...
sammanfattning
GÖTEBORGS
FRAMTID
Förstasidan!
INFORMELLA EKONOMIER
cccccccccccc
bakgrund
Planerade rivningarna av fastigheter i Vasastaden under 1980-talet
INFORMELLA EKONOMIER
Ur Nordiska Afrikainstitutets hemsida
- "Också inom den informella ekonomin finns utrymme för tillväxt. Istället för att se den som ett problem, borde man se den som en möjlighet". Uttalat av Winnie Mitullah
- "På sikt är också frågan om skatteuttag viktig eftersom skattebetalare kan ställa krav på samhället," Säger Jan Theron.
Under de senaste åren har antalet organisationer ökat och Pat Horn tycker att StreetNets arbete leder till vissa förbättringar.
År 2002 arrangerade Internationella arbetsorganisationen (ILO), FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor, en konferens om den informella ekonomin. Sedan dess har begreppet populariserats och fått större internationellt genomslag.
ILO driver projektet Descent Work som särskilt riktar sig till människor som arbetar inom den informella ekonomin, och kvinnoorganisationen ILIA har samlat 800 000 medlemmar i hela världen.
_________________________________
Citat ur
INFORMAL
CITIES
The
Stockholm Urban Think Tank
Dieselverkstaden / Nacka 6-8 September 2008
Informal Cities är en utställning och ett undersökande symposium om världens växande städer. Fokus ligger på de urbana strukturer som växer snabbast: stadsdelar som inte omfattas av formell stadsplanering och infrastruktur.
IN-FORMALISERING - OM SYMPOSIET INFORMAL CITIES
"Med storstädernas snabba tillväxt, expanderar även de informella ekonomierna i explosionsartad takt. Slummens, Kåkstadens och Favelans generiska arkitektur kan, i viss mening, beskrivas som den dominerande boendelösningen i dagens storstadsliv. Informella infrastrukturer utvecklas alltså idag, men de har också funnits i århundraden. Ofta kan de ligga mitt i globala ekonomiska system. .
Informaliseringen är inte bara en angelägenhet för utvecklingsländerna. Den informella sektorn växer även här i Nord.
Saskia Sassen skriver:"Stadsrummet är ett mycket mer konkret politiskt utrymme än nationen. Det utgör en plats där icke-formella politiska aktörer kan ingå i det politiska spelet på ett sätt som är mycket svårare att genomföra på nationsnivå.
I
officiella, formaliserade, nationalpolitiska sammanhang är informella aktörer
ofta osynliga. Men i staden går de inte att ignorera. Oavsett legal status
blir dessa aktörer synliga blott genom sitt antal. Om det finns någon
rent formell ekonomi, är det in-formella vid dess kärna. Det rymmer
en potential till både interna och genomgripande förvandlingar - "glokalt"
- genom att det påvisar betydelsen av det fysiska stadsrummet i den digitala
politikens tidsålder.
Projektet är en undersökning i hur
konst och arkitektur kan bidra i sociala och politiska diskussioner och det har
väldigt konkreta mål: Att öka kunskapen om informellt boende i
städerna, erbjuda alternativa beskrivningar av de fattiga i städerna
och arbeta mot en bättre infrastruktur i informella områden genom att
etablera nya samarbeten och nätverk."
____________________________
NTG
Tema Asyl och integration
Välfärdsstatens
informalisering - och nya gränser
2005-11-25
Zoran
Slavnic vid Arbetslivsinstitutet i Norrköping har studerat invandrarnas situation
i den informella ekonomin. Han medverkade på världskulturmuseet 2005
med ett föredrag.
"Alternativ försörjning - alternativ
integration?"
Han
konstaterar att den växande informella ekonomin på ett dramatiskt sätt
också påverkar och förändrar välfärdsstatens roll.
Ett uttryck för detta, är konkurrensen mellan formella och informella
försörjnings- och integrationssystem för asylsökande och flyktingar,
Slavnic beskriver de omfattande förändringar som skett inom de kapitalistiska ekonomierna under de två senaste decennierna och de konsekvenser dessa haft för välfärdsstatens möjligheter att upprätthålla en fördelningspolitik vars mål är att tillförsäkra alla medborgare en skälig levnadsstandard.
En allt snabbare förändringstakt i ekonomin, nationellt och globalt, medförde att det förhållandevis trögrörliga systemet, fungerade allt sämre. Nya anställningsformer, överföring av stora delar av storföretagens produktion till ett växande antal underleverantörer och därmed en minskning av arbetets värde är, enligt Slavnic, direkt sammankopplat med framväxten av det vi idag kallar - den informella ekonomin.
En annan
konsekvens av denna process är uppdelningen av arbetskraften i en primär
och en sekundär arbetsmarknad. Å ena sidan finns de s k kärnarbetarna
å andra sidan de s k perifera arbetarna med begränsad anställningstrygghet
och låga löner. Den sekundära arbetsmarknaden är i allt högre
grad oreglerad och allt fler av dess aktörer finns också delvis/växelvis
inom den informella ekonomin.
Utvecklingen är problematiskt för
välfärdstaten, hävdar Slavnic. Befolkningen utsätts i allt
högre grad för de "rena marknadskrafterna".
Förutom
statens bristande förmåga att upprätthålla en reglerad arbetsmarknad
och ett skydd mot en uppenbar exploatering från marknadskrafternas sida,
blir välfärdsfördelningen selektiv gentemot olika befolkningsgrupper.
Staten har inte längre full kontroll över en nationell (homogen) ekonomi,
varför delarbetsmarknader och alternativa, informella försörjningsformer
utvecklas. Ett exempel är invandrarnas starkt ökade egenföretagande.
Den växande informella ekonomin är bl a ett resultat av den
strukturella konflikten mellan en ny ekonomisk verklighet och gamla regleringsramar.
Statens möjligheter att infria välfärdslöften minskas
i takt med att den tvingas anpassa sig till en allt mer svårkontrollerad
ekonomisk verklighet.
Staten tvingas, enligt Slavnic, att allt oftare tillämpa strategier som själva är mer eller mindre informella.
Tillbaka till Götebors framtid index!
............
