.debatt

sammanfattning

ALLMÄNTccccccccccccccccccccccc

ALLMÄNT

2005 04 06
Fria ord GP av Anneli Huthén, Susanna Haby,
Stina Ejderoth Linden och Claes Gullman (referat)
Visst har vi en helhetssyn på stadsbyggandet
Sedan 80-talets mitt har stadsbyggandet alltmer inriktats på att bland annat förtäta bebyggelsen.
Strategierna finns bland annat i politiska styrdokument och i den översiktsplanering som inleddes 1987 med det för sin tid nyskapande temat konkurrenskraft och bärkraft.

Att södra älvstranden blir ett intressant tillskott i centrum beror på politiska / kommunala initiativ.

En av Göteborg styrkor är det goda samspelet mellan kommun, näringsliv och utbildningsväsende. stadsbyggnadskontoret har också i uppgift att ta hänsyn till göteborgarnas synpunkter.

GP:s lösning på det förmenta problemet med bristande initiativ och helhetsyn är stadsarkitekten. Det är en övertro på enskilda personer och en missuppfattning av vad tidigare stadsarkitekter haft för roll.

Stadsarkitekterna i modern tid var chefer för bygglovsverksamheten och hade inget helhetsansvar för stadens utveckling.

GP:s ledarredaktions svar:(referat)
Det finns substans i den kritik som GP:s ledarsida framfört när det gäller hur staden Göteborg utvecklas. Det blir tydligt när man läser replikens text där det framhålls hur politikerna i samråd med näringslivet varit de som tagit initiativ till de förändringar som skett de senaste decennierna. Det är det som är problemet skriver ledarredaktionen.

I andra städer där det finns en stadsarkitekt /ordinarie stadsbyggnadsdirektör samarbetar tjänstemän och politiker och tillsammans tar man hänsyn till helheten och bildar en motkraft mot det ensidiga marknadstänkandet.
I Göteborg är stadsbyggnadskontoret försvagat. Det koncentrerar sig på stora projekt. Helhetssynen går förlorad. En stark stadsarkitekt skulle kunna ändra på det.

2005 03 29
Ur GP/Ledare (referat)
Behovet av en stadsarkitekt
Stadsbyggnadskontoret i Göteborg präglas av en brist på helhetssyn. Det byggs här och det byggs där, utan hänsyn till den redan befintliga staden

I artikeln redovisas hur tre personer, som haft stor inverkan på hur Göteborg växer och förändras tycks vara överens om vilka visioner man bör ha för ett framtida Göteborg.

Bland visionerna finns fler bostäder i city och en utveckling av områdena Gullbergsvass, Ringön och Södra älvstranden.Samtliga framhåller också vikten av att bevara äldre hus samtidigt som man bygger nytt.

Det tycks finnas en samsyn, men varför har de projekt som dragits igång i centrala stan de senaste åren nästan uteslutande handlat om byggnader av officiell natur, frågar sig skribenten. Det är på tiden att det byggs fler vanliga flerbostadshus på centrala tomter. Stadsbyggnadsarbetet i göteborg tycks präglas av en brist på helhetssyn.

politikerna är de som har störst inflytande över vilkentyp av utvecklingstaden Göteborg går mot. det är viktigt att politikerna tar sitt uppdrag på allvar och tar ansvar för staden vi lever i.

Allt för ofta blir det tydligt att det inte är våra förtroendevalda som kommer med de flesta förslagen och startar diskussioner om stadsmiljön.

Visserligen är initiativen bra och välkomna. Men det kan bli problem när det inte finns någon som har en överblick över vad som byggs, och som kan hjälpa politikerna att få en helhetssyn på vilket sätt som är det bästa att bygga ut staden. Vad Göteborg behöver är en stadsarkitekt.

Med orden "Om vi i framtiden vill ha en attraktiv stadsmiljö är det viktigt att stadsbyggnadsfrågorna får en mer framskjuten position än vad de har idag." avslutas artikeln.

Åter forum!