.debatt
...
sammanfattning
FRAMTIDENS
KÄRNKRAFT
bakgrund
KÄRNKRAFT
Från www.svenskkarnkraft.se
Reaktorforskning i Provence - svenska forskare är med.
Just nu håller den nya forskningsreaktorn Jules-Horowitz på att byggas i södra Frankrike. Forskare från KTH, Chalmers och Uppsala universitet deltar och Vattenfall är en av investerarna.
Forskningsreaktorn Jules Horowitz ska användas för att testa material och bränslen innan de används i riktiga reaktorer. Inom några år ska ännu en reaktor byggas – Astrid, en Generation IV-reaktor som ska kunna återanvända kärnbränsle.
Svenska forskare från Chalmers, KTH och Uppsala universitet kommer att vara involverade i arbetet på båda reaktorerna, en forskningssatsning värd totalt 11,3 miljoner euro. Senare i år kommer en stor utlysning av ett 20-tal doktorand- och forskartjänster för det svensk-franska projektet av Vetenskapsrådet.
– Exakt vilka experiment som ska göras på Jules Horowitz-reaktorn är fortfarande under diskussion. Men det som till exempel kan göras är materialtestning av bland annat reaktortanksmaterial, nya typer av bränsle, med mera, för att eventuellt förlänga driften i de svenska kärnkraftverken. Det kommer också att bli möjligt att genomföra säkerhetstester vid plötsligt förhöjda stråldoser i olika material.Just nu håller den nya forskningsreaktorn Jules-Horowitz på att byggas i södra Frankrike. Arbetet följs med stort intresse från svenskt håll. KTH, Chalmers och Uppsala universitet deltar i ett omfattande svenskt-franskt forskningssamarbete, och Vattenfall är en av investerarna i reaktorn.
Kärnavfall = energi?
Utbränt kärnbränsle kan genom återvinning bli en värdefull energiresurs. Dessutom minskar volymen som krävs för slutförvaring och radiotoxiciteten. Chalmers ligger i forskningens framkant inom området.
– För närvarande utnyttjar vi mindre än fem procent av energiinnehållet i vårt kärnbränsle.
Mindre
avfallsproblem
Morgondagens reaktorer utvecklas med den så kallade Generation-IV-tekniken.
Här samarbetar EU:s kärnkraftorgan med elva tunga kärnkraftnationer
runt om i världen. Genom att återanvända kärnbränslet
med rätt metod nås inte bara väsentligt högre energieffektivitet.
Stora vinster finns även i avfallshanteringen. Visserligen kommer djupförvaring
av restprodukter fortfarande att behövas, men såväl radiotoxicitet
och värmealstring minskar drastiskt. Därmed kan avfallet packas tätare.
– Med en fullt utvecklad återvinning, med snabbreaktorer och sluten bränslecykel, skulle volymen av slutförvaret kunna bli en åttondel av dagens mängd. Det sparar mycket pengar och orört berg.
Framgångsrik
seperation
För att kunna återanvända bränslet krävs
en effektiv separation. Principen är att använda en oljefas och en vattenfas.
De olika ämnena från avfallet söker sig antingen till oljefasen
eller till vattenfasen, som därefter avskiljs från varandra i olika
steg. Christian Ekberg och hans medarbetare har lyckats skapa en av de mest lovande
separationsprocesserna i Europa, genom att använda nya organiska molekyler
som suger ut specifika ämnen som tidigare varit svåra att separera.
Tunga
datorberäkningar kan förbättra reaktorsimulering
Fransmannen
Christophe Demazière sökte efter utmanade forskningsprojekt och fann
vad han vad ute efter på Chalmers. Sedan dess har han blivit kvar.
Vad
betyder framstegen inom datortekniken? Kan sådant som verkar omöjligt
idag bli möjligt imorgon?
