SJÖFARTEN
PÅ ÄLVEN Förord Älven
som en pulsåder och inte som en barriär Redan
år 1998 insände medborgarkraften ett antal färjetrafikperspektiv
till det nybildade Västrafik. Bilderna uppmärksammades och sändes
ut till byggnadsnämnden och dagspressen. GT införde en rikt illustrerad
artikel den 7 december detta år. (Se bilden uppe till höger!) Medborgarkraften
såg det som viktigt att få igång en bred debatt om utnyttjandet
av älven nu och i framtiden inför den stora förnyelse som under
åtskilliga decennier kommer att ske utmed älvstränderna.
Sedan dess har Västrafik ständigt påmints om dessa perspektivstudier,
som bland annat innehöll ett önskemål om att pröva snabbgående
turer in till Skeppsbron. Vid senaste upphandlingen av skärgårdstrafiken
fanns en sådan option med. Detta har nu lett till att sådana provturer
arrangerats och skärgårdsborna har fått säga sin mening.
Göteborg kan kanske trots allt bli en "Älvstad" dvs att
älvens förutsättningar tillvaratas. Där finns det gott om
manöverutrymme. Biltrafiken inom centrala stan kan avlastas och planeras
mera för medborgarnas bästa. Sjövägen är om alla
aspekter beaktas säkert, tvärtemot experternas åsikt, en billigare
och skonsammare lösning än landvägen inom dessa delar av stan. __________________________________________________ Ur
GP 2008-08-21 Artiklar om färjetrafiken i Göteborg Ledarsidan: Ökat
stöd för färjor. Med 7-6 beslöt kommunstyrelsen den 20 augusti
att bekräfta Göran Johanssons tidigare beslut att överklaga miljödomstolens
nej till gång- och cykelbron över älven. En bred enighet råder
nu om att utreda och få åtgärder för en förbättrad
färjetrafik över älven.
Fler färjor i väntan
på cykelbro Socialdemokraterna är nu beredda att utreda
fler skyttelfärjor över älven. Det finns nu en bred politisk
enighet om att planeringen för fler färjeförbindelser över
älven inte kan invänta Miljööverdomstolens prövning av
brobygget. Vänsterpartiet är berett att stödja det borgerliga förslaget
om en färjeutredning. Även socialdemokraterna är beredda att diskutera
fler fäjor i väntan på bron. Gång-
och cykelbrons främsta förespråkare Kia Andréasson är
överens med övriga partier om att det kan behövas fler färjor
framöver när båda älvstränderna bebyggs ytterligare. ___________________________
Ur
nättidningen GP 2 juli 2008 av Dag Fransson Referat AP Miljödomstolen
säger nej till en gång- och cykelbro över Göta älv.
Men beslutet kan överklagas.
Domstolen säger nej till Göteborgs
kommuns ansökan att bygga en drygt 370 meter lång och cirka 13,5 meter
hög bro mellan norra och södra älvstranden. Bron har kostnadsberäknats
till ca en halvmijard kronor. Göran Johansson (s),säger att han inte
är överraskad av domen.
Den
borgerliga oppositionen är nöjda med miljödomstolens beslut. Jan
Hallberg (m).tycker att miljödomstolen avgivit en förståndig dom.
En gc-bro passar illa med planerna på att utöka containertrafiken till
Vänern. Miljödomstolen
slår fast att farleden i Göta älv och hamnen är av riksintresse.
"Däremot kan Göteborgs stads utveckling inte bedömas som ett
sådant intresse enligt miljöbalken", heter det. Domstolen
gör bedömningen att fördelarna med bron inte överväger
kostnaderna. Domen öppnar för en lösning med fler färjor
över älven.
Ett överklagande kan innebära en handläggningstid på minst
ett och upp till två år, säger Marie Berggren, administratör
på miljööverdomstolen. 2
juli 2008 Ur
artikel i GP av Dag Fransson Ref. AP Politikerna gör vågen för
färjor öve älven Förslaget faller alla beslutsfattarna
i smaken. Ingen dum idé säger Anneli Hulthén, men vi tar
en sak i taget. Först väntar nu miljödomstolens besked om gång-
och cykelbron. Hulthén har inget emot att tillsätta någon typ
av utredning i frågan. För
miljöpariet och socialdemokraterna är gång- och cykelbron en hjärtefråga. Ur
GP Debatt 1 juli 2008 av
Olle
Rutgersson professor Chalmers Björn Södahl forsknngskoordinator Chalmers Christer
Malmström professor arkitektur Lund Stefan Johnsson Teknisk chef FKAB
Johan Algell Chef projekt och marnadsavd FKAB Karolina Adolfsson fartygsdesigner
FKAB Referat
av AP Klimatsmart
snabbfärja kan lösa älvtrafiken Förslagsställarna
menar att en spännande och attraktiv färja kan bli ett av stadens kännemärken. En
miljöanpassad båtpendel kan få fler att välja kollektivtrafiken
när trycket på stans trafikleder ökar. Man får en miljövänlig
och behaglig överfart. En flexibel och kostnadseffektiv transportlösning. en
symboö och plattform för hållbar utveckling.
