.MEDBORGARKRAFTEN
.FÖRSTA SIDAN (ILLUSTRERADE VERSIONEN)
 
 
PROCESSKONSTVERK NR 25 GÖTEBORGS 400-ÅRSJUBILEUM 2021
FRIHAMNEN VISION 2010 04 28 ARNE PERSON

MOTTO: KÄRNAN (THE CORE)
............GÖTEBORGS KÄRNA................01

 

 

........
START
 

 

BAKGRUND

...

AKTUELLT
HÅLLBAR UTVECKLING
VIRTUELLA VÄRLDAR
INTERAKTIVA MEDIER
TRANSITION SPACES
GRÄNSÖVERSKRIDANDE

Frihamnen
Hållbarhetssymbol
Frihamn för själen

Begreppet hållbar utveckling myntades av
FN redan år1087.

Först år 1999 infördes medborgarkraftbegreppet
i Göteborgs översiktsplan.

Fortfarande är det för de flesta helt okänt

Nu vet du!
Sprid budskapet!

BANANPIREN FRÅN TIDIGARE PROCESSKONSTVERK
 

BAKGRUND
Miljörörelsen i början på 1970-talet blev början till tänkandet i termerna
ekologi/ bärkraft och marknad/konkurrenskraft.

Begreppet Hållbar utveckling myntades år 1987 i Brundtlandkommissionens rapport "Vår gemensamma framtid".

Göteborgs översiktsplan 1993 införde begreppen konkurrenskraft och bärkraft.
Göteborgs översiktsplan kompletterades 1999 med begreppet medborgarkraft

Regeringen har sedan år 2002 en strategi för hållbar utveckling och ett kansli för hållbar utveckling har inrättats.

Göteborg fick år 2009 ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling. Göteborg vann tävlingen utlyst av Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Arbetet med att etablera ett världsledande kunskapscentrum för ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara städer i Göteborg har påbörjats.

Om Mistra och deras filosofi
Läs mer under Mistra
(Källa: www.mistra.org och blogg Jöran Fagerlund, Vårt Göteborg samt seminarier.)

Mistra är en del av det svenska innovationssystemet för hållbar utveckling. Mistra investerar i starka forskargrupper som i samverkan med användare bidrar till att lösa viktiga miljöproblem. Användare av forskningen finns inom såväl näringsliv som inom förvaltning, politik och frivilligorganisationer. Mistra investerar årligen i storleksordningen 200 miljoner kronor för forskning.

Mistra är till för bland andra: frivilligorganisationer och andra som strävar efter en miljöanpassad samhällsutveckling.

Om Mistra Urban Future i Göteborg

Utgångspunkten är att alla är kunskapsbärare, alla är kunskapsutvecklare och alla är kunskapsanvändare. Man vill bryta med en strikt uppdelning mellan forskningen på akademin och praktiken i myndigheter och företag.

Mistra satsar 15 miljoner kronor under 12 år. Sida går in med nästan lika mycket och övriga i konsortiet med ytterligare 15 miljoner sammanlagt.

När Sida gick in i projektet fick det snabbare än planerat en internationell prägel. Förutom Göteborg deltar, Manchester i Storbritannien, Shanghai i Kina, Kisumu i Kenya och Kapstaden i Sydafrika.

Inledningsvis kommer de att jobba med fem pilotprojekt:

• Styrning och beslutsprocesser för hållbar stads- och regionutveckling, flernivåförvaltning.
• Klimatpåverkat byggande. Bygga för minskad klimatpåverkan och anpassa staden till klimatförändringar.
• Delaktighet, kapacitetsbyggande och lärande med fokus och utgångspunkt i stadens invånare.
• Urbana spel. Spel och visualisering för att förstå staden som ett komplext system.
• Affärsdriven hållbar utveckling. Samverkan mellan forskare, företag och myndigheter.

Hållbar utveckling (Källa: Nätverket hållbar utveckling)
Framtiden måste vara hållbar ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv och det ena kan inte sättas före det andra. På detta övergripande plan är de flesta överens. Men vad betyder det i praktiken, hur ska det gå till och hur ska resultatet mätas och redovisas?
Internationellt är området mycket uppmärksammat och här ligger tonvikten på begrepp inom den sociala sfären som; rättvisa, mänskliga rättigheter, etik och utveckling. Sverige har hittills arbetat med de tre delarna av hållbarhet delvis åtskilda och då i huvudsak med den ekologiska delen.

Definition av begreppet ekologi
D
et tvärvetenskapliga studiet av utbredning och mängd organismer och deras samspel med sin omgivning. (Källa: Wikipedia)

Tankeställare
Göteborgsregionen skriver i sina rapporter att en större Göteborgsregion krävs för att öka tillväxten i Västsverige och att större Göteborgsregion krävs för uthållig tillväxt i Västsverige.
Uthållig tillväxt ifrågasätts nu. Läs!
Kan detta processkonstverk påvisa att uthållig tillväxt är möjlig att erhålla?

