Svenskt näringsliv

.........START	.debatt	..................
	På spaning efter tillväxt Pagrotsky tror att många frön ska ge skörd. Svenskt näringsliv Vi har gjort en inventering av grupper som skulle kunna arbeta mer, till exempel äldre personer, studerande, förtidspensionärer och arbetslösa, säger Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, utvecklingsansvarig på Svenskt Näringsliv.(TT)
	bakgrund Svenskt näringsliv vill öppna gränser Ska Sverige kunna ta sig tillbaka till toppen av OECD:s välfärdsliga behövs mer arbetskraft. Och den vi har inom landets gränser räcker inte, anser Svenskt Näringsliv,som vill ha mer arbetskraftsinvandring.
	Ur artikel i GP 2004 08 09 Företagskuvöser ska hjälpa nya företag att gro På fem år har Göteborg fått sex inkubatorer - de kan bidra till hundratals nya jobb på sikt. Göteborg är bra på att gödsla groddföretag... Göteborg rustar sig för at ge välbehövlig näring åt nystartade affärsprojekt. Från och med oktober kommer det att finnas inte mindre än sex olika företagskuvöser, eller inkubatorer som det numera kallas. En inkubator ger små groddförtetag näring och växtkraft att klara de första, kritiska åren innan företaget blir lönsamt. -I Göteborg finns alternativ för alla målgrupper som startar företag att hitta en bra groddmiljö... Chalmers innovation först ut Här finns alltifrån veteraner i sammanhanget - Chalmers Innovation - vars verksamhet är inriktad på teknikbaserade affärsprojekt, till det senaste tillskottet Sahlgrenska Science Park... Först ut var alltså Chalmers innovation... - Efter fem års verksamhet vet vi att det fungerar och att inkubatormodellen har en enorm styrka i sig. Nu skissar vi på nästa generation av företag som ska ta plats, säger Olle Stenberg, vd för Chalmers Innovation... Sahlgrenska Sciensce Park kickade igång sin inkubator så sent som i juli... Där Chalmers och Sahlgrenska har varsin företagskuvös, finns två som är kopplade till Göteborgs universitet. GU Holding var från början inriktade på ägande, men har nu en fullt utvecklad inkubator som ebjuder allt från såddfinansiering till lokalyta. Satsar på studenterna Den andra kuvösen som är kopplad till universitetet är Framtidens Förtetag på Avenyn. Om Gu Holding mer riktar in sig på universitetets forskare, satsar Framtidens Förtetag på studenterna. I lokalerna på Avenyn finns ett tjugotal förtetag verksamma inom allt från utveckling av mobila kommunikationssystem till tjänster i form av kundrelationer och varumärkes profilering. Vid sidan av de företagskuvöser som redan har dragit igång finns Brewhouse i Gårda. där det tidigare låg ett bryggeri ska nya nya företag med inriktning på musik och filmproduktion växa fram. Brewhouse öppnar i oktober. Räknar man dessutom med Chalmers Innovatins andra filial på Lindholmen, ger det sex olika växthus för nya groddföretag.. Och Göteborg får beröm fån Stockholm. -Göteborg är väldigt duktigt på det här med inkubatorer. Det tar tid att få det att funka, det är viktigt att sätta rätt folk på rätt plats och där man lyckats i Göteborg, säger Jan Nylander på Vinnova, det statliga verket för innovationssystem, som planerar att satsa 50 miljoner kronor årligen under tio år för att utveckla infrastrukturen kring Sveriges inkubatorer. --------------------------------- FAKTA Ska ge näring åt nya företag Ordet inkubator kan översättas med företagskuvös. i kuvösen får nystartade affärsprojekt en chans at växa till sig till lönsamma företag. utöver lokaler och kontorsservice, finns tillgång till expertkompetens inom t ex affärsrådgivning, markanadsföring, finansiering och juridik. De första inkubatorerna etablerades i US inder 1950-talet. först ut var Stanford Research Park i Kalifornien. I Sverige har forskningsbyn Ideon i Lund, som startade 1983, varit