Resonemang
kring stadsförnyelse och nyproduktion av bostäder. TVÅ
SYNSÄTT Ett
materialistiskt och ett andligt.
En fysisk och en social dimension.
Regeringens
äldreberedning med senior 2005 Varje
period har haft en officiell inriktning, en ny lösning, en ny modell.
En systemvärld I äldreboendeanläggningarna
däremot handlar det om vardagslivets dagliga konflikter och glädjeämnen,
aktiviteter; gemenskap och trivsel så som de berörda upplever den.
En livsvärld Bostäder
i Sannegårdshamnen I
samband med utbyggnaden av Sannegårdshamnen har en flyttkedjeutredning
utförts. Denna
påvisar att den bästa och längsta flyttkedjan fås om
nyproduktionen är materiellt exklusiv och dyr. Små lägenheter
ger de kortaste flyttkedjorna. Den
materialistiska synen Dagens målinriktning är att klättra
i boendetrappan från "koja och villa till slott". En "systemvärld". Den
andliga synen Andra synsätt gör sig nu gällande i samband
med att 40-talisterna börjat att pensionera sig, 50-talisterna säljer
av sina stora villor för andra värden samtidigt som medellivslängden
ökar och missförhållandena på våra äldreboenden
tilltar. Individen måste få möjligheter att använda
sina resurser på ett bättre sätt än hittills. Först
då kan samhället bli långsiktigt hållbart. "Det nya
äldreboendet" bidrar med tankegångar för en sådan utveckling:
· äldres inflytande och delaktighet
i beslutsprocesser · tillgänglighet
i samhället för äldre med funktionshinder ·
utveckling av IT-hjälpmedel för äldre i hemmiljö
liksom inom vård och omsorg · kvalitet
inom vård och omsorg · anhörigas
roll i vård och omsorg · sociala
kontakter och umgänge över generationsgränser ·
äldres delaktighet i arbetslivet och möjlighet att fortsätta
ett aktivt yrkesliv efter uppnådd pensionsålder ·
äldre möjligheter att delta i eller ta del av kulturlivet.
En "livsvärld". Bostadsdrömmen
Det
är kanske inte
"slottet" utan "kärnan", "det bästa" det
"eteriska" vi egentligen söker. Ur GP debatt av Ulla
Berglindh Tid 10:30. Tre äldre kvinnor sitter kvar vid frukostbordet
och tittar rakt fram. En man sitter framåtlutad med ansiktet mellan de utsträckta
armarna på bordet. En kvinna i specialrullstol sitter hjälplöst
tillbakalutad i ett hörn. Ingen personal syns till. Tid15:15.
Två kvinnor sitter kvar vid lunchbordet. De tittar rakt fram. Mannen med
huvudet lutat mot bordet sitter kvar i samma position som tidigare. Mitt emot
honom sitter en blind man som behöver ledsagning. Ingen personal syns till.
Tillbakablick
På 90-talet utfördes en utredning om förnyelsen i de så
kallade storskaliga bostadsområdena i Göteborg.
Den påvisar att forskarna redan då hade kommit underfund med att det
inte går att med fysiska åtgärder bygga bort sociala problem.
Trots detta pumpades det in offantliga summor pengar i fysiska förändringar
"till ingen nytta" som en av aktörerna sa. Nyligen
kom slutrapporten
från den nationella utvärderingen av storstadssatsningen.
Ur sammanfattningen kan läsas att den statistik som beskriver omflyttningen
i de av storstadssatsningen berörda områdena visar att personer med
en relativt sett starkare socioekonomisk position i större utsträckning
väljer att flytta från områdena än personer med svagare
positioner. Utflyttarna ersätts med nya boende, inkusive nyanlända flyktningar
och invandrare, med lägre inkomster och svagare anknytning till arbetsmarknaden. Denna
typ av socioekonomiskt selektiva omflyttningar kan sägas reproducera det
segregerade boendemönstret i de tre storstadsregionerna. Att förändra
dessa flyttmönster utgör en av de grundläggande förutsättningarna
för att storstadspolitiken skall lyckas med sin målsättning att
bryta den socioekonomiska, etniska och diskriminerande segregationen. Det
är svårt att se hur storstadssatningen, med de redskap som den idag
förfogar över, på lång sikt skall kunna förändra
de processer som skapar den etniska och socioekonomiska segregationen.
Idag
Inte heller storstadssatsningen lyckades.
Frågan om att erhålla en balans mellan det fysiska och det sociala
är fortfarande lika aktuellt. Tankar
Det är nog nödvändigt att det ställs okonventionella
aspekter på tillvaron för att få balans mellan det fysiska och
det sociala. Det är kanske inte bostaden som är kärnan i tillvaron
från vilken våra behov utgår ifrån. Genom att sätta
Quinta essentia, "etern", det element som måste till för
att förklara livets månfald, som kärna kanske vi sätter olika
former av trygghet, delaktighet, upplevelser, kvalitet, umgänge m m som lika
viktiga som en fungerande bostad. Resebyråerna tillhandahåller
paketresor som inkluderar det mesta. Fastighetsmäklarna kan kanske finna
liknande koncept. Paketlösningar innehållande såväl
sociala som fysiska element, som ger kunden det bästa livet. Mångfalden
skulle skapa nya värdefulla stadsbildningar.
Med detta synsätt skulle "ålderstrappan (se senior 2005 )"
kunna utplånas och segregerade stadsdelar bli ett minne blott.
Aktuell
nyproduktion av bostäder i Älvsborg och omdaning av Järntorgsområdet.
Stora delar av stadsdelen Älvsborg är av riksintresse. Hela kustremsan
från Röda Sten till Fiskebäck är som tätortsnära
naturområde nu föremål för prövning av Länsstyrelsen
om det bör skyddas bättre. Inom
denna del av Älvsborg, finns förslag till ett antal nya bostadsområden.
På grund av läget och resonemanget om effektiva flyttkedjor är
det exklusiva bostäder för ett fåtal som gäller. Skulle
ovan redovisade tendenser och nya tankegångar om morgondagens boende kunna
tillämpas inom Älvsborgs kustområde? Skulle detta i så
fall kunna innebära att attraktiva områden i kustbandet, nu otillgängliga,
förvildade, eller utnyttjade för bil och båtuppställningar,
kommer hela regionen till gagn? Skulle
resonemanget även kunna tillämpas inom Järntorgsområdet för
att ytterligare utvecka den mångfald som idag finns där men som
nu kan komma att hotas? SIGN
AP
______________________________
|