.debatt
...
sammanfattning
MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
bakgrund
MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
Sveriges
Riksdag
Motion
2011/12:U210
Mänskliga
rättigheter och skyldigheter
Ur
Förslag till riksdagsbeslut
1.Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att regeringen
fortsätter att sprida information om FN:s förklaringar om de mänskliga
rättigheterna.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ökad dialog och en utökad information för att också tydliggöra samhällsmedborgarnas och samhällets skyldigheter.
Det finns i vårt samhälle en misstro mot offentliga verksamheter, lagar och beslut. En del av orsaken kan bero på att medborgaren har en uppfattning om vad han eller hon kan kräva av samhället, medan samhällets ansvar ligger på en helt annan nivå.
Det är viktigt att bryta trenden och skapa nytt förtroende mellan medborgare, politiker och den offentliga verksamheten.
Det krävs ett tydliggörande av medborgarens rättigheter och skyldigheter samt samhällets ansvar och skyldigheter. En ökad dialog är därför nödvändig samt också utökad information om såväl rättigheter som skyldigheter som varje samhällsmedborgare åtnjuter.
Detta bör ges regeringen till känna.
Stockholm
den 27 september 2011
Anita Brodén (FP)
Motionens
innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1
Förslag
till riksdagsbeslut 2
Motivering 3
Mänskliga rättigheter och mänskliga
skyldigheter 4
Hållbar samhällsutveckling präglad av en ekonomisk
helhetssyn 5
Hållbar samhällsutveckling kräver en annan måttstock
8
Hållbar samhällsutveckling fordrar nya system 9
Hållbar
samhällsutveckling och kvalitetssäkring 10
Hållbar samhällsutveckling
behöver nya arbetsformer 11
I
förslaget till Förklaring om de mänskliga skyldigheterna finns
19 artiklar inom följande områden:
· Fundamentala principer
för mänskligheten
· Icke-våld och respekt för liv
·
Rättvisa och solidaritet
· Sanningsenlighet och tolerans
·
Ömsesidig respekt och partnerskap
I argumenteringen för den nya FN-förklaringen
betonades att rättigheter och skyldigheter är oupplösligt länkade
till varandra.
· Om vi har rätten till liv, då har vi skyldigheten
(obligation) att respektera liv.
· Om vi har rätten till frihet,
då har vi skyldigheten att respektera andra människors frihet.
·
Om vi har rätten till säkerhet, då har vi skyldigheten att skapa
förutsättningar för att varje människa skall kunna åtnjuta
mänsklig frihet.
· Om vi har rätten att delta i den politiska
processen i vårt land och välja våra ledare, då har vi
skyldigheten att delta och säkerställa att de bästa ledarna blir
valda.
· Om vi har rätten att arbeta under rättvisa och goda
förhållanden så att vi kan sörja för en hygglig levnadsstandard
för oss och våra familjer, då har vi skyldigheten att göra
vårt bästa utifrån vår förmåga.
·
Om vi har rätten att få utbildning, då har vi skyldigheten att
lära oss så mycket som vår förmåga medger och, om
möjligt, dela med oss av vår kunskap och erfarenhet.
· Om
vi har rätten att dra nytta av jordens gåvor, då har vi skyldigheten
att respektera, ha omsorg om och återställa jorden och dess naturresurser.
----------------------------------------------------------------
Allmän
skyldighet
att hjälpa nödställda?
Betänkande
av Handlingspliktutredningen
Stockholm 2011
Allmän
enighet råder om att varje människa, utom i vissa mycket
ovanliga
situationer, har en moralisk skyldighet att bistå en nödställd
person,
om det kan ske utan betydande olägenheter eller
risker för henne
själv.
Källa Wikipedia
De
mänskliga rättigheterna (förkortas MR) är en del av folkrätten
och övrig internationell rätt, och preciseras i internationella överenskommelser.
Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och
fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen.
De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller andra omständigheter. De gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, politisk uppfattning eller social ställning. De slår också fast att alla människor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter. Endast de rättigheter som skyddas i den primära folkrätten kan dock upprätthållas i juridisk mening, oavsett viss stats anslutning till berörda internationella överenskommelser.
De mänskliga rättigheterna preciseras alltså i olika internationella överenskommelser. Bland dessa överenskommelser kan man skilja mellan konventioner och protokoll, som blir bindande i.o.m. att staterna uttryckligen förklarar sig bundna av dem, och förklaringar och deklarationer som utgör politiska förpliktelser. Den mest kända deklarationen är FN:s Universella Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna från 1948.
------------------------------------------
Skillnader
mellan
olika deklarationer och konventioner
Trots
att de mänskliga rättigheterna är universella, har dess konventioner
formulerats olika, varför det ibland uppstått konflikter i tolkningen.
