.........
START

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eXTReMe Tracker

 
  

.debatt

..{2}.forum...  

sammanfattning

Södra Älvstranden
Norra Masthugget


bakgrund

Ur kommunens redovisning

Norra Masthugget -
En blandning av stadspuls och lokalt liv
SDN Linnéstaden. Stadsdel Masthugget och Pustervik

Norra Masthugget - området mellan Rosenlundsverket och Stigbergsliden - har stora möjligheter att utvecklas till en attraktiv del av innerstaden. I programmet utreds möjligheterna för området att utvecklas till en stadsdel med blandning av stadspuls och lokalt liv som knyter samman Linné, Majorna och Centrum. Målet är att på sikt utveckla området med en blandning av bostäder, kontor, kultur, rekreation, service och handel med mera.

Norra Masthugget en spännande del av innerstaden

Norra Masthugget - området mellan Första Långgatan och Masthuggskajen från Järntorget till Stigbergsliden - har stora möjligheter att utvecklas till en attraktiv del av innerstaden. Målet är att utveckla området till en spännande blandstad med gröna parker och mänskliga, trygga mötesplatser.

Mellan 18 augusti och 28 september 2010 är programmet för Norra Masthugget ute på samråd. Ett samrådsmöte planeras till den 2 september 2010.


BAKGRUND

Uppdraget/syfte
Byggnadsnämnden gav i juni respektive oktober 2008 i
uppdrag åt stadsbyggnadskontoret att upprätta program för områdena söder om Masthuggskajen respektive Järnvågen inom stadsdelen Linnéstaden. Programmen slogs under våren 2009 ihop till ett programarbete, vars syfte är att utreda förutsättningarna för en strukturerad utveckling av området på kortare och längre sikt till att bli ett innerstadsområde av blandad karaktär.

Planprogrammet tas fram som ett underlag till kommande detaljplaner för området, men ska också ses som ett program för utveckling av området i ett vidare och
tidsmässigt längre perspektiv.

Programarbetet/processen
Programmet har utarbetats av Stadsbyggnadskontoret i samverkan med Älvstranden Utveckling, kommunala förvaltningar och stadsdelsförvaltningen Linnéstaden samt fastighetsägare och aktörer inom området.

Centrala Älvstaden
I Göteborgsregionens tillväxtstrategi är utvecklingen av kärnan en förutsättning för att regionen ska få den dragningskraft som är nödvändig för att attrahera fler branscher och arbetstillfällen. Centrala Älvstaden har
kommit att bli det geografiska begrepp vi förknippar med utvecklingen av stadens kärna och som knyter samman centrala områden på båda sidor om Göta Älv.
Norra Masthugget är ett av flera aktuella förnyelseområden inom Centrala Älvstaden.
Centrala Älvstaden är en unik tillgång för Göteborg och innehåller också delområden som Ringön, Backaplan, Lindholmen, Gullbergsvass och Södra Älvstranden.
Ett första steg i det övergripande arbetet med Centrala Älvstaden kommer att vara att ta fram en gemensam vision och strategi.
Arbetet ska ta utgångspunkt ur det socialt, ekonomsikt och ekologiskt hållbara och bedrivas i dialog med Göteborgssamhället präglad av öppenhet.

Övergripande inriktningsdokument och riktlinjer
Budget 2010
Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av staden. Budget 2010 önskar stödja en hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner. Gällande stadsutveckling poängteras särskilt att all planering och byggnation ska ske utifrån ett barnperspektiv. Kommunikationer med cykel och kollektivtrafik till, från och inom staden ska bli enklare, exempelvis genom byggandet av en gång och
cykelbro över älven och den nya järnvägsförbindelsen
Västlänken. Bebyggelse ska ske på redan exploaterad mark i redan utbyggda stadsdelar för att bevara grönområden och för att utnyttja befintlig infrastruktur. Grönområden ska finnas i alla stadsdelar och vara utformade som stråk. Bostadsbyggandet ska prioriteras och ska ske genom mångfald av storlekar och upplåtelseformer.

GR
Strukturbild för Göteborgsregionen är en regional överenskommelse om att regionen gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar.

Det sammanhängande stadsområdet är de tätbefolkade
delarna av Göteborg, Mölndal och Partille där staden ska kompletteras när möjlighet ges för att öka förutsättningarna för bibehållen servicenivå. Norra Masthugget ligger i gränsområdet mellan kärna och sammanhängande stadsområde.

K2020
K2020 är ett program för hur kollektivtrafiken ska utvecklas inom Göteborgsregionens (GR) för en uthållig tillväxt. Målet är att minst 40 procent av resorna ska ske med kollektivtrafik 2025.

