|
.debatt | ..{2}.... | |||||
sammanfattning SOCIAL EKONOMI | |||||||
bakgrund | |||||||
SOCIAL EKONOMI DEFINITION Med
social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har Källa: Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? (1999) Stockholm: Nordstedts. En
nationell överenskommelse Mer information och material om den nationella överenskommelsen går att hitta på http://overenskommelsen.se/ Mer om Social Ekonomi Med organiserade verksamheter markeras att verksamheterna läggs upp på ett genomtänkt sätt med sikte på vissa mål eller syften. Det betyder att det finns någon form av organisation som borgar för att det som görs inte är tillfälligt eller oförutsägbart. Samhälleliga ändamål är ett sätt att beskriva vad verksamheterna syftar till, som i praktiken säger detsamma som icke-vinst-syfte. Ordet primärt är viktigt för att markera vad verksamheten ytterst syftar till, vad den har kommit att åstadkomma. Bygger på demokratiska värderingar markerar att verksamheten har demokrati som utgångspunkt och förutsättning. Detta kan uttryckas som att det är vad målgruppen vill och behöver som är styrande för verksamheten. Social ekonomi organiseras ofta demokratiskt (en medlem en röst), men finns enligt arbetsgruppens uppfattning också i former som inte nödvändigtvis har en formell medlemsdemokratisk uppbyggnad, t ex stiftelser, ömsesidiga bolag och projekt. Med organiserade fristående från den offentliga sektorn menas inte bara att verksamheter har en egen självständig organisation, utan också att den utgår från medlemmar eller andra intressenter utanför den offentliga sektorn. Med sociala verksamheter menar arbetsgruppen att man använder sig av mellanmänskliga resurser, som ideellt arbete, viljan och förmåga att samarbeta, solidaritet med mera. Ekonomiska verksamheter står för att man hushålla med resurser av olika slag, alltifrån pengar och realkapital till de sociala resurser som nyss nämnts. Uttrycket står också för att det sker en produktion i verksamheten med större eller mindre inslag av varor eller tjänster. Liknande sammanslutningar omfattar i princip de associationsformer arbetsgruppen har behandlat. Huvudsakligen markerar att man kan tänka sig andra former som kan fungera i samband med social ekonomi, inte minst sådana som inte förekommer i Sverige. Allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft konkretiserar och kompletterar uttrycket primärt samhälleliga ändamål. Det är emellertid inte givet att allmännytta och medlemsnytta alltid innebär samhälleliga ändamål, med den innebörd arbetsgruppen har gett detta begrepp. Däremot bör alltid samhälleliga ändamål kunna uttryckas i allmännytta eller medlemsnytta. Att vinstintresse inte är den främsta drivkraften innebär inte att vinstintresse behöver saknas. Däremot tjänar det alltid det samhälleliga ändamålet. Källa:
Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och
tillväxt? (1999) Stockholm: Nordstedts.
| |||||||