En
färja ger liv åt sjöfartstaden Göteborg. Samtidigt kan
en färjeförbindelse av denna typ vara en plattform för det marintekniska
kunnandet som finns inom regionen. På
detta sätt skulle Göteborgs stadsdelar kunna knytas närmare varandra
med en flytande älvförbindelse som utvecklas i takt med att behoven
förändras. Fritt
ur GP-artikel 2005-12- 13 "Trafiken på älven kan bli tätare"
Till sommaren börjar 'Västtrafik köra snabbare färjeturer
Eriksberg/Slottsberget-Rosenlund och Klippan-Lindholmen om Trafiknämnden
den 15 december säger ja. De
beslutande börjar inse att det krävs bättre kollektivtrafik till
centrala Göteborg för den nu snabbt växande befolkningen inom de
västra delarna av Norra älvstranden. Stombussarna
förslår inte. Det finns inte tillräckligt med plats för dessa.
Den dyrare sjövägen* får bli lösningen. Där finns det
gott om manöverutrymme. *I
dag men säkert inte i morgon. MBKanm. Styrsöbolaget
skall åter få börja använda den tredje färjan som gick
på älven innan det mesta av trafiken in till Lilla Bommen drogs in
av kostnadsskäl. Från Juni skall det gå direktturer från
Eriksberg via Slottsberget till Rosenlund. Direktturen
från Eriksberg till Rosenlund minskar restiden för sträckan från
15 minuter nu till 10 minuter. Det
blir även en direkttur från Klippan till Lindholmen. Även där
reduceras restiden med fem minuter från femton till 10 minuter. I
GP-artikel 2005-06- 27 "Många beredda betala extra för
snabbfärjor" redovisas att en stor majoritet av färjepassagerarna
i Göteborgs skärgårdar är beredda att betala ett högre
biljettpris för att få en snabbfärja till stan. I
norra skärgården var det 90% av de 330 tillfrågade som var beredda
att betala ett expresstillägg för att komma snabbare till centrum. För
södra skärgården var det 75% som var positiva. AP ___________ Vänertinget
oroas över sjöfarten.
Ur
artikel i GP 18 oktober 2001.
Regering och riksdag måste medverka till satsningar i och kring Vänern.
Det anser landshövdingen i Värmland, som är djupt oroad över
handelssjöfartens nedgång på Vänern. Omkring
100 representanter för Vänerregionen möttes i går på
Vänertinget för att diskutera regionens utveckling. De tunga frågorna
kom att handla om handelssjöfarten på Vänern, som har svårigheter
med vikande marknad och överflyttning av gods till andra transportslag. Ingemar
Eliasson, landshövding i Värmland och ordförande i Vänerrådet,
anser att Vänersjöfarten och de inkomster den ger är grunden till
satsningar både på turismen kring Vänern, på farlederna
och fritidsbåtsturismen. Besluten
om avgiftssänkningar för järnväg skulle göra att gods
fördes över från landsväg till järnväg. I stället
har gods förts från sjöfart till järnväg vilket aldrig
var meningen. Här måste regeringen agera. Ingemar
Eliasson vill påsta att en utökad vänersjöfart också
har andra effekter. Den skulle kunna minska trafikproblemen i Tingstadstunneln
i Göteborg om man satsade mera aktivt på en utökad Vänersjöfart. Han
konstaterar också att det pågår en diskussion om investeringar
i vissa " huvudhamnar i Vänern och vilken koppling Vänertrafiken
kan få till europeiska inlandshamnar och kanalsystem. ________________________________ Sjöfarten
kan lösa trafikkaos Ur
GP 13 augusti 2001 Varför
satsa miljarder på nya vägar när det redan finns en gratis infrastruktur
färdig? Det frågar sig Sveriges Redareförening, som anser att
våra farvatten, både längs kusterna och i Göta älv,
är en dåligt utnyttjad resurs när det gäller godstransporter.
Problemet för sjöfartsidan är att vi aldrig kommer upp i de politiska
debatterna, eftersom vi inte behöver de stora investeringarna. Kapaciteten
finns redan på sjön. Det finns en paradox i detta. Man pratar om hur
mycket pengar det behövs för järnvägar och vägar och
så glömmer man bort det som är gratis, säger Bertil Arvidsson
på Sveriges Redareförening. Fakta
Från bilar till båtar Från
Fredrikstad i Norge till foderfabriker i Lidköping fraktas varje år
50 000 ton sojamjöl.Detta fraktas idag med sex långtradare om dagen.
Samma godstransport skulle kunna göras med två båtar i månaden.
Lastbilstransporterna blir dock billigare då båten får betala
15 kronor mer per ton till stat och kommun för att använda infrastrukturen. Exemplet
framtaget av Sveriges Redareförening. Arvidsson
menar att alla samhällskostnader måste vägas in när man sätter
avgifter för transportsystemen. Något som sjöfarten har allt att
vinna på. -Buller,
markanvändning, trafikolyckor och utsläpp. Tog man betalt för samhällskostnader
vore sjöfarten alltid en vinnare, säger han. _________________________ Till
Södra älvstranden! Åter
forum!
|