.debatt

sammanfattning
HISTORIK: PACKHUSKAJEN
Olof Thomassons , från 1970-talet, till betongdäck över
Götaleden utmed del av Packhuskajen.

Packhuskajen

Den pågående planeringen av södra älvstranden och stadsbyggnadskontorets nätröstning om trafiken har föranlett diskussioner om när man bör bestämma om hur trafiken över Götatunneln skall dras. Det anses t ex i en ledare i GP att frågan först kan besvaras när man vet hur den södra älvstranden ska användas.

Trafiken är bara en del i ett nytt område vars användning öppnar för spännande och fantasifulla lösningar. Vad vill man göra av området? Hur ska det användas och på vilket sätt blir det attraktivt frågar GP på ledarsidan den 1 december 2003. Då det också påpekas att det inte räcker med att man bara gör det till ett promenadstråk.

I GP:s ledarartikel fortsätter man med att påpeka att " utformningen av sträckningen mellan operan och Järntorget är den stora och intressanta frågan. Den bör man besvara först innan man tar ställning till hur trafiken ska dras genom området. Därför bör det slutliga beslutet i trafikfrågan vänta".

Det kan låta självklart att man måste gå tillväga som GP-ledaren tycker, men det finns ett "men". Tiden tillåter inte någon sådan planering nu. Eventuellt skulle tidigare planer och utredningar för södra älvstranden, om de plockas fram i dagsljuset igen, kunna bidra till att trafiken får en lösning som låser den slutgiltiga utformningen så litet som möjligt.

Stadsbyggnadskontoret har säkerligen en hel del eget "okänt"material.

På annan plats på denna hemsida redovisas Medborgarkaftens förslag med kollektivtrafikterminal vid Skeppsbron och idéer om hur man kan använda 3-dimensionell fastighetsindelning för att skapa nya stadsbildningar.

Under åren har flera olika personer verkat för en aktivering av älvstränderna. Deras tankar med illustrationer kanske kan komma till pass nu. Nedan redovisas i korthet det kanske första banbrytande förslaget för att få kontakt med älven.

__________________________________________

Betongdäck över trafikleden

Bakgrund

Olof Thomasson var projektledare för förvaltningsbyggnaden i kv Traktören och därefter även för nybyggnaderna i kvarteren längre in i Stadsdelen. Han hade därför mer än de flesta möjligheter att konstatera att stadsdelen innehåller byggnader och verksamheter av speciellt intresse:

..........Kv Högvakten med kommunledningen och Börsen
..........Gustav Adolfs Torg
..........Kronhuset, Kronhusbodarna, Kronhusgården
..........Ostindiska kompaniets hus
..........Sahlgrenska huset
..........Christine kyrka
..........Kvarnberget med dess speciella gator.
..........Sjöbefälsskolan mm

Trots sitt rika innehåll saknade Västra Nordstaden helt det liv och den rörelse som den borde ha. Stadsdelen fungerade som en återvändsgata eftersom den avskiljdes från Packhuskajen av Götaleden.

Betongdäcket

I slutet på 1970-talet tog Olof Thomasson kontakt med företag som tillverkade förspända betongelement. På så sätt konstaterades att det var helt möjligt att till ganska låg kostnad göra ett betongdäck över Götaleden vid Kvarnberget.

Byggnader på betongdäcket

Olof Thomasson gjorde därefter ett förslag på hur däcket enligt hans mening borde bebyggas för att hela projektet skulle vara ekonomiskt sunt. Tanken var att ytan under främre delen av däcket skulle användas för butiker o dyl. Ytan innanför skulle användas för besöksparkering samt för tillfart till en "drive-in-reception" för ovanförliggande hotell. Ovanpå däcket ett antal låga byggnader samt ett hotell.

Hotellet

Hotellet var tänkt att uppföras i tio våningar. Kring dess kärna innehållande hissar, trapphus och gemensamma utrymmen skulle fyra hotellrumsflyglar förläggas. Från kärnan skulle man på så sätt få utblick i åtta olika riktningar, dvs ett intressant "runt-horisonten-perspektiv" av hamnen och stadskärnan.

P-platser i Kvarnberget

Tanken var att skyddsrummet i Kvarnberget skulle vidgas och användas som P-hus för cirka 300 bilar. Anlitade sprängkonsulter och P-konsulter ansåg en sådan lösning helt realistisk. Hur anslutning skulle ske framgår av sektionsritningen.

Varvskris och flytande musikteater.

Under varvskrisen på 1970-talet tog hovrättspresident Härje Stenberg och operasångare Claes Jacobsson initiativ till att en ny musikteater skulle produceras på Göteborgs-varv och i färdigt skick bogseras till Stenpiren. Efter en tid kontaktade Olof Thomasson initiativtagarna till den flytande musikteatern. Dessa ansåg att Packhuskajen var ett klart bättre läge. Kontakten ledde till att förslaget med däck över Götaleden kompletterades med musik-teater. Arkitektkontoret Lund o Valentin lämnade i det samman-hanget flera olika förslag till placering av musikteatern i anslutning till överdäckningsprojektet.

Byggnadsföretag in i bilden

I början av 1980-talet engagerade sig Nya Asfalt AB i projektet. Konsulter av olika slag anlitades för att konkretisera förslaget. Arkitektfirman Backström o Reinius från Stockholm medverkade i detta skede.

Projektgruppens förslag framfördes till Göteborgs ledande politiker och tjänstemän vid en presentation inom Göta-Bankens lokaler med utsikt över det aktuella området. Presentationen ledde inte till något resultat. Projektet lades ner.

En artikel ur Aftonbladet 6 februari 1980 visar att tidsandan på den tiden var skeptisk till initiativ från privata företag.

Före sin tid

Olof Thomassons förslag var tydligen före sin tid. Insikten att tillvarata älvstranden var då inte lika självklar som nu. Skisserna blev bara ett bortglömt förslag. Andra lägen för operan kom att diskuteras under flera år.

Som framgår av artikel ur Göteborgs-Posten 26 april 1989 dröjde det nio år innan tiden var mogen för musikteater på Packhuskajen i regi av ett byggföretag. Tidsandan hade förändrats radikalt.

På nästa sida visas några foton från området.

Nästa sida!