föregångare. Kajsa Dahlsten Ur GP: Ledare 2004 08 16 Det förlorade landet Vi svenskar är fast i odynamiska system som inte är anpassade till ett dynamiskt folk. Kreativiteten i Sverige går därför förlorad och landet står stilla. I onsdags fanns en ledare om Sverige av Jonathan Power i International herald Tribune. I artikeln ges en bild av vårt land som vi svenskar sällan identifierar oss med. Power menar att Sverige inte är bäst i världen, men har förutsättningar att bli det. med vår tolerans, teknologi och talang är vi en "talangmagnet" för världen... Power tar också upp att vi är väldigt bra på engelska och att vi reser mycket, men att vi trots det, mycket riktigt, är avskärmade från resten av världen. I Sverige tar förändring tid och världen skulle förmodligen hinna hit innan vi hunnit ut i världen. Det är viktigt att just denna trend bryts. Vi måste komma till världen. Våra tillgångar måste användas offensift...Initiativet måste finnas hos oss och det gäller inte minst Europasamarbetet där vi hittills endast tagit upp det som redan står på dagordningen, inte skapat punkter själva. Bilden som via International Herald Tribune sprids över världen är att vi är ett dynamiskt men ändå lite eget folk som gärna håller oss på vår egen kant. men det har inte alltid varit så. Sverige behövdes inte byggas upp efter andra världskriget. I stället kunde vi kanalisera allt det positiva som fanns så att vi blev ett av världens rikaste länder. Vi låg först, tänkte framåt och var ett land på hugget. Nu är läget ett helt annat. Allt det dynamiska som finns tas inte till vara. Vi är fast i gamla odynamiska system som inte är anpassade till vårt dynamiska folk. Ansvaret att anpassa de här sytemen ligger hos våra politiker och det är tydligt att det är en uppgift de misslyckats med...Här finns inte längre någon hunger efter det nya och okända och därför inte heller något kreativt klimat. Vad vi hittar nu är ett sjukskrivningssystem utan ordentlig rehabilitering, hög arbetslöshet och en skola som inte tar hand om vare sig de starka eller svaga eleverna... Allt detta bildar ett Sverige som inte stimulerar framgång och nya idéer. Är man därför kreativ är det bäst att åka utomlands - där finns klustren, tempot och stimulansen... Att återskapa det kreativa Sverige är i dag svenska politikers kanske viktigaste uppgift. Det skall inte få vara globaliseringen som gör att vårt land upptäcks. Kombinationen mellan ett dynamiskt folk och ett litet land ger en explosivitet som vi tidigare lyckats locka fram. Sverige kan bättre. GP 1678-04 Ur GP 2004 04 10 På spaning efter tillväxt Pagrotsky tror att många frön ska ge skörd. Det handlar inte om att byta kurs. Det handlar mer om att flytta fram positionerna. Näringsminister Leif Pagrotsky vill öka fokuseringen på småföretagandet. Sveriges jordbrukare står inför vårbruket och socialdemokrtiska partiet har kallat till tillväxtkongress helgen efter påsk. Utgångspunkten för kongressen är att tillväxten måste öka och kongressen ska slå fast en tillväxtpolitik på medellång sikt... Något direkt nytt och hittills oprövat i näringspolitiken kan han inte vaska fram ur kongressmaterialet... Vad innebär då "vidareutveckla och förnya"? -Jag skulle vilja säga... ett ökat fokus på småföretagsfrågorna till exempel... Företagandet som livsform, som förtetagsform och dess betydelse i Sverige.Det tycker jag är en viktig del, en viktig sak... Åter till 2004. Konkret, vad väntar för att öka intresset för företagandet? -Att jobba mer aktivt med generationsskiftesfrågorna, se till att företagen inte bara är en-generationsföretg så att företaget upphör när företagaren pensionerar sig. Det gäller att hitta andra än familjemedlemmar som vill ta över. - En annan fråga är det som ofta är akilleshälen för