DIY,
ICKE-FORMELLT OCH FORMELLT LÄRANDE ur DIY, icke
- formellt lärande och ungas självförverkligande av Erik Hannerz Den
enklaste formen för definitionen av det som kallas ett DIY-tänkande
(do-it-yourself): Att göra saker och ting själv, utifrån egna
premisser och intressen men ändå i samverkan med gruppen. Ett
DIY-tänkande handlar om att exkludera bortförklaringen "det går
inte"och i stället tänka hur det kan göras annorlunda med
det vi redan har. Om inte verktygen passar så byter vi verktygslåda. Den
här typen av lärande är vad vi kallar för ett informellt lärande.
Det är väldigt sällan målstyrt eller reglerat utan snarare
sker det ofta omedvetet. Dess motpol är det formella lärandet som framförallt
grundskolan representerar, där lärande är strukturerat utifrån
klara mål och regler. Det
formella lärandet resulterar i utbildningsbesvis, betyg och kvalifikationer. Det
informella lärande, å andra sidan, saknar utbildningsbevis och bedömningskreterier
och erkänns därför sällan som bidragande till nya kunskaper
och färdigheter. Den
DIY_anda som genomsyrar detta projekt har sin utgångspunkt i att det är
deltagarnas efintlig kunskaper och erfarenheter som sättw i centrum. På
så sätt är det ett sätt att kombinera det formaliserade lärandet
i en tredje mellanliggande form, ett icke-formellt lärande. Den
definition av icke-formellt lärande som det här projektet bygger på
är formulerat av EU inom ramen för att utarbeta ett valideringsverktyg
för ett livslångt lärande. Det är ett lärande som inte
alltid är uttalat som lärande men som innefattar en dimension av lärande
i och med att det finns ett syfte från den ansvariga att utgöra just
lärande. På så sätt äger det rum utanför de gängse
systemen för lärande, så som allmän och yrkesinriktad utbildning
och kan i stället äga rum via organisationer och grupper i samhället.
Ett icke formellt lärande involverar därmed såväl fomella
som informella dimensioner av lärande. Synpunkter!....Inlägg |