...
sammanfattning
GÖTEBORGS
FRAMTID
Bilder av framtidsstaden
IV
cccccccccccc
bakgrund
Planerade rivningarna av fastigheter i Vasastaden under 1980-talet
Bilder
av framtidsstaden
av Anders Gullberg, Mattias Höjer, Ronny
Pettersson
Tid och rum för hållbar utveckling
Referat
av Arne Person
(Här
redovisas endast några brottstycken ur boken, för
att ge en bild av dess innehåll, som
omfattar hela 574 sidor. Den finns att köpa i bokhandeln!)
________________________________________________
Del
4 Perspektiv
Tid
pengar och stad
Framtidsbilderna ur nationalekonomiskt perspektiv
Den hållbara
staden
Del 4 Perspektiv
Tid pengar och stad
Framtidsbilderna
som tas fram i denna Backcasting- studie utgör bara första steget i
en längre syftande process.
Uppfyller bilderna andra krav som bör
ställas? Kan ett acceptabelt socialt liv levas inom dessa ramar? Vilka är
de opinionsmässiga förutsättningarna för deras förverkligande?
är några frågor som författarna ställer.
Denna den fjärde delen inleds med tre specialstudier. I ett kapitel undersöks etnologiskt vilka utmaningar som bilfria barnfamiljer ställs inför i stan idag. Stockholmarna inställning till de formulerade framtidsbilderna redovisas i ett kapitel och de ekonomiska konsistensen hos bilderna i ett annat kapitel.
I
ett kapitel resoneras om "Tid, pengar och stad".
De låter stockholmarna
resonera kring konsekvenserna av de tidsmässiga och rumsliga förändringar
som framtidsbilderna förutsätter. Vilket skulle de helst välja
- mer pengar eller mer fri tid? Genom frågorna försöker författarna
få dem att ge en fingervisning om vad som kan underlätta respektive
försvåra en övergång till minskad energianvändning.
De ställer två huvudfrågor. Vad önskas? och Vem önskar
vad?
Tre generella socialpsykologiska mekanismer nämns: strävanden efter gemenskap med andra, strävanden efter att på olika sätt vårda och utveckla den egna personen, som här kallas för omsorg om sig. Den tredje är dynamiken mellan strävanden efter kontinuitet och omväxling i livet.
På frågan om tid eller pengar svarade många att de är nöjda som det är. Vid fördjupad analys visar det sig att de flesta hellre vill ha minskad arbetstid än högre inkomst.
På frågan om vilket stadsalternativ de förordade valde majoriteten mellanförslaget, det vill säga förtätningsalternativet.
De flesta ser innerstaden som oersättlig.
Hos
många förortsbor finns ett slags längtan till innerstaden.
Inga
av de intervjuvade inerstadsborna förefaller att längta därifrån.
"Stor" förefaller stå för antingen något inskränkt och otryggt eller effektivt och finkulturellt. Mellan förknippas med många slags levnadsätt och identiteter.
Vid den sammanfattande diskussionen visar det sig att resultatet bjuder på flera överaskningar i förhållande till tidigare forskning.
Avslutning
Syftet med undersökningen är att ge insikt i olika förhållningssätt till tid, pengar och stad. och med dessa som grund skapa en uppfattning om vad medelålders stockholmare ser som ingredienser l ett gott liv. Den är inte tänkt att ge generaliserbara resultat.
Framtidsbilderna ur nationalekonomiskt perspektiv
Under slutsatser konstateras att det är svårt att föreställa sig ett samhälle med socialt och ekologiskt hållbar energianvändning utan press neråt på efterfrågan genom höga energipriser. Detta gäller framför allt i "Puls" alternativet.
Den hållbara staden
Kapitlet
består av sju avsnitt och svaret på tre ställda frågor
i början av boken.
Det
är inte troligt att några av de sex framtidsbilderna kommer att förverkligas
fullt ut enligt författarna.
De konstaterar också att de flesta
städer idag innehåller både Puls och Lugn och att det blir svårt
att i dagens stressade samhälle få full gehör för en renodlad
"Lugn" struktur.
Det resoneras också om framtidsbildernas attraktivitet och lyskraft.
Förstärkningsalternativet
föredras av de flesta i urvalsgruppen. Den bygger vidare på och förstärker
den befintliga strukturer av förortsbebyggelsen och infrastrukturen.
Tillbaka
till Götebors framtid index!