Stadsbyggnadskvaliteter för Göteborg
Stadsbyggnadskvaliteter är ett komplement till Göteborgs
översiktsplan med fokus på hur stadsmiljöer bör utformas.
Skriften godkändes av Byggnadsnämnden i maj 2008 och
är tänkt att ge vägledning i den konkreta utformningen av
Göteborgs stadsmiljöer.

Gällande planer för området
Översiktsplan för Göteborgs stad
Enligt Göteborgs översiktsplan, antagen 2009, är programområdet ett av centrala Göteborgs förnyelseområden. Inriktningen är blandstad med hög täthet, med bebyggelse och offentliga platser gestaltade utifrån den mänskliga skalan, attraktiva mötesplatser, god regional tillgänglighet med kollektivtrafik,hänsyn till kulturvärdena och vattenkontakt

Info - Space Syntax analyser
Space syntax är en uppsättning rumsanalytiska metoder
utvecklade av den engelske arkitekturforskaren Bill
Hillier och hans kollegor på University College London.
Det speciella är att man fokuserar på den konfigurativa
rumsuppbyggnaden i bebyggelse, det vill säga att man
snarare försöker beskriva rumsliga relationer än enskilda
rum. Här har vad man kallar den rumsliga integrationen
visat sig vara av avgörande betydelse. Utifrån sådana
beskrivningar har man funnit betydande samband mellan
bebyggelsens rumsliga struktur och hur den används,
framför allt när det gäller förflyttningar.
Källa: www.spacescape.se

Rumsliga element
I området kan stråk, gränser, knutpunkter, landmärken, betydelsefulla siktlinjer, gröna kopplingar samt olika delområden urskiljas, vilka har betydelse för platsens funktion och för hur vi upplever och orienterar oss i stadsdelen.

Inriktningar
. Utveckling av staden och stadsdelen
. Viktiga riktlinjer for områdets utveckling

Områdets roll i staden

Programområdet har ett strategiskt läge i staden som på sikt gör det möjligt att knyta ihop omgivande stadsdelar och skapa ett sammanhängande centrumområde - en framtida del av Centrala Älvstaden. Genom sitt läge har området också en viktig roll för kommunikation såväl inom centrala staden som mellan omgivande stadsdelar och i regionen som helhet.

Första Långgatan kan dessutom vara en viktig länk i ett lokalt huvudvägnät som i förlängningen kan sträcka sig runt centrala delen av staden. Någon tydlig strategi för att förverkliga detta finns inte i nuläget, men kommer framöver att bl a studeras i arbetet med Centrala Älvstaden.

Höga hus
En särskild utredning har tagits fram för att belysa aspekter och konsekvenser av att uppföra höga hus på Skeppsbron och i Norra Masthugget, Höga Hus på Södra Älvstranden, mars 2010. Utredningen ska fungera som ett levande arbetsmaterial och är tänkt att uppdateras varefter diskussionen förs vidare i planprocesserna.

Kring Järnvågen bedöms högre byggnader kunna fungera
och flera önskemål om detta har framförts. Området är en
”brytpunkt” med en friare struktur, älven knycker här, och en hög byggnad skulle kunna manifestera Järnvågen och torgen som viktiga platser även på lite håll. Det utbredda älvrummet tål rumsligt sett hög bebyggelse.

Göteborgs parkeringspolicy
Göteborgs parkeringspolicy antogs i Kommunfullmäktige
under hösten 2009. Policyn ska medverka till att
staden ska vara tillgänglig för alla och uppmuntra till
att fler väljer kollektivtrafiken och cykeln framför bilen.
Utgångspunkten är att tillgänglighet med bil, cykel och
kollektivtrafik ska vägas samman som ett gemensamt
underlag för att tillgodose transportbehovet. Policyn ska
därför också vara ett stöd för avvägningar av plats för
parkering mot stadsmiljökvaliteter.
Dagens biltillgänglighet för verksamma i innerstaden ska
minska. Arbetsplatsparkering på kvartersmark ersätts av
parkering för boende, handel och service. Boende ska
kunna få tillgång till en bilplats där bilen kan stå dygnet
runt. Boendeparkering ska lösas i parkeringsanläggningar,
främst garage, på kvartersmark i nära anslutning
till större gator och leder.
Parkering på gatumark ska prioriteras för korttids- och
halvdagsparkering. Rimligt gångavstånd till parkering
ska jämställas med rimligt gångavstånd till kollektivtrafik.
Antalet ordnade cykelparkeringar bör utökas. Cykelparkering vid bostäder och arbetsplatser ska ordnas på kvartersmark.

