..........START

anmärkningar och länkar

.debatt

............................‹
.....Fördjupas!

Fallstudie Styrsö 2003
Livskraft och hållbar utveckling i
Göteborgs södra skärgård

Kapitel 3

Referat AP
Ett livskraftigt och varierat boende

Författare:
Jessica Jönsson
Ebba Norström
Redaktörer:
Lisa Hedin
Charlotta Svensson
Elisabeth Undén

En god boendemiljö är en viktig del av ett hållbart och
livskraftigt samhälle. Den hänger nära samman med
till exempel hur servicen och transportsystemet fungerar, hur naturen påverkas och vilken social struktur som finns.

Enligt författarnas sätt att se det innebär ett livskraftigt samhälle att det finns möjlighet att verka och bo på samma plats, att det finns utrymme för människor i alla åldrar med olika bakgrunder och förutsättningar.

Kapitlet innehåller följande huvudrubriker

3.1 Arbetsuppgift och tillvägagångssätt
3.2 Modellskapande för beskrivning av
.....boendesituationen i Södra skärgården
3.3 Bebyggelsestrukturen i ett historiskt perspektiv
3.4 Den aktuella befolknings-,
.....bostads- och byggsituationen
3.5 Enkätundersökning
3.6 Utvärderingsbana med framtidsvarianter
3.7 Några effekter relaterade till befolkningsutvecklingen
3.8 Slutsatser
3.9 Referenser

3.1.1 Hypoteser
Under det inledande arbetet i kursen fann de vissa
situationer som de uppfattade som ”problematiska” eller
situationer som det finns önskemål om att förändra.

För att uppnå en blandad befolkningsgrupp avseende
åldersfördelning, vilket är en bra förutsättning för livskraft, krävs det ett varierat utbud av bostäder, både vad det gäller typ och upplåtelseform. Ett för homogent bostads utbud tycks vara ett problem i Södra skärgården.

Hypotes ett: Sammansättningen av bostadsformer
behöver förändras för att främja en hållbar utveckling.
För att uppnå livskraft krävs det också att en viss mängd
människor bor och faktiskt vistas i samhället, och därför
är relationen delårsboende (”sommargäster”) helårsboende intressant.
Hur kan förändringar i den relationen påverka situationen på öarna och vari kan eventuella problem och möjligheter ligga. En för stor andel delårsboende kan undergräva livskraften genom uppdrivna huspriser och konkurrens om mark och utrymmen. Å andra sidan är de delårsboende en mycket viktig del av livskraften i skärgården bland annat på grund av att de kan skapa inkomster för många småföretagare.

Hypotes två: Delårsboende kan både undergräva och
understödja ett livskraftigt samhälle.
Boendekostnader, huspriser och nybyggnadskostnader
anses vara höga. Detta sägs bland annat bero på en ökad
efterfrågan och höga fastighetsskatter. Andra faktorer
som påverkar boenderelaterade kostnader i skärgården är
att material och arbetskraft ska transporteras från land.

Hypotes tre: Det är dyrt att bo i skärgården.
Det är svårt att få till nya byggnader i den omfattning som behövs vilket beror på exempelvis att det är
svårt att få loss tomter på en del av öarna. Ett annat skäl kan vara att markanvändningen är styrd av detaljplan.

Att nybyggnation är hårt styrd har sin grund i bebyggelsekaraktären i Södra skärgården, som
klassas som ett område med högt kulturhistoriskt värde.

Hypotes fyra: Brist på mark och/eller hård planstyrning gör att det är svårt att bygga hus i Södra skärgården.

3.1.2 Frågeställning
Den övergripande frågeställningen som har fungerat som utgångspunkt har varit: Hur kan bostadsutbudet i Södra skärgården se ut om 20 år?

3.5 Enkätundersökning
För att få reda på mer om vad befolkningen på öarna
anser om boendet i dag och i ett framtida
perspektiv sammanställdes fem frågor som ingick i en
enkätundersökning i skärgården.
398 personer svarade. Av dessa hade 376 personer en helårsbostad och 21 personer en delårsbostad på öarna.

Frågorna:
1. Var vill du bo år 2023?
2. Hur vill du bo år 2023?
3. Vilken ägandeform vill du ha för ditt boende 2023?
4. Vad vill du att det ska finnas för bostäder i Södra
....skärgården år 2023?
5. Vilka möjligheter och problem ser du med boendet
....i Södra skärgården?

