MÄNNISKANS
HJÄRNA Ur
Processkonstverk nr1 av AP Vår
hjärna Vår varseblivning sker genom två parallella
system, ett medvetet i hjärnbarken och ett omedvetet i det limbiska systemet.
Merparten av varseblivningen är den omedvetna. Det limbiska systemet
är alltså kapabelt att ta emot information, värdera den och låta
kroppen reagera adekvat, t ex med känslor av välbefinnande eller olust
utan att processen når medvetandenivån. Långt efter det att
man upphört att medvetet intressera sig för sin miljö fortsätter
oinskränkt det medvetna registrerandet som bestämmer så mycket
av känsloupplevelserna. Utformningen av stadsbyggandets visuella och
sensuella kvaliteter bör alltså i hög grad ske på det limbiska
systemets villkor. Konsten ligger generellt före utvecklingen men blir ofta
för den otränade obegriplig och kommer ofta mänskligheten till
godo för sent. Ett sätt att avhjälpa detta är att låta
människan avancera från att vara åskadare av till att bli aktör
i konsten.
Ur
M3 digatal world sommaren 2008 Tittar
vi på vårt nervsystem är det en fanastisk parallellism; nervceller
är långsamma men de delar upp uppgifter mellan sig. När
vi pratar om nanoarkitekturer, en hundradels storlek på tranistorerna mot
idag, är det så få elektroner som flyttas för att ge ettor
och nollor, att enskilda transistorer inte blir riktigt tillförlitliga. Där
kan vi hämta inspiration från biologiska system, de klarar sig med
ofullständiga data och har en inbyggd robusthet i systemet. "Att
kunna utnyttja parallellismen är den största utmaningen" Atila
Alvandpour, professor "Biologiskt
inspirerande dataarkitektur hör framtiden till" Betil Svensson,
professor Processorn
år 2050 Fullt funktionella, lärande humanoida robatar är
verklighet. Den enorma processorkraft som krävs för att roboten
ska kunna analysera och tolka omgivningen och samtidigt utföra uppgifter
och förflytta sig finns tillgänglig. Uppkoppling Vad
kommer att hända när alla har tillgång till hela internet i fickan
var som helst? När alla kan hålla koll på varandra genom superbilliga
sändare och mottagare.
Hemmet Man kan fråga var man har sina grejer. Vi kommer att veta
mer om vår omgivning för att det sitter taggar på våra
prylar. Vi kan lätt sätta en trådlös indikator på
varje fönster för att se om de är stängda. Den
stora skillnaden mellan idag och om 15 år är de tjänster som erbjuds.
När det gäller sjukvård till exempel kommer vi att få mer
vård direkt från hemmet. "Det
handlar om att lägga elektronik på ytor som förut betraktats som
omöjliga" Magnus Berrggren, Linköpings Universitet
Textilier
som kan ändra utseende.
Staden Det
kommer att finnas barer i storstäderna som är uppkopplade med varandra
via stora skärmar där människor kan träffas nästan som
i verkligheten.
Slutsats! En egen plattform för
människans förmågor utveckling, samarbete och anpassning till
omgivande krafter är befogad! AP Till
andlighet!
Tillbaka
till Götebors framtid index!
|