Viktiga riktlinjer för områdets utveckling
Med en utveckling av Norra Masthugget kan Linné, Majorna och Centrum knytas samman och komma närmare varandra.
Det kan bli en stadsdel med en blandning av stadspuls och lokalt liv med närheten till vattnet. Målet att på sikt utveckla området till ett innerstadsområde av blandad karaktär.

En blandad stadsbebyggelse innebär att man vill åstadkomma en blandning av bostäder, kontor, kultur, rekreation, service och handel med mera. En blandning och därmed en mångfald av olika stadsmiljöer, mötesplatser i form av torg och parker, människor och verksamheter bidrar till att skapa ett spännande och hållbart stadsliv, som gynnar en god ekonomisk tillväxt och som ger en robust social struktur som tål förändringar över tiden.

Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av staden. Som bärande utgångspunkt och strategi i budgeten står kommunens gemensamma förhållningssätt som utgår ifrån begreppet hållbar utveckling, vilken bygger på tre dimensioner; den ekologiska, ekonomiska samt den sociala dimensionen.

Budgeten har i ett gemensamt budgetdokument för Byggnads-, Fastighets- och Trafiknämnden
konkretiserats, och ett antal prioriterade mål tagits fram.
Genom en workshop tillsammans med ett antal förvaltningar och aktörer i februari 2009, diskuterades förutsättningarna för programområdets utveckling mot bakgrund av kommunens övergripande mål och inriktningsdokument/planer. Syftet med workshopen var att diskutera och formulera framtidsbilder, riktlinjer och karaktär för området samt slå fast viktiga värden att ta vara på eller tillföra. Resultatet har därefter bearbetats och sammanställts i följande riktlinjer.

Riktlinjer
Området skall utvecklas till ett innerstadområde
av blandad karaktär.
Omtyckta och välfungerande stadsmiljöer brukar kännetecknas av arkitektonisk mångfald, attraktiva offentliga platser och stråk samt en blandning av olika människor, rörelser och verksamheter mm som pågår sida vid sida eller som samverkar på en gemensam arena.

Miljö och robusthet
Området har under lång tid varit ett hamn- och verksamhetsområde, som till stora delar består av markutfyllnader. Ytorna är i huvudsak hårdgjorda och påverkan från omgivningen i form av buller- och luftföroreningar samt risker är betydande.
Närheten till älven kan vid olika tidpunkter dessutom innebära såväl kraftiga vindar mm som hot i form av höga vattenstånd med översvämningar som följd.
För att såväl bostäder som mer besöksintensiva lokaler och platser ska kunna tillföras området är en grundläggande förutsättning att upprätta en god och attraktiv miljö. Buller och luftföroreningar från trafiken måste hanteras genom såväl bebyggelsens utformning som modifieringar i trafikstrukturen.
Förtätning i centrala staden är ett led i arbetet med att minska buller och luftföroreningar, samtidigt som gång-, cykel- och kollektivtrafik skall prioriteras. Genom att tillföra gröna ytor och trädplanteringar kan det lokala klimatet samtidigt förbättras och kompensera årets växlingar, och den yttre miljön kan bli mer attraktiv.
Vid ny bebyggelse bör miljöanpassade lösningar och god
energieffektivitet eftersträvas. Eventuella markföroreningar måste tas om hand, och dagvatten minimeras och hanteras lokalt. En ”ny” hotbild för Göteborg och omvärlden är risken för att dagens vattenstånd kommer att höjas. Vid extremt väder kan detta få stora konsekvenser eftersom stora delar
av området ligger på låga nivåer. Bl a kan detta förebyggas
genom markhöjningar och förhöjda kajkanter och att ny
bebyggelse i området uppförs med vattentåliga källare och
bottenvåningar.

Förslag

. Programförslag
. Genomförande
. Konsekvenser
. Möjligheter på längre sikt

Bebyggelse - Innehåll
Den föreslagna användningen ska uppfattas som huvudsaklig användning, men området och kommande bebyggelse bör över lag utformas för ett blandat och brett innehåll som kan möta förändringar över tiden och nya behov. Med blandad bebyggelse avses en blandning ner på byggnadsnivå, t ex att bostäder, handel och kontor mm kan och bör finnas i varje byggnad och inom varje kvarter.
Möjligt innehåll utifrån redovisad illustration/perspektiv är:
Bostäder - ca 1200 lgh, Kontor - ca 70 000kvm, Publik verksamhet,handel, kultur, hotell mm - ca 60 000 kvm.

