.debatt
MEDBORGARKRAFTEN
(ILLUSTRERADE VERSIONEN)

sammanfattning
GÖTEBORGS FRAMTID

CITTASLOW

cccccccccccc

bakgrund
Planerade rivningarna av fastigheter i Vasastaden under 1980-talet

CITTASLOW

Falköping - Sveriges första Cittaslow!
Källa: www.falkoping.se

Den 7 maj mottog Falköpings kommun ett officiellt meddelande om att kommunen nu är godkänd som medlem i det internationella nätverket Cittaslow. Falköping blev därmed först i Sverige.

Det innebär att kommunen förbinder sig att målmedvetet arbeta för att leva upp till de drygt 50 kriterierna som krävs för medlemskap.

Falköping blir nu en av drygt 100 kommunerna världen över som ingår i nätverket.

Falköping - en långsam stad
Källa: www.kulturvast.se

Citta Slow innebär inte att man slår sig till ro, utan att man gör en rad aktiva och offensiva val för att förbättra livskvaliteten.
Det handlar om att reflektera över vilka värderingar och tänkesätt som dominerar i ett samhälle. Utveckling innebär inte att allt ska gå snabbare.

Vi mår dåligt trots vår materiella standard, Det höga tempot knäcker många. En infrastruktur som gör det möjligt att leva lite lugnare och få en ökad livskvalitet, skulle vara en utveckling.

Nätverket Citta Slow bildades av fyra norditalienska kommuner 1998. Deltagande städer får ha högst 50 000 invånare. Det finns i dag ett hundratal långsamma städer i världen.

Organisationen har vuxit fram ur Slow Food-rörelsen.
Citta Slow erbjuder en helhetssyn på vad det goda livet i en liten stad är och hur lokalsamhället kan utvecklas. Kraven som ställs på livsmiljön i en stad som vill bli långsam berör allt från sophantering och bredbandsutbyggnad till öppettider i butikerna och medborgarengagemang.

Breda och stränga krav
Sammanlagt handlar det om ett femtiotal krav indelat under rubrikerna miljö, infrastruktur, teknik och stadsplanering, lokala produkter, gästfrihet och medborgarengagemang.
Hälften av dem måste man leva upp till vid de årliga kontrollerna. Citta Slow uppmanar på det sättet till diskussion om hur ett gott liv kan se ut.

Krav på en Citta Slow

1. Miljö
Man utför kvalitetskontroller av luft och vatten och har en plan för kompostering och återvinning m m.

2. Infrastruktur
Det finns rekreationsområden och grönområden med offentliga toaletter. Det offentliga rummet är handikappanpassat. Man har ett medborgarkontor och ett offentligt forum för att diskutera och fånga upp olika lösningar och idéer.

3. Teknik och stadsplanering
Man har en plan för att bevara stadens särprägel och uppmuntrar varlig renovering med miljömässigt byggnadsmaterial. Man arbetar för interaktiva verktyg på webbplats som möjliggör direkt kontakt med politiker och tjänstemän. Man främjar bredbandsutbyggnad, distansarbete och arbetspendling.

4. Lokala produkter
Man stödjer lokalt odlad kost och har en ekologisk inriktning. Möten mellan producenter och konsumenter uppmuntras, ävensom lokala produkter som hotas av att glömmas bort. Man vill öka utbudet av lokal mat.

5. Gästfrihet
En allmän välkomnande attityd uppmuntras och ärlighet i marknadsföringen av lokala evenemang eller produkter eftersträvas. Man vill ha en plan för utbildning av lokala turistguider och har tydligt utmärkta turistleder och informativa turistbroschyrer med information om lokala evenemang.

6. Medborgarengagemang
Man har ett underifrån- och utifrånperspektiv och arbetar för en ökad medvetenhet bland alla invånarna om Citta Slow. Man har ett program och en särskild budget, för att tillvarata och uppmuntra olika initiativ av Citta Slow-karaktär.

.
Inititiativet har nu vuxit till en etablerad internationell rörelse med hundratusentals engagerade människor, mässor, tidskrifter, utbildningar och en mängd andra aktiviteter.
Begreppet ”långsamhet” kan användas för en bred diskussion om vår kultur, vårt sätt att leva och våra värderingar.

Det verkar finnas allt fler människor som ser ett värde i att sakta ner. Det växer fram på en rad andra områden – till exempel Slow Art, Slow Business, Slow Thinking och Slow Sex.

Långsamt kan vara bättre
Trots vårt samhälles höga tempo tycks det långsamma ligga i tiden. När tempot är högt ökar också behovet av långsamhet i tillvaron. Människor söker nya värden, nya sätt att leva, nya strategier för att förhålla sig till kaoset omkring dem.
Det berättas om”The one-minute bedtime story”. Godnattsagor på en minut, allt för att spara tid för stressade föräldrar. Konceptet finns på andra områden: enminutsmiddagen, enminutskonserten, enminutsdebatten.
Livets finare nyanser går förlorade om man lever på det sättet.
Slow handlar inte om att göra allt långsammare. Fart och fläkt har också sin charm och betydelse. Kärnan är att hitta det rätta tempot.
Att förespråka ett ”långsamt” förhållningssätt betyder inte att man vill vrida klockan tillbaka, bara om att försöka hitta en balans mellan snabb och långsam tid.
Kanske är den balansen en ödesfråga för samhället. Kravet på ständig snabbhet hotar vår miljö, våra relationer, vår hälsa och våra demokratier.
Det är kanske inte för sent att tänka om och sakta ned. För vi har kanske inte råd att fortsätta att ha bråttom.

Källa: www.falkoping.se Text: David Björklund Referat AP

Till Grön urbanism!

Tillbaka till Götebors framtid index!

............