...Process: Långsiktigt hållbar färjetrafik

 

 

Bakgrundsmaterial

UR
FRAKTTERMINAL FÖR SÖDRA SKÄRGÅRDEN
LOKALISERINGSUTREDNING
STADSBYGGNADSKONTORET
MAJ 1995

En utredning som stadsbyggnadskontoret tog fram hösten -90 resulterade i ett beslut i kommunfullmäktige 1991- 06-13 att fraktterminalen skulle förläggas till Klippan. Med anledning av detta upprättades ett planförslag som sändes på samråd hösten -93.
Vid den remissbehandling som skett av förslaget till fraktterminal i Klippan har SDN-Majorna, trafiknämnden, länstyrelsen, vägverket, gårdsföreningen Klippans Kulturreservat och Stena Line framhållit att detta läge är olämpligt.
Stadsdelsnämnden Styrsö, trafiknämnden, föreningen Klippans Kulturreservat och Styrsöbolaget föreslår ett läge i Färjenäs. Styrsöbolaget framhåller att bolaget tidigare förordat ett läge i Fiskebäck med tanke på det kortare avståndet.

Vid en redovisning i byggnadsnämnden av de inkomna synpunkterna 1993-11-30 fick kontoret i uppdrag att utreda konsekvenserna av olika alternativ. En redogörelse för olika alternativ gavs byggnadsnämnden den 18 oktober 1994 varvid kontoret fick i uppdrag att fördjupa utredningen.

SAMMANFATTNING
Kontoret anser att de lägen som återstår för fortsatt övervägande är Fiskebäck och det nuvarande läget i Färjenäs vad gäller godsfärjan och Fiskebäck och nuvarande läge i Saltholmen vad gäller bilfärjan.

För bilfärjan är transportavståndet över vatten helt utslagsgivande om det utlöser behov av ytterligare en bilfärja.Endast Fiskebäck och Saltholmen klarar sig med nuvarande färja.
Saltholmen är ekonomiskt betydligt fördelaktigare genom att inga investeringar behövs i land. Nackdelarna med Saltholmen är troligen något längre landtransporter och trafikeringen med 5-15 lastbilar i vardera riktningen dagtid, måndag till fredag, på den för terminaltrafik mindre lämpade Saltholmsgatan.

För godsfärjan är transportavståndet över vatten av underordnad betydelse.
Den avgörande skillnaden mellan Fiskebäck och Färjenäs är investeringarna i land.
Färjenäs ger de lägsta investeringarna.Därtill kommer troligen betydligt lägre transportkostnader på land. Om det blir camping i Färjenäs kan detta möjligen bli en komplikation. (Anm webmastern Det blir ingen camping.)

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Nuvarande situation
Frakttrafiken till Södra Skärgården uppehålls av dels Styrsöbolaget och dels av Vrångö Transport AB.
.................

LÄGEN FÖR FRAKTTERMINAL
En genomgång av tidigare prövade lägen och försök att finna nya acceptabla lägen har gjorts i samråd med berörda förvaltningar. Resultatet är att nedan redovisade lägen kan komma ifråga.

KLIPPAN
är det läge där kommunfullmäktige beslutat att terminalen skall placeras.
Vid plansamråd har dock starka invändningar framförts, främst av trafikskäl.
..........................

FÄRJENÄS
används nu som provisorium för styckegodsfärjan "Göta" och är möjligt att utnyttja som terminal.Vid ett permanent utnyttjande får viss upprustning av det gamla färjeläget dock ske.
..................

FISKEBÄCK
har tidigare rekommenderats av stadsbyggnadskontoret och detta blev också byggnadsnämndens beslut men avvisades av fullmäktige. Här har tidigare två alternativa
lägen, Fiskebäck I vid Dansholmen och Fiskebäck ll vid fiskhamnen utretts.
Alternativet Fiskebäck l har i denna utredning slopats på grund av det intrång som krävs i ett friområde samtidigt som detta ger de största investeringarna.

SALTHOLMEN
är inte aktuell för en samlad fraktterminal
.

BILTRAFIK
Trafik till terminal
Trafiken till en samlad fraktteminal pågår måndag - fredag under dagtid och kan beräknas uppgå till ca 75 lastbilar per dygn under sommaren och ca 50 lastbilar övrig tid för båda riktningarna tillsammans. Härav är trafiken till Styrsöbolagets bilfärja 5-15 lastbilar i vardera riktningen och till godsfärjan ca 20 i varje riktning. Vrångö Transport alstrar en trafik av 3-5 lastbilar i vardera riktningen.

