.debatt
...
sammanfattning
VINDKRAFT
ARTIKLAR!
bakgrund
VINDKRAFT
ARTIKLAR!
2011-02-12
Ur
Tidningen Frölunda av Madeleine Christell, Ref AP
Vinden är en resurs för alla
Göteborg
energi utreder vindkraftverk i Hake fjord.
Målet är en hållbar
framtid med större andel grön el.
Det är ett projekt som kommer att synas säger projektledaren Pia Persson.
Området är beläget cirka 7 km öster om Vinga fyr och ca 8 km väster om Älvsborgsbron.
Planerna talar om 12 - 19 vindkraftverk som är ca 150 meter höga.
Det finns mycket att ta hänsyn till; flygtrafik, sjöfart och säkerhet, buller, botten, miljö för fåglar djur och inte minst människor. Merkostnaden för havsbasering ska också vägas in.
Pia Persson säger att vi vill gärna ha dialog med invånarna och deras synpunkter, men först måste vi utreda så vi vet mer hur det kan bli. Efter sommaren hoppas vi kunna ha en utställning, kanske i Älvrummet.
Tidnigen Frölunda bad projektledaren Pia Persson på Göteborg Energi om svar apropå protestgruppen Frittvattens farhågor.
Varför
just här?
Hake fjord är utpekad i översiktsplanen för
Göteborgs stad som intressant utredningsområde för vindkraft och
Göteborg ska sträva mot att bli en hållbar stad.
Men
mitt i farleden?
Vi tittar så klart på hur det påverkar
sjöfart , natur- och kulturmiljö samt friluftsliv ur olika aspekter.
Det blir ett tillståndsärende för miljödomstolen innan det kan bli verklighet.
Hur
mycket el kommer att produceras här?
Det går inte att säga
exakt men ca 200GWh/år vilket motsvarar 40 procent av all lägenhetsel
i Göteborgs stad.
Var
i processen befinner ni er nu?
Vi har arbetat med förstudien sedan
ett och ett halvr år och funnit att inget som gör projektet tekniskt
eller ekonomiskt omöjligt har framkommit hittills. Vi har därför
valt att fortsätta med fördjupade utredningar och när dessa är
klara tar vi förnyat beslut om vi ska gå vidare eller inte.
När
kan allmänheten se något konkret förslag?
Vi kan i bästa
fall få klart till sommaren eller tidiga hösten och om vi får
klartecken att fortsätta, blir då nästa steg at genomföra
ytterligare ett samråd med allmänheten i form av en utställning.
2011-01-08
Ur
Fria ord i GP
av
professor emeritus Chalmers Ulf Lindblom. Ref AP
Vindkraften - gökungen i energiboet
Debatten
om vindkraftenhar tyvärr blivit ganska infekterad och polariserad.
På
ena kanten står en kommersiell vindkraftindustri som tjänar stora pengar
på bidragssystemet.
På den andra sidan står den drabbade
allmänheten med förstörd närmiljö.
Dessutom finns ett antal dåligt pålästa och naiva politiker som skall företräda landets energipolitik i kommuner och riksdag.
För att återföra debatten till ordningen finns det korrekt och ofärgad information att hämta på nätet.
IVA och KVA har skrivit opartiska rapporter om vindkraft som visar på de begränsningar detta energislag har.
Sverige har redan en energiproduktion, baserad på vattenkraft och kärnkraft, som är 98% koldioxidfri. Ny vindkraft har därför ingen klimateffekt i vårt land.
Vi har också ett elöverskott, varför ny vindkraftsel i verkligheten kommer att säljas på elbörsen Nordpool och gå på kabel till kontinenten.
Alla energislag har en plats i energisystemet, men deras konkurrensförmåga bör värderas på egna meriter, inte på bidrag.
Att som nu ge vindkraften konstgjord andning genom subventioner är dålig energipolitik som dessutom ger tveksamma miljövärden.
