|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bakgrundsmaterial UR En utredning som stadsbyggnadskontoret
tog fram hösten -90 resulterade i ett beslut i kommunfullmäktige
1991- 06-13 att fraktterminalen skulle förläggas till Klippan.
Med anledning av detta upprättades ett planförslag som sändes
på samråd hösten -93. Vid en redovisning i byggnadsnämnden av de inkomna synpunkterna 1993-11-30 fick kontoret i uppdrag att utreda konsekvenserna av olika alternativ. En redogörelse för olika alternativ gavs byggnadsnämnden den 18 oktober 1994 varvid kontoret fick i uppdrag att fördjupa utredningen. SAMMANFATTNING
För bilfärjan
är transportavståndet över vatten helt utslagsgivande
om det utlöser behov av ytterligare en bilfärja.Endast Fiskebäck
och Saltholmen klarar sig med nuvarande färja. För godsfärjan
är transportavståndet över vatten av underordnad betydelse. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
LÄGEN FÖR
FRAKTTERMINAL
KLIPPAN FÄRJENÄS
FISKEBÄCK
SALTHOLMEN
BILTRAFIK Skillnaderna mellan de olika terminallägenas transporter på land är svårbedömda. Det troliga är att valet av leverantör, i varje fall på sikt och i den mån det går, anpassas till läget för terminalen så att körsträckorna med tiden blir kortare.......... Vad gäller transporterna till godsfärjan är de klart fördelaktigare till Klippan och Färjenäs. De högre stilleståndskostnaderna på färjan från dessa lägen väger dock troligen tyngre. Fiskebäck ger sannolikt något kortare transporter än Saltholmen. Skillnaden torde inte vara så stor att den avsevärt påverkar jämförelsen. Vad gäller transporterna till godsfärjan är även dessa klart fördelaktigare till Klippan och Färjenäs samtidigt som stilleståndskostnaderna på färjan är försumbara för gods. Nuvarande trafik
på Saltholmsgatan Transportavstånd
över vatten Styrsö-Bratten
Saltholmen Fiskebäck Färjenäs Klippan EKONOMI
-Investering i hamnanläggningar, t.ex. kaj, kajplan, byggnader, muddring, anslutninngsvägar. -investering och drift av ytterligare en bilfärja vid bilfärjeterminal i Färjenäs eller Klippan. ..................... I huvudsak har investeringskostnaderna beräknats av Göteborgs Gatu AB och uppgifterna om driftkostnader lämnats av Styrsöbolaget. Alternativen har i
nedanstående tabell ordnats efter hur mycket årskostnaderna
ökar.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
* Färjeläget i Färjenäs fungerar acceptabelt
tills vidare med nuvarande provisoriska utformning. ** Investeringsbehovet i Fiskebäck skulle uppgå till 4,6 Mkr.Beträffande färjenäs se not 1). Alternativen med fullständiga terminaler i Klippan eller Färjenäs är således ur ekonomisk synpunkt mycket ofördelaktiga jämfört med övriga alternativ. De mycket stora avgifter, mer än tre gånger så stora som idag, som skulle erfordras, väcker frågan om öborna kan bära dessa kostnader utan kommunala subventioner. Kortare landtransporter till dessa två lägen uppväger inte på långt när kalkylens utslag. .............. SLUTSATSER
...................... _____________________________ (Sedan denna utredning gjordes har förutsättningarna
på flera punkter ändrats. Senare utredningar
utförda i Fiskebäck se Fiskebäck Nästa sida "Vårt framtida Långedrag" Nästa sida!
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||