Bostäder
Alternativa boendeformer kan prövas, som t ex bokaler vilket innebär kombinerade bostäder och lokaler. Byggnadernas tak är dessutom ofta en outnyttjad resurs, som kan omvandlas till terrasser och trädgårdar mm. Tredimensionell fastighetsbildning och en viss flexibilitet i detaljplanerna kan därför vara värdefullt.

Handel
Handel och restauranger mm är en förutsättning för att området ska bli levande och vara attraktivt för såväl boende som besökare. En förutsättning för att handeln skall utvecklas inom området är att attraktiva butikslägen kan skapas och att ett kundunderlag finns. Förutsättningarna skiljer sig självfallet inom området och över tiden, men utgångspunkten bör vara att nya kvarter utformas med bottenvåningar och i vissa lägen med även andra våningen (som t ex längs med Första Långgatan) som möjliggör etablering av butiker eller annan utåtriktad verksamhet.

Genom att ett rikt och varierat serviceutbud finns på gångavstånd från bostäderna kan bilberoendet minska.

Kulturverksamhet, evenemang
Kulturen är utbredd i området. Kring Folkets hus, Järntorget samt Frilagerhuset, som sedan länge varit en mötesplats för stadens kultur-, förenings- och nöjesliv, föreslås en utveckling med tyngdpunkt på kulturverksamhet, hotell och annan centrumverksamhet. Utomhusaktiviteter och konstinstallationer kan också göra stadsdelen trivsam och spännande, och därmed locka människor. Exempel på större aktiviteter kan vara utomhusbiograf, konserter och föreställningar.
Offentlig konst i det publika rummet berikar upplevelsen av
staden och kan även fylla funktion som sekundära sittytor
och lekplats mm.
Pusterviksteatern som idag bedriver sin verksamhet vid Järntorgsgatan önskar flytta till Frilagerhuset, som därför måste kompletteras med en teaterscen.

Offentlig service
Service i form av skolor, daghem, service- och äldreboende mm finns i närliggande områden, men kan komma att behöva kompletteras inom programområdet,

Kontor och verksamheter
Området innehåller idag till stora delar kontor och enstaka
lättare verksamheter, som kan finnas kvar. Nya kontor kan främst läggas utmed Oscarsleden, som är ett annonsläge, men framför allt också för att byggnaderna kan fungera som en yttre skärm mot trafikbuller.

Parkering
Utifrån policyn har en parkeringsutredning tagits fram. Enligt utredningen bör ca 1200 platser (bl a beroende på graden av samnyttjande) tillgodoses fortsättningsvis för befintlig verksamhet, kringboende samt besökare. Till detta kommer ett uppskattat behov av ytterligare ca 300 besöksplatser för centrum, när markplatser vid t ex Grönsakstorget och Kungstorget på sikt tas bort, totalt alltså ca 1500 platser.
Med föreslagen exploatering och innehåll är det tillkommande behovet av platser dessutom mellan 1500-2000 platser. Sammanlagt bör alltså 3000-3500 platser kunna lösas inom programområdet.

Cyklar
Området måste vara väl försörjt med bra cykelparkeringar
i huvudsak i anslutning till kollektivtrafikhållplatser, entréer
samt torg och parkytor.

Bebyggelse - gestaltning
Tillkommande bebyggelse bör tillföra området och staden
såväl arkitektoniska som sociala kvaliteter samt en god boendemiljö.
Med sociala kvaliteter avses här stadens liv, d v s
de aktiviteter och händelser som utspelar sig i det offentliga rummet (gator, torg och parker), men även i det halvoffentliga, halvprivata och privata rummet.

Kvarteren och fastigheterna
Området och bebyggelsen föreslås i huvudsak uppföras i form av en traditionell men modern kvartersstad, med attraktiva, levande och varierade gatumiljöer med spännande mötesplatser, parker och torg. Bebyggelsen bör ges en varierad skala och ett omväxlande arkitektoniskt uttryck, med en flexibilitet som möjliggör en mångfald och som kan möta förändringar över tiden. Tydliga gränser mellan offentliga och privata ytor
är angeläget, och att husen är tydligt kopplade till gatan.

Kvarteren bör begränsas till sin storlek för att ge området
variation och för att möjliggöra ett flexibelt rörelsemönster.
Storleken bör anpassas efter de gåendes hastigheter. Kvarterslängder mellan 50 till 80 meter ger en trivsam skala och kan fungera som ett riktvärde. Kvarter med längder över 100 meter bör undvikas.

En småskalig fastighetsindelning är dessutom en viktig
strategi för att skapa ett område med innerstadskaraktär
och variation. Genom att varje kvarter är uppdelat i flera
fastigheter kan fasaduttrycket bli mer varierat och spegla ett skiftande innehåll. Husen kan då få ett mer vertikalt uttryck.

