.debatt

Ur Kultur GP 8 maj 2003
En stad för alla - med hjälp av medborgarna
Arne Person tar in begreppet medborgarkraft i södra älvstrandsdiskussionen och slår ett slag för tomter i luften.

Av tidigare artiklar om södra älvstranden framgick att det finns behov av nytänkande i form av visioner.
Det finns faktiskt en hel del "gammalt nytänkande" av såväl social- som fysisk karaktär, som kan göra den fortsatta diskussionen fruktbar. Jag vill peka på ett par saker som kan få betydelse för älvstrandens gestaltning från Gullbergsvass till Saltholmen.

För det första Göteborgs kommuns nytänkande genom att införa begreppet medborgarkraft i samhällsplaneringen.
Med medborgarkraft avses bland annat medborgarinflytande och delaktighet i samhällsuppbyggnaden.
Medborgarinflytande är i och för sig inget nytt, men den utövades tidigare i mer enstaka lokala projekt.
Själv deltog jag i Projekt Stenstaden på 80-talet, som förhindrade att stora delar av Vasastaden revs och i Älvsborgs Egnahemsförenings Gnistängsmotsprojekt, som ledde till en förenklad och billigare lösning av motet och ett bevarande av Nya Varvsallén. Nu är jag verksam i Medborgarkraften i Älvsborg, som bildades härom året, där kontinuerliga planutredningar genomförs i samarbete med myndigheterna. Detta kommer förhoppningsvis att leda till en bevarandeplan för Gamla hamnen i Långedrag,
Skärgårdstrafik in till Skeppsbron och Hisingen och en restaurang på Långedragsudden. Till Saltholmen blir biltrafiken begränsad till omfång och hastighet. Ett gång- och cykelstråk från city via Saltholmen till Fiskebäck ingår också i planen. Det finns även en hemsida, medborgarkraften.com, ett forum för stadsbyggnadsfrågor i Göteborg som ingår i kulturnätet.
Stadsdelsnämnderna är positiva till medborgarkraften att döma av svaren från en enkät.

Ett annat medborgarkraftsprojekt som bör nämnas var det som ledde fram till den nuvarande utformningen av Järntorget.
Min rekommendation till Järntorgsgruppen är att de allierar sig med
stadsdelens medborgare, fastighetsägarna inkluderade och skapar en medborgarkraftsorganisation som i samarbete med stadsdelsnämnden och övriga myndigheter bevakar invånarnas intressen i stadsdelen. Denna organisation kan, som David Karlsson efterlyste i sin artikel, ta initiativet till en kartläggning av hur kulturlivet runt Järntorget faktiskt ser ut samt till en idétävling.

Tanken med medborgarkraftsorganisationer är att de skall engagera alla, oberoende av ålder och partipolitisk färg samt vara en tillgång i
samhällsuppbyggnaden, inte en bromsklots, och på så sätt bidra till att tillmötesgå regeringens strävan att sudda ut gränserna mellan livets olika skeden; barn- och ungdomstiden, verksamhetstiden och pensionärstiden.Genom att ge alla möjlighet att vara verksamma så länge de önskar minskas behovet
av kategoribostäder och vårdanstalter. Däremot kommer det att behövas nya former av bostäder och verksamhetslokaler för att passa nya livsstilar. Dessutom krävs mötesplatser där alla ges möjlighet att göra sin röst hörd.Invånarna blandas och segregationen kan minskas. Vi får samhällstillvända
ungdomar och vitalare pensionärer.

Det fysiska nytänkande, som i detta sammanhang kan få en avgörande betydelse för utformningen av södra älvstranden är den så kallade tredimensionella fastighetsindelningen som kan bli lag redan i år.
Idag är en fastighet knuten till mark. På skolorna ritas det enligt
fackpressen redan "virusaktiga byggnader som klättrar över, under och mellan byggnader". Realistiskt i Göteborg kunde vara att bygga ändamålsenliga däck på olika höjder, som indelas i tomter och gator. Första Långgatan och Oscarsleden skulle delvis eller helt kunna överbyggas och därmed kunde den gamla bebyggelsen integreras med den nya utmed älven. Vissa gamla hus skulle
kunna säljas ut våningsvis. Det i princip oändliga antal tomter man på detta sätt kunde skapa i centrum - om man inkluderar Gullbergsvass, Ringön och Frihamnen - skulle innebära att tomtkostnaderna kunde hållas på en rimlig nivå. (Kommunen äger de flesta tomterna.) Alla som vill leva i ett dynamiskt centrum ges möjlighet till det och de som vill bo i periferin kan göra det.
Vi får en stad för alla, med hjälp av medborgarna.

