.debatt
...
sammanfattning
KREATIV KLASS
bakgrund
KREATIV KLASS
Fakta:
•
Amerikanska professorn Richard Florida har skapat begreppet
kreativ klass.
• Den kreativa klassen har kreativitet som främsta
verktyg och präglas av teknologi, talang och tolerans.
• Kreativa klassen skapar en öppen och dynamisk miljö, med med städer som drar till sig kreativa personer, affärer och kapital.
• Städer blir nyskapande genom att dra till sig talanger av hög kvalitet.
•
Teorin om kreativ klass har mött kritik för att vara alltför inriktad
mot en liten elit.
Ur Nättidningen ALBA
Ur
En ny klass
på väg att växa fram?
Av Christer Wigerfelt
Vi har lärt oss tala om det framväxande kunskapssamhället, som är på väg att ersätta det gamla patriarkala industrisamhället. Den bilden förstärks av Manuel Castells digra trebandsverket om informationsåldern. Men mot denna bild har Richard Florida en del invändningar. Man måste inte vara forskare för att kunna bidra med något väsentligt till samhällsutvecklingen. Men man måste vara kreativ.
Florida vill beskriva framväxten av en ny samhällsklass, lika fast förankrad i den ekonomiska verkligheten som arbetarklassen var under industrikapitalismen i Karl Marx analys av kapitalet. Det finns dock en viktig skillnad mellan dessa bägge samhällsklasser. När arbetarklassens medvetande väl var väckt, blev den ett mäktigt subjekt i samhällsutvecklingen. Arbetets struktur bidrog till den kollektiva kulturen. Den kreativa klassen däremot kännetecknas av stark individualism som luktar självgod medelklass lång väg. Denna klass är därför en slumrande maktfaktor i den ekonomiska maktstrukturen. Några är forskare, andra entreprenörer, till synes utan sammanhållande länkar till varandra. Den kreativa klassen upplever sig därför inte som en klass, vilket enligt Richard Florida är en förutsättning för att den kreativa kraften ska få sitt potentiella genomslag i samhället.
Ur
Hur vill den kreativa klassen bo?
Av Christer Wigerfelt
Men när Florida talar om en ny ekonomisk klass, talar han inte om fast egendom, kapital eller fabriker. De flesta ur den kreativa klassen äger inte mycket. Produktionsmedlen sitter främst i huvudet.
Richard
Florida identifierar två olika grupperingar inom den kreativa klassen. Här
finns en superkreativ kärna bestående av forskare och ingenjörer,
poeter, författare, konstnärer, skådespelare, designer, arkitekter
och opinionsbildare. De drivs alla av ett fullständigt engagemang i den kreativa
processen. Deras val av bostad kommer att ange rörelseriktningen för
många
andra grupperingar i samhället.
Runt
denna kärna finns människor som arbetar inom ett brett spektrum av kunskapsintensiva
branscher, till exempel teknologinäringar, finansmarknaden, juridiska och
medicinska inrättningar. Dessa arbetar i ett komplex av kunskap som kräver
kreativa problemlösningar. Enligt Richard Florida har denna grupp redan blivit
den näst största på arbetsmarknaden, bara överflyglad av
den lika snabbt växande serviceklassen...
Motorn i den beskrivna utvecklingen,
den superkreativa kärnan, tjänar dock inte mest pengar, utan det är
de andra grupperna i den kreativa klassen som gör det.
Den superkreativa kärnan fungerar lite som en katalysator för samhällsutvecklingen och därmed kommer dess livsstil att ange riktningen för andra grupper. Det är knappast längre det moderna samhällets längtan bort från staden som gäller för dem, utan stimulans både i arbetet och på fritid. Fri tid och arbetets tid smälter samman och därmed omvandlas vår tidsuppfattning...
Mycket talar för att det är städernas mest centrala delar som kommer att dra till sig den kreativa klassen. Den engelske sociologen Justin O Connor menar att det behövs lite samhälleliga skrymslen för att skapa oväntade möten och kreativitet. En bostadspolitik som skulle gynna utvecklandet av det kreativa samhället bör därför innehålla olika former av boende precis som idag. Just bland den superkreativa klassen kan det finnas skikt som har behov av billiga utrymmen. Hur ska annars kreativiteten kunna växa underifrån?
Läs mer på ALBA
Läs
artikel av Florida
Synpunkter!...