2011-01-03
Ur
Artikel i SvD
Storsatsning på vindkraft till havs
2011-01-03
Ett av de främsta argumenten mot vindkraften är att det måste
byggas så många turbiner för att de ska få någon
betydelse för energiförsörjningen. Men nu byggs de i tiotusental
till havs.
Vindkraft
är den stora källan av ny förnyelsebar energi i Europa, säger
Johan Sandberg, (Det Norske Veritas).
Han visar en karta över de brittiska
havsområden som myndigheterna bestämt ska användas för vindkraftverk.
Bara den tredje rundan innebär att det kommer investeras mellan 150 och 200
miljarder dollar.
-Det handlar om att placera ut upp till 10000 vindkraftsturbiner,
eller investeringar på över 100 miljarder kronor per år.
I
nio olika havssektorer ska det byggas vindkraftverk med en kapacitet på
32 Gigawatt. Det motsvarar ungefär samma kapacitet som 35 kärnkraftsreaktorer.
För
1 MW installerad effekt räknar man med 3 GWh per år till havs, mot
2 GWh per år på land.
Dessutom går det att få en mycket
mer effektiv utbyggnad, eftersom konflikterna med andra verksamheter är mindre.
Enligt
Svensk Vindenergi har kommunernas veto redan stoppat 380 planerade vindkraftverk
på land i Sverige, och ytterligare 750 löper stor risk att stoppas.
Det
är tre olika industrier som måste samarbeta för att de ambitiösa
planerna för vindkraften till havs ska kunna genomföras:
-Energibolagen,
som Vattenfall, har erfarenheter av turbiner på land och att arbeta med
knappa marginaler. Men de har aldrig varit offshore och kan lätt underskatta
de stora riskerna med att arbeta i hårt väder i Nordsjön, säger
Sandberg.
-Oljebolagen och offshoreindustrin kan bygga olje- och gasplattformar
till havs under svåra väderleksförhållanden. Men de har
ingen erfarenhet av vindkraft och har varit bortskämda med att använda
mycket pengar.
-Rederier med erfarenhet av sjöfart och avancerade
logistiklösningar är de som ska utveckla nya fartyg som både ska
kunna frakta ut vindkraftverken och vara en plattform för att montera dem.
Några av de nya modellerna ser ut som fartyg som fått fyra eller sex
ben, en hybrid mellan fartyg och så kallade jack-up-plattformar.
I
dag är vindkraften till havs beroende av subventioner. Det gäller därför
att få en massproduktion och ha kontroll i alla led, för att få
ned kostnaderna. Tiden att bygga grunden, tillverka turbinerna, frakta ut dem
och montera turbinerna måste kortas ned. Den mest kritiska fasen är
monteringen till havs, eftersom det är då det verkligen kan uppstå
problem.
Men det är inte bara produktionen som måste standardiseras.
För att kunna finansiera vindkraftsprojekten till havs och försäkra
turbinerna måste det utvecklas internationella standarder.
-DNV tar
ofta initiativ till att samla alla de viktigaste aktörerna i industrin till
så kallade Joint Industry Projects. Där utvecklar vi rekommendationer,
riktlinjer och standarder som hjälper industrin framåt.
Företagen
delar sina erfarenheter och försöka bli eniga om vad som är de
bästa metoderna, en process som kan ta två år för en ny
standard.
Det är en riskfylld operation att lyfta 350 ton 100 meter upp i luften, på några av världens blåsigaste platser med 10 meter höga vågor och 200 kilometer till land.
En
viktig del av vindkraftsprojekten till havs blir också hur strömmen
ska tas i land. Tio av länderna runt Nordsjön skrev den 3 december i
år en viljeförklaring (Memorandum of understanding) om att bygga en
supergrid, ett stort nät av kraftkablar till havs som kan samla in ström
från många olika vindkraftsprojekt. Hittills har varje land byggt
ut sina parker var för sig, vilket betytt att överskottsenergin ofta
inte kunnat utnyttjas.
I USA planeras en 560 kilometer kraftledning som ska
fungera som ryggraden för vindkraftsprojekten längs östkusten.
Synpunkter!....