Arne Person
arkitekt

Ur debatt GP 21 februari 2003....................FÖRSTORA!
Ta inte död på Järntorget
Marknadskrafter hotar att förstöra miljöns särprägel
Götatunneln kommer att få stora konsekvenser för miljön runt Järntorget. Vi vill förstärka den särprägel som finns här i dag, men bävar för att gamla misstag ska göras om och att torget ska förvandlas till en parkeringsplats, skriver bland andra Folkteaterns Niklas Hjulström och Lena Ulrike Rudeke från Ord och Bild.

...
Variationen berikar
Just tunnelbygget vid södra älvstranden kommer att få stora konsekvenser. Men hur kommer det då att bli? Ja, det är fortfarande i hög grad en öppen fråga. Under ett drygt år har vi, representanter för kulturliv och folkrörelser verksamma kring Järntorget, träffats för att diskutera områdets framtid och möjligheter. Kvarteren kring Järntorget, utgör idag en pulserande urban miljö. Vi tror att det som gör området så spännande att verka och vistas i är variationsrikedomen. Här blandas gammalt med nytt, historia med en nära framtid. Här finns stadens tätaste ansamling av små kultur- och medieföretag. Järntorget lever nära nog dygnets alla timmar. Man både bor, arbetar och umgås här. Här finns butiker, kontor och bostäder, sida vid sida med caféer , krogar och teater. Ett stenkast från andra Långgatans halvruffiga barer ligger Linnégatans restauranger.

Stora företag och organistioner bor vägg i vägg med små. Såväl Folkets hus som Lagerhuset sprudlar av aktiviteter. Föreningslivet gror och växer. Hit kan man åka för att äta en bit mat, se en teaterföreställning, köpa skivor eller böcker, lyssna på ett föredrag eller en konsert eller delta i en studiecirkel. En gråkall januarivecka varje år exploderar Järntorget i det överflöd av visuella upplevelser som kallas filmfestivalen...

Nu pågår en planöversyn för området och stadsbyggnadskontoret har inbjudit till samråd med en rad olika intressenter. I augusti kommer byggnadsnämnden att fatta beslut om en övergripande plan för området...

Kräver eftertanke
Som företrädare för kulturliv och folkrörelser, det vill säga för betydelsefulla demokratibärande organisationer, representerar vi på ett sätt friktionen i samhället. Det som tar tid, går långsamt och kräver eftertanke. Vi tror emellertid inte att Järntorgets framtid ligger i att bevara eller konservera miljön som den nu är. Vi vill finna vägar för att förstärka den särprägel som området har idag: De blandade verksamheterna, den mångkulturella potentialen, de oväntade mötena och kollisionerna mellan högt och lågt.
Området har en internationell karaktär och skulle kunna utvecklas till en urban mångkulturell mötesplats med kraft att aktivt motverka segregationen. Detta är en miljö som, om den får utvecklas, kommer att kunna göra Göteborg attraktivt inte bara för för oss göteborgare utan även för den krävande och kvalificerade arbetskraft som staden enligt alla ekonomiska prognosmakare måste kunna locka till sig...

Låga hyror
Ett skäl till områdets vitalitet i dag är de relativt låga hyrorna på Långgatorna. Om fastigheterna här renoveras, med åtföljande hyreshöjningar, kommer många av de små näringsidgarna att tvingas bort...

Det gäller att slå vakt om och förstärka mångfalden och variationsrikedomen. Göteborgs politiker och stadsplanerare har nu möjlighet att inte göra om gamla misstag.
Det kommer de nog inte , tror vi, att klara av på egen hand. Därför är det viktigt att så många som möjligt engagerar sig i denna process. Järntorgets framtid berör inte bara oss som verkar här. Den är långt viktigare än så.

Gunnar Westerling, Anders Nilsson, Niklas Hjulström, Birgitta Winnberg-Rydh, David Karlsson, Göran Dahlberg, Lena Ulrika Rudeke, Hans Grönlund och Lars Sewilius Berg

Åter forum!