Skillnaderna mellan de olika terminallägenas transporter på land är svårbedömda. Det troliga är att valet av leverantör, i varje fall på sikt och i den mån det går, anpassas till läget för terminalen så att körsträckorna med tiden blir kortare..........

Vad gäller transporterna till godsfärjan är de klart fördelaktigare till Klippan och Färjenäs. De högre stilleståndskostnaderna på färjan från dessa lägen väger dock troligen tyngre. Fiskebäck ger sannolikt något kortare transporter än Saltholmen. Skillnaden torde inte vara så stor att den avsevärt påverkar jämförelsen.

Vad gäller transporterna till godsfärjan är även dessa klart fördelaktigare till Klippan och Färjenäs samtidigt som stilleståndskostnaderna på färjan är försumbara för gods.

Nuvarande trafik på Saltholmsgatan
................

Transportavstånd över vatten
Avståndet för färjorna är beräknat efter de använda farlederna från respektive terminalläge till Styrsö- Bratten som är centralpunkten i Södra Skärgården och dit de flesta transporterna går.

Styrsö-Bratten Saltholmen Fiskebäck Färjenäs Klippan
...........................6,7
............5,6..........12,1......12,7

EKONOMI
De ekonomiska konsekvenserna av olika lokaliseringsalternativ är av följande slag:

-Investering i hamnanläggningar, t.ex. kaj, kajplan, byggnader, muddring, anslutninngsvägar.

-investering och drift av ytterligare en bilfärja vid bilfärjeterminal i Färjenäs eller Klippan.

.....................

I huvudsak har investeringskostnaderna beräknats av Göteborgs Gatu AB och uppgifterna om driftkostnader lämnats av Styrsöbolaget.

Alternativen har i nedanstående tabell ordnats efter hur mycket årskostnaderna ökar.

 

Bilfärja:
Godsfärja:
Saltholmen
Färjenäs
Fiskebäck
Färjenäs
Fiskebäck
Fiskebäck
Färjenäs
Färjenäs
Klippan
Klippan
Investeringar i
hamnanlägg.mm
0-1,6 *
6,2 ** 10,8 5,5 7,7
Årskostnad(10%,30 år)
=uttag ökad fraktavgift
0-0,2 0,8 1,4 0,7 1,0
Årskostnad ny bilfärja
=uttag ökad fraktavgift
0 0 0 3,5 3,5
Summa årskostnad 0-0,2 0,8 1,4 4,2 4,5
Procentuell ökning 0-10% 45% 75% 230% 250%

* Färjeläget i Färjenäs fungerar acceptabelt tills vidare med nuvarande provisoriska utformning.
På längre sikt skulle investeringar på 1,6Mkr behövas.

** Investeringsbehovet i Fiskebäck skulle uppgå till 4,6 Mkr.Beträffande färjenäs se not 1).

Alternativen med fullständiga terminaler i Klippan eller Färjenäs är således ur ekonomisk synpunkt mycket ofördelaktiga jämfört med övriga alternativ. De mycket stora avgifter, mer än tre gånger så stora som idag, som skulle erfordras, väcker frågan om öborna kan bära dessa kostnader utan kommunala subventioner. Kortare landtransporter till dessa två lägen uppväger inte på långt när kalkylens utslag.

..............

SLUTSATSER
Såväl starka betänkligheter från remissinstanserna som höga kostnader för en extra bilfärja gör att terminalläget vid Klippan enligt kontorets åsikt bör utgå. På grund av höga kostnader för en extra bilfärja bör inte heller Färjenäs komma ifråga som terminal för bilfärjan. Båda dessa lägen skulle innebära mer än en tredubbling av fraktavgifterna, om trafiken skall vara självbärande och utan kommunalt bidrag
.

......................

_____________________________

(Sedan denna utredning gjordes har förutsättningarna på flera punkter ändrats.
En ny utredning som tar hänsyn till den aktuella situationen välkomnas.)
Webmastern

Senare utredningar utförda i Fiskebäck se Fiskebäck
Medborgarkraftens vision se vision 1
Terminal och p-däck på Saltholmen se Saltholmen

Nästa sida "Vårt framtida Långedrag"

Nästa sida!