Europakonventionen och den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna,
utgår huvudsakligen från individens rätt, och har sin idéhistoriska
upprinnelse i humanismen, den västerländska debatten om naturrätten
och upplysningens idédebatt.
Vad beträffar den afrikanska stadgan
om de mänskliga rättigheterna, och även generellt i u-länder
och i stater utan parlamentariskt demokratiska system, däribland Kina, har
de mänskliga rättigheterna delvis kollektiva formuleringar, och betonar
även folkets rätt till utveckling, men också individers skyldigheter.
Ur
regeringens hemsida om mänskliga rättigheter
www.manskligarattigheter.gov.se
Inom området för de mänskliga rättigheterna är det alltså stater som har skyldigheter och individer som har rättigheter. Enskilda individer är skyldiga att under ...
Ur Martin Sunnqvist blogg
När man talar om rättigheter bör man först förvissa sig om att det finns motstående skyldigheter. I nästa led kan man analysera om det finns ömsesidiga rättigheter och skyldigheter och hur de i så fall skall avvägas mot varandra, till exmepel när det gäller rätten till privatlivet och rätten till yttrandefrihet. Men om man inte tänker ålägga någon en skyldighet bör man inte tala om en rättighet heller.
Ur Cetebloggen
Vi talar ofta om värdet av att försvara de mänskliga rättigheterna, och det är helt rätt.
Människors
rättigheter går inte att kompromissa bort, förtryck är aldrig
hållbart. Människors skyldigheter talar vi dock sällan om, skyldigheterna
att använda det handlingsutrymme som finns fram till den gräns som sätts
av naturlagarna.
Ur Barbro Callas blogg
Mänskliga rättigheterna är odiskutabla. Men finns det rättigheter utan skyldigheter? Ditt okränkbara värde som människa innebär att jag har skyldigheter gentemot dig. Jag har inte rätt att kränka ditt värde.
Är det någon idé att uttala ambitioner kring hållbar utveckling om vi inte vill omvärdera vårt värde mot bakgrunden av våra mänskliga skyldigheter? Eller har jag inget ansvar att ändra mig förrän alla andra gör det? Frågan är hur mycket jag då är värd som människa?
Ur Liv&Rätt
Behöver
vi även mänskliga skyldigheter?
Mäktiga institutioner,
som FN och Europadomstolen, backar upp innehållet i deklarationen om mänskliga
rättigheter. När det gäller "mänskliga skyldigheter"
är det svårare att hitta kraftfulla förespråka
För dagens rättighetsdebatt framstår FN-deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948 som en ledstjärna. Men i det dokumentet nämns även skyldigheter. De sista artiklarna (nr 29 och 30) säger kort att individen har skyldigheter mot samhället. Han får alltså inte utöva sin rätt så att andra skadas, heller inte så att andras rättigheter kränks.
Avsikten
då FN-deklarationen antogs var att även skapa en mer utförlig
skyldighetsförklaring. Men tiden var knapp och den uppgiften sköts på
framtiden.
Nio plikter
Då FN-deklarationen 1968 firade tjugoårsjubileum
förde österrikiske professorn Rene Marcic fram förslag till så
kallade "subsidiära plikter mot samhället". Han urskilde nio
sådana plikter: plikten att vara hederlig och lojal, att respektera och
hålla sig informerad om lagen, samt att lyda, granska och motstå lagen
(d v s i lägen som uppstått då man tvingas motsätta sig
den), att avstå från våld och andra illegala medel, att inte
missbruka sina rättigheter, att iaktta (jäm-)likhet, samt att visa ömsesidig
hjälp.
Ur
Mig äger CSN
http://ownedbycsn.blogspot.se/2008/09/mnskliga-skyldigheter.html
Mänskliga
skyldigheter?
Mänskliga skyldigheter. Det är en term som inte finns
befäst som begrepp.
Ii rimlighetens namn borde följa en del skyldigheter med dessa rättigheter.
Hur skulle de kunna se ut?
1. Det är varje vuxen människas skyldighet att värna och skydda de som av en eller annan orsak befinner sig i ett tillfälligt eller permanent försvagat tillstånd.
6. Det är varje vuxen människas skyldighet att visa medmänsklighet och efter förmåga ingripa då någon utsätts för förtryck eller mobbing.
9. Det är varje vuxen människas skyldighet att ta ansvar för sin egen konsumtion och hur den påverkar miljö och samhälle.
10.Det är varje vuxen människas skyldighet att göra sitt yttersta för att ta hand om och fullt ut respektera de barn de sätter till världen och de djur de skaffar.
11. Det är varje vuxen människas skyldighet att åsidosätta sina begär om dessa riskerar att komma någon annan till skada.