anmärkningar och länkar
.debatt
...
sammanfattning
Om- och
tillbyggnad av
Stadsbiblioteket i Göteborg
bakgrund
Artiklar
i GP
Om- och
tillbyggnad av
Stadsbiblioteket i Göteborg
Planerade tillbyggnader kring Götaplatsen
Idag samsas Elite Park Avenue Hotel, Stadsbiblioteket, Lorensbergsteatern och Lorensbergsgaraget i det som är kvar av Lorensbergsparken.
Elite
Park Avenue Hotel
Hotellet är ritat av arkitekten Nils Einar Eriksson och började
uppföras 1948 efter en tävling 1946. Hotelldelen stod klar 1950
och restaurangdelen tillkom 1958.
Tillbyggnad: Hotellets önskemål syftar till att utveckla
verksamheten både på kort och på lång sikt.
Man vill:
1) bygga ut och permanenta uteverandan mot Avenyn,
2) bygga ut cafédelen mot norr samt omgestalta platsen runt
omkring,
3) se över ytorna längs Engelbrektsgatan,
4) bygga ut en spadel mot Lorensbergsparken och
5) bygga ut en restaurang- och konferensdel mot parken.
För uteverandan (nr 1) har tillfälligt bygglov lämnats
på tio år. De övriga förändringarna måste
prövas i detaljplan,
Stadsbiblioteket
Biblioteksbyggnaden, ritad av arkitektkontoret
Lund & Valentin Arkitekter, har inte genomgått några större
förändringar exteriört på de knappt fyrtio år
byggnaden
har funnits.
Tillbyggnad: Stadsbiblioteket vill bygga till
3 000-3 500 m2 för att kunna utveckla verksamheten.
Detta måste också prövas i detaljplan, men med en hög
gestaltningsmässig ambition för tillbyggnaden kan denna bli
ett vackert tillskott vid Götaplatsen.
Lorensbergsgaraget
I syfte att komma till rätta med den då besvärliga
parkeringssituationen i Götaplatsområdet, uppfördes detta
provisoriska garage och parkeringsdäck 1994 med stöd av ett
tillfälligt bygglov.
Förändring: Lorensbergsgaraget har enbart tillfälligt
bygglov och diskussionen om vad denna tomt kan användas till bör
påbörjas. Utgångspunkten är att parkeringsfunktionen
bör kombineras med något annat. Diskussionen bör fortsätta
i en detaljplan.
Lorensbergsteatern
Lorensbergsteatern uppfördes 1916 enligt ritningar av arkitekten
K M Bengtsson i en för den tiden helt modern utformning.
För Lorensbergsteatern, som har stora kulturhistoriska värden,
bedöms kommande detaljplaner innebära att skyddsbestämmelser
kan införas.
Lorensbergsparken är den samlande grönytan kring vilken de övriga
funktionerna är samlade. Parken har en viktig roll och kommer att
bibehållas och utvecklas.
Konstmuseet
(källa: Lorensbergs villaområde/ utställningshandling)
Historik:
1916-18 genomfördes en arkitekttävling om Götaplatsens
utformning som ledde fram till en plan för dess utbyggnad. Konstmuséet
byggdes, ritat av konsortiet ARES bestående av arkitekterna A Bjerke,
R O Svensson, E Torulf och S Ericson.
I samband med jubileumsutställningen 1923 togs delar av området
i anspråk för huvudentré och utställningsområde.
När Konstmuséet byggdes 1923 var Lorensbergs villaområde
redan en realitet. De närmaste villorna och radhusen fick en ny utsikt.
Den södra delen av museitomten lämnades obebyggd vilket gav
en öppenhet framför villorna och en exponering av muséets
söderfasad.
Tillbyggnaden som gjordes 1968 var mycket hänsynsfull mot den befintliga
byggnaden och bidrog till att genom sitt murmotiv definiera och avgränsa
konstmuséets gård. Muséets gräns flyttades visuellt
närmare villaområdet genom den omslutande muren.
Tillbyggnad: Idag är museet i stort behov av större lokaler
och prövar därför möjligheten till en utbyggnad mot
söder.
Stadsbyggnadskontoret har i samband med planarbetet för Lorensbergs
villaområdet studerat hur en sådan utbyggnad skulle kunna
utformas och vilka effekter det får på området.
Uppgiften är grannlaga och kräver respekt för både
Konstmuséets monumentalitet och villaområdets integritet.
En ny byggnad ska tillföras som bör ha en så god arkitektonisk
utformning att den inte rubbar den rådande balansen i det aktuella
stadsrummet.
Det ska framgå att byggnaden hör till Konstmuséet. Tillhörigheten
blir otvetydig genom en förstärkning av murmotivet kring muséets
gård. Härigenom skapas
förutsättningar för en friare utformning av själva
tillbyggnaden. Viktigt är att höjden begränsas så
att Konstmuséet och villorna fortfarande uppfattas som
rumsbegränsande. Muséets söderfasad måste fortfarande
kunna upplevas i sin monumentalitet vilket ställer krav på
tillbyggnadens placering och utbredning.
Konserthuset
Tillbyggnad:
En tillbyggnad gjordes 1999 av White Arkitekter
uR "
uR "