.debatt
MEDBORGARKRAFTEN
(ILLUSTRERADE VERSIONEN)

sammanfattning
GÖTEBORGS FRAMTID

ARKITEKTUR

cccccccccccc

Tetrahedron vid Bananpiren

bakgrund
Planerade rivningarna av fastigheter i Vasastaden under 1980-talet

ARKITEKTUR

Ur hemsidan http://www.arch.chalmers.se/tema/modern-arkitektur/

Chalmers modern arkitektur och boende

Temagruppen modern arkitektur & boende vill:

ställa vårt begrepp om det moderna i kritiskt rannsakande belysning.

verkar för att initiera ny arkitektur

utveckla verkningsfulla strategier för dess realisering.

angripa komplexa problemställningar i den nutida samhällsutvecklingen

arbeta med situationsbaserade helhetslösningar

aktivera kunskap som relateras till historisk medvetenhet

arbeta med dynamiska rumsbegrepp

synliggöra samhälleliga processer, aktörer och maktförhållanden

sätta diskussionen om arkitekturens estetiska värden och fysiska uttryck i ett etiskt, socialt, ekonomiskt och politiskt sammanhang.

sträva efter en fördjupad integration mellan ett vetenskapligt förhållningssätt och professionens konstnärliga praxis.

utveckla en teoribildning och en begreppsapparat som stöder uppfinnandet av nya rumsliga strukturer och som är relevanta för vår tids samhälle.

utveckla metoder och redskap som på ett kreativt sätt är operativa i sin aktuella situation och som tillvaratar och utvecklar såväl strategiska, processuella som sinnliga aspekter av arkitektur.

aktivt medverka till en utveckling av urbant liv präglat av dynamik, interaktion och demokrati.

utveckla ett välorienterat, kritiskt, intellektuellt samtal kring den nutida arkitekturen för att tolka, förklara och överblicka aktuella företeelser i modern arkitektur

utveckla metoder för att dynamiskt organisera ekonomiska modeller för ett aktivt, riskfyllt agerande

utveckla en kritisk, självständig och modig hållning hos arkitekter, så att de på basis av stort yrkeskunnande kan ansvara för risktagande inom nödvändiga förändringsprocesser och möta dagens samhällsproblem genom ett kreativt, handlingsorienterat arbetssätt

Samtidsorientering - en dryftning

Städer och bebyggelsestrukturer transformeras idag planlöst utan några bärande och vägledande idéer eller visioner. Globala nätverk och ekonomiska strukturer konfronteras...

Förändrade ekonomiska strukturer och ny teknologi har i synnerhet lett till att transport-, kommunikations- och transmissionssystem förändras... Städerna står därmed inför helt nya utvecklingsmöjligheter...

Framtida näringsverksamhet kommer att vara kunskapsbaserad och informationsintensiv... Härigenom kommer helt andra krav att ställas på arkitektur och städer än vad som gällde för industrisamhället. Stadens kvaliteter som hel och sammanhållen livsmiljö och som arena för olika former av nyskapande interaktion kommer att vara avgörande för dess utveckling i ett nationellt och globalt sammanhang.

Tendenser finns inom t ex bostadsförsörjning att samhället i allt för hög utsträckning förlitar sig på privata aktörer...

Arkitektur kan i vår nutida situation inte heller avgränsas från urbanism, där planeringsstrategier och infrastrukturfrågor är högst relevanta...

Arkitektens roll i framtiden är att ta ett större ansvar för de komplexa helheter av rum i skilda skalor som arkitektur och stadsbyggande gränslöst och sömlöst omfattar. En viktig uppgift består i att synliggöra de befintliga fysiska, ekonomiska, politiska strukturer som är styrande för arkitekturens och städernas form, så att även dessa kan kritiseras och diskuteras i demokratiska församlingar och i offentliga samtal.

Den begreppsapparat och de strukturerande redskap som idag finns till hands klarar dock i allt för liten utsträckning av att hantera den utveckling som pågår. Här krävs kraftfulla och operativa verktyg som är relevanta för en mångfald av olika situationer och direkt brukbara av olika aktörer. Nya analysmetoder, förklaringsmodeller och verkningsfulla konceptuella redskap måste utvecklas för gestaltande av arkitekturprojekt i pragmatiskt orienterade situationer.

Ämnesgruppen bedriver undervisning på grund- och studionivå och forskning kring i huvudsak vår tids arkitekturutveckling.

Arkitekturdatabasen, Arkiv för Nutida Arkitektur, är under successiv uppbyggnad inom gruppen.

_________________________________________

Fokus Sveriges nyhetsmagasin
Arkitektur: Fega, snåla Sverige
Publicerad 9 november, 2007 Text Leo Gullbring
Referat AP

Ett svällande böljande taklandskap som blir till väggar, som omfamnar allt likt ett moln.
BMW Welt, det stora bilföretagets nyinvigda showroom och eventpalats i München, är ett exempel på vad det internationella arkitekturavantgardet förmår när den utmanar alla spelregler säger Wolf Prix.