Drygt 85 % av de som svarade vill bo i Södra skärgården i framtiden. Av de övriga 15% var det i synnerhet yngre personer som vill flytta till fastlandet. Detta gällde för samtliga öar.
Mer än 70% av de svarande vill bo i villa om tjugo år.

3.6.1 Framtidsvarianter
Här presenteras de fyra framtidsvarianterna i stora drag.
I kapitel 6 presenteras de mer detaljerat.

A. Ett samhälle med 5 000 helårsboende, 1 500
delårsboende och många lokala arbetstillfällen
Den vanligaste hushållstypen är samboende med eller
utan barn. Endast ett fåtal invånare på öarna är
mellan 19 och 30 år eller ensamstående med barn.
De flesta som bor i Södra skärgården arbetar lokalt och
man har tillgång till service och fritidsaktiviteter av olika
slag på öarna. Att man i stor utsträckning arbetar lokalt
har gjort att hemmet för många får tjäna som arbetsplats.

B. Ett samhälle med 5 000 helårsboende,
inga delårsboende och få lokala arbetstillfällen
Den vanligaste hushållstypen är samboende med eller
utan barn. Endast ett fåtal invånare på öarna är
mellan 19 och 30 år eller ensamstående med barn.
Öborna pendlar huvudsakligen till fastlandet för att
arbeta eller studera. Service och tjänster av olika slag finns framförallt i stan. I skärgården finns endast ett
mycket litet utbud.

C. Ett samhälle med 10 000 helårsboende, 10 000
delårsboende och många lokala arbetstillfällen
Det finns många lokala arbetstillfällen och med 10 000
invånare finns det ett bra underlag för service. Både den
offentliga och den privata servicen är väl utbyggd.
Samhället ger plats för i princip alla som vill bo i Södra
skärgården. Vad det gäller åretruntbostäderna så finns det möjlighet för olika kategorier av människor att få tillgång till dessa och inte minst finns det möjlighet för alla barn och barnbarn att bo kvar på öarna när de ska sätta eget bo.

D. Ett samhälle med 10 000 helårsboende, inga
delårsboende och med få lokala arbetstillfällen
Öarna i Södra skärgården är framför allt boendeförorter.
Många av invånarna pendlar till stan för att arbeta eller studera. Service, tjänster och nöjesutbud finns i
huvudsak på fastlandet. Det finns inga delårsboende på öarna på grund av att vissa regleringar har införts. En
form av boplikt, som innebär att man måste vara skriven
på orten för att få ha ett boende där, har införts för att
undvika för stor konkurrens om bostäder och mark i
Södra skärgården. Samhället ger för övrigt plats för i
princip alla som vill bo där. Det finns möjlighet för olika
kategorier av människor att få tillgång till bostäder och inte minst finns det möjlighet för alla barn och barnbarn att bo kvar på öarna när de ska sätta eget bo.

3.8 Slutsatser

Om de ekonomiska o ekologiska dimensionerna får väga över skulle det innebära att flera av de öar som i dag har fast befolkning framöver blir öar för sommarboende.

Om den sociala dimensionen av hållbar utveckling beaktas i lika grad blir utvecklingen förmodligen annorlunda.

De exempel de tagit upp i sina framtidsvarianter, vilka bland annat inkluderar en kraftig befolkningsökning, innehåller möjliga utvecklingslinjer men de innehåller inga svar på vad som skulle vara bäst ur ett hållbarhets-perspektiv. De har inte haft för avsikt att svara på detta i denna studie.

Inte heller svarar de på vilken trend som är mest rimlig eller önskvärd från något håll. Den frågeställning de har följt under arbetetsgång har varit ”Hur kan bostadsutbudet i Södra skärgården se ut om 20 år?”.
De har inget slutgiltigt svar på den frågan.

3.8.1 Avslutande ord
Hur utvecklingen i Södra skärgården kommer att te sig hänger till stor del samman med vad man vill med sitt samhälle. Vad medbogarna vill med sina öar och på vilket vis det tar sig uttryck i vad nämnd och förvaltning vill med stadsdelen, lika mycket som vad kommunen och staten vill med skärgårdssamhällena.

Nästa!

uR "