvaliteter. Dagens biltillgänglighet
för verksamma i innerstaden ska minska. Arbetsplatsparkering på
kvartersmark ersätts av parkering för boende, handel och service.
Boende ska kunna få tillgång till en bilplats där bilen kan
stå dygnet runt. Boendeparkering ska lösas i parkeringsanläggningar, främst
garage, på kvartersmark i nära anslutning till större gator
och leder. Parkering på gatumark ska prioriteras för korttids- och halvdagsparkering.
Rimligt gångavstånd till parkering ska jämställas med
rimligt gångavstånd till kollektivtrafik. Antalet ordnade cykelparkeringar
bör utökas. Cykelparkering vid bostäder och arbetsplatser ska ordnas
på kvartersmark. Viktiga
riktlinjer för områdets utveckling Med en utveckling av Norra
Masthugget kan Linné, Majorna och Centrum knytas samman och komma närmare
varandra. Det kan bli en stadsdel med en blandning av stadspuls och lokalt
liv med närheten till vattnet. Målet att på sikt utveckla området
till ett innerstadsområde av blandad karaktär. En
blandad stadsbebyggelse innebär att man vill åstadkomma en blandning
av bostäder, kontor, kultur, rekreation, service och handel med mera. En
blandning och därmed en mångfald av olika stadsmiljöer, mötesplatser
i form av torg och parker, människor och verksamheter bidrar till att skapa
ett spännande och hållbart stadsliv, som gynnar en god ekonomisk tillväxt
och som ger en robust social struktur som tål förändringar över
tiden. Kommunfullmäktiges
budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och
syftar till att styra utvecklingen av staden. Som bärande utgångspunkt
och strategi i budgeten står kommunens gemensamma förhållningssätt
som utgår ifrån begreppet hållbar utveckling, vilken bygger
på tre dimensioner; den ekologiska, ekonomiska samt den sociala dimensionen.
Budgeten har i ett gemensamt budgetdokument för Byggnads-, Fastighets- och
Trafiknämnden konkretiserats, och ett antal prioriterade mål tagits
fram. Genom en workshop tillsammans med ett antal förvaltningar och aktörer
i februari 2009, diskuterades förutsättningarna för programområdets
utveckling mot bakgrund av kommunens övergripande mål och inriktningsdokument/planer.
Syftet med workshopen var att diskutera och formulera framtidsbilder, riktlinjer
och karaktär för området samt slå fast viktiga värden
att ta vara på eller tillföra. Resultatet har därefter bearbetats
och sammanställts i följande riktlinjer. Riktlinjer Området
skall utvecklas till ett innerstadområde av blandad karaktär. Omtyckta
och välfungerande stadsmiljöer brukar kännetecknas av arkitektonisk
mångfald, attraktiva offentliga platser och stråk samt en blandning
av olika människor, rörelser och verksamheter mm som pågår
sida vid sida eller som samverkar på en gemensam arena. Miljö
och robusthet Området har under lång tid varit ett hamn- och
verksamhetsområde, som till stora delar består av markutfyllnader.
Ytorna är i huvudsak hårdgjorda och påverkan från omgivningen
i form av buller- och luftföroreningar samt risker är betydande. Närheten
till älven kan vid olika tidpunkter dessutom innebära såväl
kraftiga vindar mm som hot i form av höga vattenstånd med översvämningar
som följd. För att såväl bostäder som mer besöksintensiva
lokaler och platser ska kunna tillföras området är en grundläggande
förutsättning att upprätta en god och attraktiv miljö. Buller
och luftföroreningar från trafiken måste hanteras genom såväl
bebyggelsens utformning som modifieringar i trafikstrukturen. Förtätning
i centrala staden är ett led i arbetet med att minska buller och luftföroreningar,
samtidigt som gång-, cykel- och kollektivtrafik skall prioriteras. Genom
att tillföra gröna ytor och trädplanteringar kan det lokala klimatet
samtidigt förbättras och kompensera årets växlingar, och
den yttre miljön kan bli mer attraktiv. Vid ny bebyggelse bör miljöanpassade
lösningar och god energieffektivitet eftersträvas. Eventuella markföroreningar
måste tas om hand, och dagvatten minimeras och hanteras lokalt. En ny
hotbild för Göteborg och omvärlden är risken för att
dagens vattenstånd kommer att höjas. Vid extremt väder kan detta
få stora konsekvenser eftersom stora delar av området ligger på
låga nivåer. Bl a kan detta förebyggas genom markhöjningar
och förhöjda kajkanter och att ny bebyggelse i området uppförs
med vattentåliga källare och bottenvåningar. Förslag
.