Han är arkitekten bakom BMW Welt. "Vi bygger idéer, det är arkitekturens stora utmaning i dag. Redan på sextiotalet ville vi bygga en miljö som andas och rör sig, och kan växa och krympa med brukarens rörelser och sinnesstämning. Aldrig har vi kommit så nära som här i München i att bygga moln, i att gestalta former och rum som går att uppleva med hela kroppen och inte bara med ögonen."

Leo G skriver att den fria formens arkitekter inte har mycket gemensamt med svensk nutida arkitektur. Svenskt byggande är välgjort och tryggtmen oinspirerat. Därför är det inte förvånande att Wolf Prix knappast vet något om den samtida nordiska arkitekturen.
Det är dags att inse att arkitektur inte längre bara är teknisk funktion och ekonomiska krav, utan ett uttryck för livsstilar, för kultur, för attityder. Det emotionella är utgångspunkten, inte något som man halvhjärtat adderar i slutfasen av ett projekt, säger Prix.

Kjetil Thorsen på Arkitektkontoret Snøhetta, i Oslo anser att den här typen av byggnationer radikalt kan förändra arkitekturklimatet i ett land.
Det är inte bara det att arkitekterna dras med. Byggherrar och entreprenörer ser att det är möjligt att genomföra den här typen av byggnader, kunskapsnivån höjs, kontakter med utländsk expertis byggs upp. Men det räcker inte med en institution, det måste synas överallt, i bostäder, skolor, universitet, sjukhus, kyrkor.

Medan den klassiska arkitekturen, från antiken fram till modernismen, betonar vad som bär eller bärs upp, så tillåter datorn som ritverktyg tillsammans med nya byggnadsmaterial en helt annan komplexitet där golv blir väggar, som blir tak, där själva rörelsen är utgångspunkten.
Här bygger vi fortfarande nästan allt på klassiskt vis, sätter sten på sten, det är rena medeltiden, säger Kjetil Thorsen.

Thomas Hellqvist, arkitekturkritiker och gästprofessor i fysisk planering i Karlskrona, menar att modet i dag spelar den roll som arkitekturen gjorde tidigare, och att den nya arkitekturen kanske inte är så nyskapande.
- De vänder och vrider i det oändliga på formerna, frågan är om det är så mycket rikare än den modernistiska lådarkitekturen. Jag tror att den enda vägen ut ur dagens stiltje är att se bakåt, all förnyelse har tagit avstamp i historien.

Men precis som den svenska filmen, består svensk arkitektur av en stadig ström av småputtrigt trevliga projekt. Det är lagom och korrekt. Och oinspirerat.

Här finns alltför få starka kreatörer, och husen ser ofta ut som pastischer av det som byggdes för något halvsekel sedan. Tvärtemot arkitekternas tal om funktionen som det viktigaste, så är det precis som i utlandet formen som är allt. Men om BMW Welts extravaganta arkitektur överträffar bildesignen, så är snarare en gammal T-Ford förebilden hemma i Sverige.
I Hammarby Sjöstad i Stockholm och Älvstranden i Göteborg försöker man ta sig ur den gamla stadsplaneringens separering av boende, kommers och industri. Politikerna har krävt att byggbolagen reserverar bottenvåningen längs med de större gatorna för kommersiell verksamhet. Men arkitekturen i de här stadsdelarna är långt ifrån lika nyskapande som Turning Torso i Malmö, som lockar mängder av besökare, säger Thomas Hellqvist.

Thomas Sandell som hamnat i rampljuset med sitt förslag till ett kallbadhus och hotell i Riddarfjärden säger att samtiden tillåter inte samtida arkitektur att göra några avtryck. Vi är lite av ett lagomland.
Det finns en rädsla för det nya, vi var rädda för högertrafik en gång i tiden, och vi är fortfarande rädda för invandrare. Det blev social ingenjörskonst, överdrivet pragmatiskt och så jantelagen. Nu vaknar Sverige och inser att norrmännen är skickligare, och att danskar och finnar fortfarande är lika bra.

Problemet med Sverige är att det är så tyst, säger Peter Cook. Sverige lever fortfarande med arvet från miljonprogrammet då den sociala ingenjörskonsten och korporativismens framtidsutopi fick arkitekterna att avhända sig sitt ansvar till politiker, byggbolag och ingenjörer.

Leo G tänker att Kanske Wolf Prixhelt har rätt när han säger att det saknas känsla: själva upplevelsen är en av arkitekturens viktigaste funktioner i dag.

Den dominerande uppfattningen är att man ska bevara snarare än förnya, ny arkitektur ska vara lågmäld, inte lika högljutt provocerande som andra kulturströmningar.

- Att skapa arkitekturikoner är inte längre intressant, nu handlar det mer om det kvalitativa. Å ena sidan ett fritt tänkande, å den andra vad som kan åstadkommas när det privata möter det offentliga. Jag tror mer på öppna lösningar, byggnader som inte är låsta utan som kan förändras och få ett nytt innehåll med tiden.

Till Social!

Tillbaka till Göteborgs framtid index!

............