- Kärnkraftsindustrin är väldigt
beroende av modelleringar. Ekvationerna som ska lösas är så komplexa
att särskilda modelleringstekniker tagits fram för att dagens datorer
överhuvudtaget ska lyckas lösa systemen inom en rimlig tid. Teknikens
framsteg kommer definitivt att möjliggöra ännu mer sofistikerade
algoritmer än idag.
Ur debatt.passagen
Inlägg av chewbacca09
Framtidens
kärnkraft
Efter att ha skrotats och lagts i malpåse
har drömmen om bridreaktorn väckts till liv i Sverige. Bridreaktorn
är bränslesnål och ger kortlivat avfall. Men tidigare modeller
var dyra och osäkra, och blev till slut politiskt omöjliga.
Till
skillnad från dagens lättvattenreaktorer, som går på lättkluvet
anrikat uran, använder de snabba reaktorerna upparbetat kärnavfall som
bränsle. Men för att det ska funka måste neutronerna från
kärnklyvningen vara så snabba att det svårkluvna bränslet
kan tändas.
Men då duger inte vatten som kylmedium, eftersom det
bromsar neutronerna. Endast en handfull ämnen, som natrium, helium och bly,
släpper igenom neutronerna med full fart. Och det ställer till med problem,
som höga temperaturer, korrosiva miljöer och nötande material.
Nya konstruktionsmaterial, som tål den tuffa miljön, är ett måste.
Ur Ny Teknik
Framtidens
kärnkraft
Av: Anders Wallerius 00:00 102 kommentarer
Drömmen om bridreaktorn har väckts till liv i Sverige. Bridreaktorn är bränslesnål och ger kortlivat avfall. Men tidigare modeller var dyra och osäkra.
På KTH skissar professor Janne Wallenius på framtidens bridreaktor, det som kallas fjärde generationens kärnreaktorer:
- Det som skiljer från förra gången är ett par teknologiska framsteg: dels den säkrare blykylningstekniken, dels nya typer av stål som klarar de höga kraven.
Till skillnad från dagens lättvattenreaktorer, som går på lättkluvet anrikat uran, använder de snabba reaktorerna upparbetat kärnavfall som bränsle. Men för att det ska funka måste neutronerna från kärnklyvningen vara så snabba att det svårkluvna bränslet kan tändas.
Vatten duger inte då som kylmedium, eftersom det bromsar neutronerna. Endast en handfull ämnen, som natrium, helium och bly, släpper igenom neutronerna med full fart. Och det ställer till med problem, som höga temperaturer, korrosiva miljöer och nötande material. Nya konstruktionsmaterial, som tål den tuffa miljön, är ett måste.
- I Sverige har vi valt att satsa på en blykyld reaktor, säger Janne Wallenius.
Bly är ett säkrare kylmedium än natrium, som reagerar kraftigt med vatten och därför kräver extra isolerande värmeväxlare. Blyet har också fördelen att expandera kraftigt vid uppvärmning, vilket gör att det cirkulerar av sig självt med konvektion genom härden.
I Europa planeras en forskningssatsning på runt hundra miljarder kronor på tre olika typer av snabba reaktorer. Främst natriumkylda reaktorer, som fransmännen har stor praktisk erfarenhet av. Men också blykylda och gaskylda reaktorer. Enligt planerna ska en blykyld forskningsreaktor stå klar 2022.
Vid Myrrha-reaktorn, som har en termisk effekt på 100 megawatt, ska fullskaliga tester göras på hur materia och bränsle beter sig i en blykyld reaktor. Tre, fyra år senare ska en elproducerande blyreaktor på 100 megawatt, byggd av det italienska företaget Ansaldo, tas i drift.
Janne Wallenius har också egna planer på ett reaktorbygge i Sverige för att prova tekniken med blykylning. Den ska vara säker och kunna köras i realistiska temperaturer. Och den ska inte bara användas för materialtest, utan också kunna användas för att utbilda studenter i reaktorkörning.
Synpunkter!...