Programförslag . Genomförande . Konsekvenser . Möjligheter
på längre sikt Bebyggelse
- Innehåll Den
föreslagna användningen ska uppfattas som huvudsaklig användning,
men området och kommande bebyggelse bör över lag utformas för
ett blandat och brett innehåll som kan möta förändringar
över tiden och nya behov. Med blandad bebyggelse avses en blandning ner på
byggnadsnivå, t ex att bostäder, handel och kontor mm kan och bör
finnas i varje byggnad och inom varje kvarter. Möjligt innehåll
utifrån redovisad illustration/perspektiv är: Bostäder - ca
1200 lgh, Kontor - ca 70 000kvm, Publik verksamhet,handel, kultur, hotell mm -
ca 60 000 kvm. Bostäder Alternativa
boendeformer kan prövas, som t ex bokaler vilket innebär kombinerade
bostäder och lokaler. Byggnadernas tak är dessutom ofta en outnyttjad
resurs, som kan omvandlas till terrasser och trädgårdar mm. Tredimensionell
fastighetsbildning och en viss flexibilitet i detaljplanerna kan därför
vara värdefullt. Handel Handel
och restauranger mm är en förutsättning för att området
ska bli levande och vara attraktivt för såväl boende som besökare.
En förutsättning för att handeln skall utvecklas inom området
är att attraktiva butikslägen kan skapas och att ett kundunderlag finns.
Förutsättningarna skiljer sig självfallet inom området och
över tiden, men utgångspunkten bör vara att nya kvarter utformas
med bottenvåningar och i vissa lägen med även andra våningen
(som t ex längs med Första Långgatan) som möjliggör
etablering av butiker eller annan utåtriktad verksamhet. Genom
att ett rikt och varierat serviceutbud finns på gångavstånd
från bostäderna kan bilberoendet minska. Kulturverksamhet,
evenemang Kulturen
är utbredd i området. Kring Folkets hus, Järntorget samt Frilagerhuset,
som sedan länge varit en mötesplats för stadens kultur-, förenings-
och nöjesliv, föreslås en utveckling med tyngdpunkt på kulturverksamhet,
hotell och annan centrumverksamhet. Utomhusaktiviteter och konstinstallationer
kan också göra stadsdelen trivsam och spännande, och därmed
locka människor. Exempel på större aktiviteter kan vara utomhusbiograf,
konserter och föreställningar. Offentlig konst i det publika rummet
berikar upplevelsen av staden och kan även fylla funktion som sekundära
sittytor och lekplats mm. Pusterviksteatern som idag bedriver sin verksamhet
vid Järntorgsgatan önskar flytta till Frilagerhuset, som därför
måste kompletteras med en teaterscen. Offentlig
service Service
i form av skolor, daghem, service- och äldreboende mm finns i närliggande
områden, men kan komma att behöva kompletteras inom programområdet, Kontor
och verksamheter Området innehåller idag till stora delar kontor
och enstaka lättare verksamheter, som kan finnas kvar. Nya kontor kan
främst läggas utmed Oscarsleden, som är ett annonsläge, men
framför allt också för att byggnaderna kan fungera som en yttre
skärm mot trafikbuller. Parkering Utifrån
policyn har en parkeringsutredning tagits fram. Enligt utredningen bör ca
1200 platser (bl a beroende på graden av samnyttjande) tillgodoses fortsättningsvis
för befintlig verksamhet, kringboende samt besökare. Till detta kommer
ett uppskattat behov av ytterligare ca 300 besöksplatser för centrum,
när markplatser vid t ex Grönsakstorget och Kungstorget på sikt
tas bort, totalt alltså ca 1500 platser. Med föreslagen exploatering
och innehåll är det tillkommande behovet av platser dessutom mellan
1500-2000 platser. Sammanlagt bör alltså 3000-3500 platser kunna lösas
inom programområdet. Cyklar Området
måste vara väl försörjt med bra cykelparkeringar i huvudsak
i anslutning till kollektivtrafikhållplatser, entréer samt torg
och parkytor. Bebyggelse
- gestaltning Tillkommande bebyggelse bör tillföra området
och staden såväl arkitektoniska som sociala kvaliteter samt en god
boendemiljö. Med sociala kvaliteter avses här stadens liv, d v s de
aktiviteter och händelser som utspelar sig i det offentliga rummet (gator,
torg och parker), men även i det halvoffentliga, halvprivata och privata
rummet. Kvarteren
och fastigheterna Området och bebyggelsen föreslås i huvudsak
uppföras i form av en traditionell men modern kvartersstad, med attraktiva,
levande och varierade gatumiljöer med spännande mötesplatser, parker
och torg. Bebyggelsen bör ges en varierad skala och ett omväxlande arkitektoniskt
uttryck, med en flexibilitet som möjliggör en mångfald och som
kan möta förändringar över tiden. Tydliga gränser mellan
offentliga och privata ytor är angeläget, och att husen är tydligt
kopplade till gatan. Kvarteren
bör begränsas till sin storlek för att ge området variation
och för att möjliggöra ett flexibelt rörelsemönster. Storleken
bör anpassas efter de gåendes hastigheter. Kvarterslängder mellan
50 till 80 meter ger en trivsam skala och kan fungera som ett riktvärde.