Göteborgs översiktsplan resonerar om tre krafter eller dimensioner.
Samtliga skall vara hållbara.
Marknaden värnar om konkurrenskraften
Miljörörelserna värnar om Bärkraften.
Medborgarrörelserna värnar om medborgarkraften.

Hittills är det främst miljörörelserna som sett de tre delarna av hållbarhet i ett sammanhang. Det är dags att medborgarrörelserna gör detsamma för att stärka den sociala sfären.

Av Internet att döma växer nu antalet nätverk som arbetar för socialt hållbara
städer.

Detta borde utnyttjas i den fysiska stadsplaneringen i Göteborg.
Den industriella revolutionen satte genom Göteborgsutställningen 1923 betydande avtryck i stan. På samma sätt kan den sociala sfären genom Göteborgs 400-årsjubileum sätta avtryck.

Genom konkreta åtgärder som berör alla medborgare ökar intresset för delaktighet.

Ett antal processkonstverk har tidigare presenterats på hemsidan, t ex Älvstaden, Gullbergsvass, Göteborgs framtid och Heden.

Göteborgs 400-årsjubileum med Frihamnen som pilotprojekt blir ett komplement till de övriga.

Experiment
För att hitta de framkomliga vägarna till hållbarhet prövas reellt och virtuellt konkreta fysiska varianter, ekonomiska system, boendeformer, trafiksystem och energiformer.
En "Transition Place" för stadsdelarnas urbana experiment anordnas i markplan .
Virtuella spel där Göteborg ligger väl framme utvecklas till ett kraftfullt verktyg
för att i den reella världen uppnå hållbar utveckling.

Göteborg är en mångkulturell stad och har därmed en stor kulturskatt hittills dold. Med hjälp av dessa kulturers riksförbund i Sverige skulle denna skatt kunna dokumenteras, analyseras och komma Göteborgsregionen till gagn i utvecklingen.

I såväl de "reella som virtuella " världarna är det vissa som valts eller tagit sig rätten att utforma dessa världar med sina koder. I de reella är det regeringarna och i de virtuella ofta spelvärldens entreprenörer som anger spelreglerna. I båda finns det skäl att se över demokratins utveckling.

Redan nu finns det många som mer lever i och känner för de virtuella världarna.
En del har farhågor för att denna utveckling kan leda till obehagligheter för de reella världarna.
Ett samspel dem emellan kan vara lösningen för hållbarhet.

Varför?

Globaliseringen av de reella världarna innebär att mycket cementeras och blir omöjligt att justera utan krig eller andra katastrofer. Stora medborgargrupper kommer inte i åtnjutande av de männskliga rättigheterna, som rätt till arbete, mat och bostad.
Utanförskapet leder lätt till kriminalitet och misär.

Genom att skapa kontrollerbara virtuella världar där experiment kan utföras med sådant som av olika anledningar är svårt att utföra i verkligheten kan eftersökt hållbarhet erhållas. Frihamnen kan bli en sådan.

Om man ser valuta som medel i stället för mål och som ett mått på socialt kapital kan var och en genom utbildning öka sitt kapital och i båda världstyperna dra nyttja av detta.
Genom nya typer av ekonomiska valutor som är flytande gentemot den officiella kan former och kvaliteter av aktiviteter få nya värden. Databaser kan hålla ordning och reda på allt.

Idag finns redan virtuella världar som tycks fungera relativt bra. Världar som kan livnära medborgare. Men mycket återstår för att få de helt jämförbara. Med detta processkonstverk är tanken att ta ytterligare steg mot den perfekta virtuella världen.

Här kommer Frihamnen in. Det krävs en arena för fritt tänkande. en arena där alla ges möjlighet att informera sig och få fysisk kontakt med olika grupperingar.

"Timglaset med sin oändliga volym innehållande information om såväl det förflutna, nutid och framtid som representeerar såväl det reella som det virtuella, som kärna mellan kulturen och konsten kring vilket embryona till kulturella industrierna breder ut sig och däromkring de kreativa industrierna och aktiviteterna och resten av ekonomin, blir regionsymbol.

Den virtuella världen görs fysiskt så reell som möjligt för att kännas igen och få möjlighet att utan alltför stora förändringar kunna överföras tiill "verkligheten". Därför har de olika platserna och områdena som redovisas i processkonstverket redovisats så historiskt riktiga som möjligt.

Medborgrkraftens alla Google earth-bilder är inlagda och förhoppningsvis kommer hembygdsföreningar och andra med bilder, föremål och texter att bidra till att regionens kulturskatt blir tillgängligt för alla.

Nästa sida!