.debatt
...
sammanfattning
SALTHOLMEN
låt
det få leva
Ur GP-artikel 1977
cccccccccccc
.
bakgrund
Planförslaget
att dra in spårvägens vändslinga i Saltholmsparken.
Ur
GP-artikel 1977 av Lars Nyström
SALTHOLMEN
låt det få leva
referat AP på initiativ
av sign R
Lars
Nyström börjar sin artikel med ett citat av Claes Krantz
i sin bok
Sommarland.
"Saltholmen är den plats, från vilken göteborgaren
betraktar HAVET. Varje sann göteborgare älskar havet...hela berget är
fullt av folk som står, bara står rätt upp och ned och stirrar
åt ett bestämt håll. Fram i maj kan de emellertid sitta,
och
då är hela berget fullsatt från tidigt på söndagsmorgonen
till solnedgången. Runt omkring ligger vattnet blått, och de hurtfriska
sommarpensionärerna är i färd med att segla, ro, motorbåta
och bada. Åt alla håll så långt ögat eller kikaren
kan nå."
Lars
Nyström konstaterar att Claes Krantz fortfarande har
rätt i sina
iaktagelser av söndagsmänniskorna på Saltholmen. Men han menar
att området är ett fint strövområde året runt och
inte minst vintersöndagarna kan det vara ganska livligt i parken och runt
stränderna. Men det mesta som ger liv åt Saltholmen så här
års är trafiken till och från öarna.
Orsaken
till Lars Nyströms artikel är att Spårvägen vill riva varmbadhuset
och bygga en ny skärgårdsterminal på denna plats. Saltholmens
status har under senare år blivit något av en kommunalpolitisk het
potatis skriver han. Många är emot. Vattendomstolen har sagt nej. Museifolk
och riksantikvarien
vill ha byggnaden k-märkt, och därmed bevarad
för framtiden.
Lars Nyström vädjar
"
Spara denna miljö!
Och nog vore det väl synd om miljön härute
skulle spolieras. Stadens Göteborg har gjort sig känd som en av landets
rivningsgladaste kommuner... Stanna upp ett tag till och ta vara på de värden
som fortfarande finns kvar på Saltholmen. Ön Saltholmen har gamla traditioner."
Han
fortsätter med en historik om Långedrag och Saltholmen.
Hur Saltholmen,
efter det att Långedrags badinrättningar
blivit för små,
blev platsen för de nya badinrättningarna samtidigt som spårvägen
förlängdes hit ut 1908.
Saltholmen
blev av betydelse för Svensk simidrott. 1923 när simbanan blev färdig
fick Göteborg ett modernt
tävlingsstadion som ända in till
40-talet var en av landets största.
Simbanan fick redan från början en glansfull start. Arne Borg satte här en julidag sitt första världsrekord på 1500 meter.
Samtidigt
med de nya kallbadhusen byggdes varmbadhuset.
Badhuset utrustades för
både kar- och bastubad och blev redan vid starten mäkta populärt.
Att bada bastu och karbad i saltvatten var en tillgång som endast detta badhus hade att erbjuda och mellan 24-25000 bad om året serverades när badhuset hade sin glansperiod.
När Saltholmen fick både väg- och spårvagnsförbindelse betydde detta mycket för stora delar av södra skärgården. Man fick betydligt kortare väg över havet in till fastlandet.
Från
och med slutet av 1860-talet fick först norra och senare södra skärgården
ångbåtsförbindelser med Göteborg.
Två gånger
i veckan, onsdag och lördag angjorde man öarna.
En
framsynt man, Gustaf Samuelsson på Styrsö startade på hösten
1920 turer mellan öarna och Saltholmen. Trafiken utvecklades snabbt och turerna
utsträcktes in till Göteborg och år 1923 kom nya intressenter
med i bilden och
Styrsö Nya Trafik AB bildades.
"Charls stånkor" blev för tiotusentals människor ett alldeles särskilt begrepp. Charles Eriksson började trafikera leden Saltholmen- Asperö år 1921.
Speciellt
30-talet var Saltholmens stora plansperiod. Varmbadhuset hade stundom kö
av besökare. Kallbadhusen kryllade av folk. Ville man spela tennis gick detta
också bra, men man fick beställa tid då banorna verkligen var
eftertraktade. Och dessemellan konserterade ett friluftskapell
i parken.
Småbåtshamnen började planeras först i slutet av 30-talet.
Det fina med med Saltholmen var spårvagnsförbindelsen där vagnarna under högtrafik stundom gick var tionde minut.
Vem som helst kunde alltså lätt och behändligt ta sig ut till denna utpost i skärgården, och vackra sommardagar fullständigt kryllade det av folk härute.
Lars
Nyström slutar med:
"Men måste man nödvändigtvis
tavla på de kulturvärden som finns? Med det år från år
allt bättre badvattnet härute skulle Saltholmen återigen kunna
bli ett verkligt sommarparadis för alla de göteborgare och turister
som faktiskt fortfarande åker med den kommunala spårvägen...anläggningarna
på
Saltholmen är utan tvekan hårt nedslitna men de
representerar
en kulturperiod som nu nästan är helt bortsanerad. Ta vara på
de möjligheter som finns och bevara Saltholmen i ursprungligt skick, än
finns chansen att rädda Saltholmen till framtiden."
____________
Anm av AP: Till artikeln hör fyra stycken illustrationer utförda av Lars Nyström föreställande Kallbadhusen, caféet, båthamnen och Varmbadhuset.
--------------------------------------------------------------------
............
...........