bakgrund
RESERVAT
Ur Gp-artikel

Staden är närhet mellan skillnader, inte olika
grupper i olika områden. Ändå är det just avgränsade områden, segregation snarare än integration, enklaver eller reservat, som kännetecknar den moderna staden.
Ingen gör något åt det.

RESERVAT
Ur Gp-artikel

Staden är närhet mellan skillnader, inte olika
grupper i olika områden. Ändå är det just avgränsade områden, segregation snarare än integration, enklaver eller reservat, som kännetecknar den moderna staden.
Ingen gör något åt det.
... Gated communities, är bara ett av de senaste
tillskotten som med andra nykomlingar i vårt samhälle håller vi dem ännu på lite distans med hjälp av språkets hjälp...

Campusbereppet är en annan seglivad relikt som
visar på behovet av att kunna avgränsa och peka ut
ett fenomen. Köpstäder och evenemangsstråk är
andra sådana tankefigurer som varken är stad eller
stråk utan funktionszonerade områden;
tyvärr stannar de inte i tanken utan byggs i betong.

Den engelske stadsbyggnadsforskaren Bill Hillier har
pekat på något han kallar korrespondensteorin som
roten till den moderna stadens problem.
Korrespondensen gäller mellan rumslig närhet och
kategori- eller grupptillhörighet. Gettot är den extrema korrespondensen: Alla i samma grupp bor på samma ställe. Kategoriboende är ett annat, och talande,namn på samma fenomen. Grupper med stark korrespondens hänger , enligt Hillier, sammans med stark gränskontroll, kontrollerade och exklusiva ceremoniella rum och få oväntade möten.
Motsatsen, den svaga korrespondensen, innebär att människor har många relationer med andra som de
inte bor i närheten av.

Det är den stora, traditionella kvartersstadens mönster där gränserna är vaga, mötesplatserna öppna och inklusiva och de oväntade mötena många.

Modernismens stadsbyggnadsideal, den småskaliga trädgårdsstaden lika väl som Le Corbusieres stora
hus i park, bygger på korrespondensteorin. Och när
den visat sig inte fungera blev svaret bara mer av
samma sort mer social fragmentering, mer rumslig hierarki, mer åtskillnad mellan grupper.
Trafikplaneringen har varit ett av de effektivaste verktygen för att bygga den moderna staden......
Anders Hagson, har i skriften Stads- och trafikplaneringens paradigm levererat ideologiskt spängstoff i oskyldig forskningsrapport förpackning.
Han visar övertygande hur den trafikplaneringsmodell som bygger på funktionszonering, separering av olika trafikslag, differentiering av gatunätet i olika hastig-
heter och överskådlighet i trafikmiljön, trots sina goda avsikter motverkar sitt syfte och inte ens förbättrar trafiksäkerheten.....Hela dess princip är att separera staden i olika delar. I själv verket innebär den en stad på bilismens villkor och kan därför omöjligt uppfylla de officiella målen om mindre utsläpp, färre döda, minskat buller, bättre tillgänglighet för billösa och trivsamma-stadsmiljöer.

(sign: Claes Caldenby)
professor i arkitektur,Chalmers

Synpunkter!...Inlägg