Ytterligare möjligheter för att skapa små fastigheter är indelning höjdled, vilket bl a kan åstadkommas genom tredimensionell fastighetsbildning.

Skalan i den omgivande bebyggelsen är viktig att förhålla sig till, men inslag av högre byggnader bör prövas.

Trafik och gator
Biltrafikstruktur
Föreslagen struktur bygger i huvudsak på att befintliga
gator söder och öster om programområdet förlängs in i
området och knyts samman i en enkel kvartersstruktur. För att kunna utveckla en god stadsmiljö i området, framförallt kring Järnvågen och dagens tunnelmynning, föreslås dagens trafikströmmar delas upp på flera gator så att matningen till och från leden kan ske i fler punkter. Nya Allén kopplas ihop med Första Långgatan (se nr 1 på kartan på motsatt sida), som är huvudaxeln genom området.

Offentligt rum – stråk och platser
Stråk och platser utgör en viktig del av det offentliga rummet och fungerar som stadens livsnerver. Det offentliga rummet är också viktigt för stadens identitet och attraktivitet, och hur de utformas och fungerar är därför högst väsentligt.

Stråk
Framförallt bör starka kopplingar i nord-sydlig riktning kompletteras och utvecklas inom och i anslutning till området.
Detta är en förutsättning för att området ska blir en del av staden och för att det ska bli lätt och intressant att ta sig ner mot älven.

Längs stråken skall bebyggelsen i bottenplan inrymma publika verksamheter, och gatorna skall ge plats för vistelseytor. Stråken bör ges tydliga rumsliga avgränsningar och intressanta variationer, såväl till sin utformning som till sitt innehål.

Platser
I Norra Masthugget ligger de största behoven idag i att
skapa trivsamma vistelseytor, att föra in grönska samt att
överbrygga trafikbarriärer. De offentliga rummen bör gestaltas olika för att få in olika karaktär på en skala från hårdgjort till lummigt.
I området som har ett väderutsatt läge bör man också komma ihåg att utforma platser som är klimatskyddade.

Miljö och robusthet
Hållbar stad/god miljö Allt byggande påverkar miljön och klimatet. Det är därför viktigt att byggandet anpassas så att miljöpåverkan minimeras.
I byggprocessen påverkar materialval till stor del där målet är att inte använda jordens resurser i onödan.
Vid utvecklingen av området kommer ett miljöpogram att tas fram som är inom ramen för Miljöpolicy för Göteborgs Stad.
Grundläggande i denna kommer att vara att utbyggnad och förvaltning ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan, för att bidra till en varaktig och hållbar utveckling.

Möjligheter på sikt

Det är önskvärt att området och staden ska kunna kopplas ner till älven. En sådan utveckling förutsätter att leden, som är en mycket kraftig barriär och störningskälla, hanteras och att kajytorna blir tillgängliga.

Kajen och färjeverksamheten
Kajytorna är idag inte tillgängliga för allmänheten, då pågående färjeverksamhet bl a har en säkerhetsklassning som rör tillträdeskontroll till hamnområdet. Att ha färjetrafiken i detta centrala läge har både för- och nackdelar.

Det alternativ som redovisats ihop med föreslagna trafikfrågor, se sid 37, bygger på att färjeverksamheten flyttas till ett nytt läge vid gamla Amerikakajen. Fördelen med detta läge är att det finns en befintlig kaj med koppling till leden och en terminalbyggnad, men framför allt att läget är centralt och med föreslagna planer om en ny knutpunkt vid Stigberget, ligger mycket strategiskt med direkt tillgänglighet till kollektivtrafik av olika slag.

Processen
. Programarbetet
. Kallor och underlag

Programarbetet
Riktlinjer
Tidigt i programarbetet anordnades en workshop med kommunala förvaltningar, stadsdelsförvaltningen, Trygg vacker stad och Älvstranden utveckling.

Fortsatt arbete
Efter att programmet har varit ute på samråd sammanställs inkomna synpunkter och byggnadsnämnden kan besluta om inriktningen för fortsatt arbete. Program och samrådsredogörelse ligger sedan till grund för de detaljplaner som successivt upprättas för olika delområden. Planering av den första etappen som bedöms omfatta området kring Lagerhuset och Folkets Hus, beräknas kunna påbörjas under första kvartalet
2011. Varje etapp kan komma att omfatta flera planer.
Flera frågor behöver belysas närmare i detaljplaneskedet.


Läs hela rapporterna på kommunens hemsida!
http://www.goteborg.se

Till Södra älvstranden!

Synpunkter!...