POSTHUMANISMEN Ur
artikel i GP 10 juli 2012 av Mattias Haglund. Posthumanismen
ifrågaätter föreställningen om männiksan och förkastar
uppdelningen mellan kropp och själ. kultur och natur, människa och djur. Posthumanisterna
försöker dekonstruera humanismen och visa att den bara är en social
konstruktion utan egentligt innehåll. Posthumanismen
söker sig till områden där föreställningen om människan
som en rationell individ vid sidan av naturen utmanas. Det
handlar om den alltmer uppluckrade gränsen mellan biologi och teknik, mellan
människa och djur och mellan natur och kultur. I fysikens, kemins biologins,
medicinens och informationsteknologins framkant är det i dag i stort sätt
omöjligt att upprätthålla några klara distinktioner... Ett
populärt exemplel är det faktum att våra kroppar till stor del
består av andra levande organismer som vi aldrig skulle klara oss utan... ...människan
som ett djur, en kropp beroende av andra djur; om livet som ett öppet flöde,
en process av tillblivelser, omöjligt att dela upp i enskilda bitar. Därmed
blir posthumanismen ett av samtidens mest intressanta tankespår. Det handlar
om något så stort och allvarligt som att försöka förstå
våra, liv på ett radikalt nytt sätt. Och
onekligen är posthumanismen något viktigt på spåret. En
del posthumanister talar till och med om en fjärde detronisering av människan
i Kopernikus, Darwins och Freuds efterföljd. Vad
som saknas nu är ett gemensamt språk. Ord och begrepp som gör
det möjligt att tänka annorlunda, även utanför de snäva
akademiska kretsarna. Posthumanismens
vetenskapliga mål är är att skapa en fundamentalt ny bild av livet. Posthumansimen
är trots allt en antihumanism. Posthumanisten
Cary Wolfe påpekar att ett förkastande av humanismen som världsbild
inte automatiskt behöver betyda att man överger de värden som humansimen
har sagt sig företräda, som tolerans, rättvisa och allas lika värde.
Snarare är menar Wolfe är posthumansimen en intensifiering av humanismens
positiva sidor. Att
vi upphör att se människan som en exeptionell varelse behöver inte
betyda att vi blir omänskliga.
Ur
Språkteknologi och posthumanism i ny seminarieserie Platon
var motståndare till skriftspråket. Denna nya teori kommer att
göra er slöa, lät han Sokrates påpeka, eftersom någonting
som tidigare var inne i eet huvud nu kommer att förläggas till ett skrivet
ark. Därmed har ni trott er vara försäkrade mot att glömma,
medan det i själva verket är just det ni gör, eftersom ni inte
behöver minas.
Först
när vi inser att vi inte är dem vi synes vara, det vill säga våra
kroppar, utan fastmer inskrivna i våra teknologier, våra hjälpmedel
och varandra och först när vi ser att den klassiska humanismen därmed
baserar sig på falska premisser, först då ser vi vd det är
att vara människa. Härigenom
blir Sokrates den sista humanisten i den västerländska traditionen eftersom
hans ideal är att bibehålla sitt eget subjekt slutet i sin egen kropp. "
Vi är ingenting annat än strövirvlar i en flod med evigt rinnande
vatten. Vi är inga ämnen som förbliver, utan mönster, som
förevigar sig själva" -Norbert Wiener, 1950 Idag finner
vi cybernetikens frågeställningar artikulerade främst inom systemteorin
och den så kallade posthumanismen. De grundläggande tankegångarna
kan sammanfattas så här: ur ett posthumanistiskt perspektiv betraktas
omvärlden som en serie mer eller mindre flytande mönster snarare än
som en samling isolerade föremål - att ta gestalt i en biologisk kropp
ses snarare som historisk slump än som något oundvikligt för livet. Det
posthumanistiska synsättet ifrågasätter medvetandet i dess traditionellt
västerländska betydelse av den ,mämnskliga identitetens säte;
det finns så mycket mer i att vara människa än att sortera, skapa
bilder av och benämna vår omvärld - vår strukturerande och
påtagligt förnimmande verklighet är bara en liten del av det stora
miraklet Livet.
Cybernetik
(Wikipedia) Cybernetik, kybernetik är studiet av kommunikation och kontroll,
och regelmässig respons, vare sig det gäller levande varelser, maskiner
eller organisationer. Till cybernetiken hör ämnen som artificiell
intelligens, komplexa system, kontrollsystem, beslutsteori, informationsteori,
kunskapsorganisationer, systemteori och simulering. På
svenska används uttrycket Styr- och reglerteknik, istället för
detta begrepp eftersom det tydligare återger målsättningen att
styra ett system för att uppnå ett mål genom att reglera systemet
efter respons från en respondent. Styr- och reglerteknik beskriver såväl
mekaniska och analoga system som elektriska och digitala. Cybernetiken
uppstod i studiet av kontrollsystem, nätverk, matematisk logik och neurovetenskap.
I dess moderna betydelse myntades termen av Norbert Wiener, för teleologiska
mekanismer.
Synpunkter!....Inlägg |