mindre företag, nämligen finansieringen. Det gäller att hitta former som underlättar finansieringen för dem... - Vi vill flytta om och vässa statens insatser. I stället för att erbjuda finansiering i ett senare skede av ett projekts livscycel vill vi finnas tidigare i kedjan, där det är ett högre risktagande och därmed också ett mindre privat engagemang. Vi ska göra mindre där den privata marknaden redan finns. I "kongressmaterialet står också att skattesystemet ska främja risktagande"... Från det globala till det regionala. Ett av många förslag till kongressen är att skapa en samlad storstadsstrategi där storstädernas möjligheter att ta tillvara globaliseringens möjligheter förbättras. Vad innebär detta för Göteborg? - Detta är ett sätt att erkänna och lyfta fram i ljuset att det är viktigt för hela Sverige hur storstäderna utvecklas. Göteborgsregionen är kanske den region i Sverige som har den mest offensiva egna näringspolitiken. Det handlar i hög grad om en region som har lärt sig att samarbeta över gränser, mellan olika branscher, mellan näringsliv och högskolor och mellan politik och näringsliv... Pär Düsing Forskning och utbildning viktiga frågor på kongressen Utbildning, infrastruktur, regional balans, välfärd och fler jobb står i centrum vid s-kongressen om tillväxt. När socialdemokraternas mellankongress om tillväxt planerades utlovade Göran Persson ett program som "skakar om majoriteterna i den svenska riksdagen". Nu är tonen en annan. -Vi vinner inget val på tillväxt. Vi vinner val på att bygga ett samhälle som människor upplever som rättvist och varmt. Det ska nästa ordinarie kongress 2005 handla om, säger Persson i en kommentar. Riktlinjerna som ska debatteras och antas heter 100 förslag för tillväxt och utveckling. Näringslivet och borgerliga partier brukar betona skatternas och regelverkets betydelse för företagande och tillväxt. I riktlinjerna till kongressen nämns också att det ska vara lätt att starta företag, att skattesystemet ska främja risktagande och att arvs, gåvo- och förmögenhetsskatterna ska ses över liksom företagarnas sociala trygghet. För att nå bättre tillväxt krävs det enligt riktlinjerna "att politiken flyttar fram sina positioner": Det viktigaste för företagen och tillväxten är "god efterfrågan på varor och tjänster, stabila spelregler, tillgång till välutbildad arbetskraft, god infrastruktur, fruktbart samarbete med kommun och högskola samt tillgång till ny forskning". TT 2002 05 18 Svenskt näringsliv vill öppna gränser Ska Sverige kunna ta sig tillbaka till toppen av OECD:s välfärdsliga behövs mer arbetskraft. Och den vi har inom landets gränser räcker inte, anser Svenskt Näringsliv,som vill ha mer arbetskraftsinvandring. Svenskt Näringsliv (SN) har som mål att Sverige om tio år ska vara ett av världens fem rikaste länder. Men för att Sverige ska kunna klättra förbi alla länder som gått om sedan 1970-talet krävs att vi har 2 procent bättre tillväxt än övriga OECD-länder. Den rapport som SN presenterade i går gick inte in på hur denna tillväxtökning ska ske, utan koncentrerar sig på hur mycket arbetskraft som behövs för att göra tillväxtboomen möjlig. Enligt SN:s beräkningar skulle arbetskraften behöva växa med 1,4 miljoner personer. Antalet personer i arbetsför ålder bedöms visserligen öka något fram till 2008, men långt ifrån i den omfattningen. Å andra sidan finns redan i dag en stor arbetskrafts-reserv, människor som av olika anledningar står utanför arbetsmarkanaden. -Vi har gjort en inventering av grupper som skulle kunna arbeta mer, till exempel äldre personer, studerande, förtidspensionärer och arbetslösa, säger Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, utvecklingsansvarig på Svenskt Näringsliv.(TT) ___________________________________ nästa sida!