Kvarter med längder över 100 meter bör undvikas. En
småskalig fastighetsindelning är dessutom en viktig strategi för
att skapa ett område med innerstadskaraktär och variation. Genom
att varje kvarter är uppdelat i flera fastigheter kan fasaduttrycket bli
mer varierat och spegla ett skiftande innehåll. Husen kan då få
ett mer vertikalt uttryck. Ytterligare
möjligheter för att skapa små fastigheter är indelning höjdled,
vilket bl a kan åstadkommas genom tredimensionell fastighetsbildning. Skalan
i den omgivande bebyggelsen är viktig att förhålla sig till, men
inslag av högre byggnader bör prövas. Trafik
och gator Biltrafikstruktur Föreslagen struktur bygger
i huvudsak på att befintliga gator söder och öster om programområdet
förlängs in i området och knyts samman i en enkel kvartersstruktur.
För att kunna utveckla en god stadsmiljö i området, framförallt
kring Järnvågen och dagens tunnelmynning, föreslås dagens
trafikströmmar delas upp på flera gator så att matningen till
och från leden kan ske i fler punkter. Nya Allén kopplas ihop med
Första Långgatan (se nr 1 på kartan på motsatt sida), som
är huvudaxeln genom området. Offentligt
rum stråk och platser Stråk och platser utgör
en viktig del av det offentliga rummet och fungerar som stadens livsnerver. Det
offentliga rummet är också viktigt för stadens identitet och attraktivitet,
och hur de utformas och fungerar är därför högst väsentligt. Stråk Framförallt
bör starka kopplingar i nord-sydlig riktning kompletteras och utvecklas inom
och i anslutning till området. Detta är en förutsättning
för att området ska blir en del av staden och för att det ska
bli lätt och intressant att ta sig ner mot älven. Längs
stråken skall bebyggelsen i bottenplan inrymma publika verksamheter, och
gatorna skall ge plats för vistelseytor. Stråken bör ges tydliga
rumsliga avgränsningar och intressanta variationer, såväl till
sin utformning som till sitt innehål. Platser I
Norra Masthugget ligger de största behoven idag i att skapa trivsamma
vistelseytor, att föra in grönska samt att överbrygga trafikbarriärer.
De offentliga rummen bör gestaltas olika för att få in olika karaktär
på en skala från hårdgjort till lummigt. I
området som har ett väderutsatt läge bör man också
komma ihåg att utforma platser som är klimatskyddade. Miljö
och robusthet Hållbar
stad/god miljö Allt byggande påverkar miljön och klimatet. Det
är därför viktigt att byggandet anpassas så att miljöpåverkan
minimeras. I byggprocessen påverkar materialval till stor del där
målet är att inte använda jordens resurser i onödan. Vid
utvecklingen av området kommer ett miljöpogram att tas fram som är
inom ramen för Miljöpolicy för Göteborgs Stad. Grundläggande
i denna kommer att vara att utbyggnad och förvaltning ska bedrivas med minsta
möjliga miljöpåverkan, för att bidra till en varaktig och
hållbar utveckling. Möjligheter
på sikt Det
är önskvärt att området och staden ska kunna kopplas ner
till älven. En sådan utveckling förutsätter att leden, som
är en mycket kraftig barriär och störningskälla, hanteras
och att kajytorna blir tillgängliga. Kajen
och färjeverksamheten Kajytorna är idag inte tillgängliga
för allmänheten, då pågående färjeverksamhet
bl a har en säkerhetsklassning som rör tillträdeskontroll till
hamnområdet. Att ha färjetrafiken i detta centrala läge har både
för- och nackdelar. Det
alternativ som redovisats ihop med föreslagna trafikfrågor, se sid
37, bygger på att färjeverksamheten flyttas till ett nytt läge
vid gamla Amerikakajen. Fördelen med detta läge är att det finns
en befintlig kaj med koppling till leden och en terminalbyggnad, men framför
allt att läget är centralt och med föreslagna planer om en ny knutpunkt
vid Stigberget, ligger mycket strategiskt med direkt tillgänglighet till
kollektivtrafik av olika slag. Processen .
Programarbetet . Kallor och underlag Programarbetet Riktlinjer Tidigt
i programarbetet anordnades en workshop med kommunala förvaltningar, stadsdelsförvaltningen,
Trygg vacker stad och Älvstranden utveckling. Fortsatt
arbete Efter
att programmet har varit ute på samråd sammanställs inkomna synpunkter
och byggnadsnämnden kan besluta om inriktningen för fortsatt arbete.
Program och samrådsredogörelse ligger sedan till grund för de
detaljplaner som successivt upprättas för olika delområden. Planering
av den första etappen som bedöms omfatta området kring Lagerhuset
och Folkets Hus, beräknas kunna påbörjas under första kvartalet 2011.
Varje etapp kan komma att omfatta flera planer. Flera frågor behöver
belysas närmare i detaljplaneskedet.
Läs
hela rapporterna på kommunens hemsida! http://www.goteborg.se Till
Södra älvstranden! Synpunkter!... |