|
PROCESSKONST Processkonst
är en konstform där verkets budskap eller urform utvecklat från
ett embryo förverkligas i en process under medverkan av uttolkare. Konstformen
har utvecklats ur bl a installationskonsten och syftet är att som komplement
till traditionell forskning och utveckling på ett effektivt sätt skapa
förutsättningar för en samhällsutveckling som ligger i fas
med tiden. Lansering
av begreppet "processkonst" gjordes i mitt flerfaldigt prisbelönade
bidrag till "Sätt färg på Göteborg". En
analys av bostadsförnyelsen i storskaliga bostadsområden i Göteborg
plus idén att delta i färgsättnigstävlingen utgjorde det
första processkonstverkets första steg. Bidraget till tävlingen
blev det andra steget och en samrådshandling utsänt till en bred samrådskrets
det tredje steget. Tävlingsbidragets
tema var att byggnaderna skulle färgsättas efter processkonstverkets
ingående symboler.
T ex skulle Energiverkets kontor inför VM färgsättas
i enlighet med processkonstverkets symbol för en ny företagsform benämnd
"levaföretag".Fönstersnickeriernas varierande färgnyanser
skulle representera den nya kraften som personalen tillförs.
Förslaget
fick delat andra pris (Inget första pris delades ut) och utfördes i
princip enligt tävlingsförslaget. Senare
kom även Biskopsgårdens vattentorn att färgsättas med utgångspunkt
från mina idéer från färgsättningstävlingen. Inspirationskällor
för det första processkonstverket:
Mandalabegreppet i "Projekt
Stenstaden", tillämpad grundvattenforskning i rivningshotade fastigheter,
vandring utmed levador på Madeira samt ovan omnämnda analys av storskaliga
bostadsområden.
Det
andra processkonstverket var tänkt att mobilisera de mänskliga resurserna
i Angered. En fråga ställdes. Kan varje stadsdel utvecklas till att
bli en unik och livskraftig stadsdel med hjälp av ett processkonstverk? Det
tredje processkonstverket som behandlade miljöhoten inom stadsdelen Älvsborg
samt det fjärde som utgjorde nya försök till kvartersvisa grundbevarande
åtgärder i Vasastaden utveckaldes parallellt med det första. Processkonstverk
nr 1 Utdrag
ur samrådshandlingen. Experimentet
Att utforska om det är möjligt att med hjälp av konsten skapa
för människan uthålliga och rika samhällen. Kan
konstnärer och tolkare i samverkan stegvis medvetandegöra och förverkliga
konstverkets budskap? Kan
ett konstverk med tidsbegränsat budskap värdesättas och komma till
nytta medan budskapet är aktuellt? Målsättningar
( Ett urval)
Målet är att tillvarata de omedvetna tankar
och känslor som bl a kommer till utryck i konsten och omsätta dem i
handling. Att
bidra till utvecklingen av Göteborg till en attraktiv miljövänlig
stad samt finna nya vägar till förnyelsen av våra storskaliga
bostadsområden. Att
bidra till fördjupade studier av segregationens orsaker och effekter. Att
använda kulturen som redskap för social upprustning. Att
lyfta fram flera av Göteborgs unika bidrag. Kvaliteter som hamn-, hav- och
älvstad. Både Älvsborg och Angered ligger vid älven. Att
bidra till genomförandet av kvartersvisa grundförstärkningar i
Vasastaden. Processkonstverkets
urform
Vår varseblivning sker till en del genom ett medvetet
system och till en betydligt större del genom ett omedvetet. Vi känner
välbefinnande eller olust utan att vi är medvetna om varför. Utformningen
av stadsbyggandet bör i högre grad ske på det omedvetna systemets
villkor. Samhällsforskningen måste kompletteras t ex med processkonst. Processkonstverkets
urform innehåller symboler och idéer som medvetandegörs och
tolkas stegvis för att utmynna i ett samhälle bättre anpassat för
människorna och miljön. Funderingar
Ur folkhemmets idéhistoria var det viktigare att samhället fungerade
väl än att alla enskilda människor fick leva på sitt sätt.
(Qvarsell) Det
moderna livet klyvs i ett materiellt och ett andligt plan. Vissa ägnar sig
åt "modernismen" som ett rent konstnärligt och intellektuellt
fenomen, andra arbetar med "modernisering" politiska, ekonomiska och
sociala. Detta visar på den olyckliga dualiteten, som uppstått mellan
vårt moderna jag och vår moderna miljö. (Boman) En
enda valuta i detta dualistiska samhälle fungerar inte.
Vi spelar hazard,
förut med bankerna nu med utlandet som finansiärer, medan de överblivna
blir allt fler. Två valutor en för det materiella värdet "att
ha" och en för det immateriella behovet "att leva" kan vara
lösningen. Vi måste få upp ögonen för det vi kallar
för livskvalitet.
Detta inte minst om Sverige skall kunna uppfylla WHO:s
strategi. Hälsa för alla år 2000 som Europaregionens medlemsländer
antagit. "År 2000 skall alla människor ha fått möjlighet
att utveckla och använda sina fysiska och psykiska resurser så att
de kan leva ett socialt och ekonomisklt tillfredsställande liv. " Forskarna
tycks vara överens om att utvecklingen bör ske i form av en process.
Framgångarna kommer att bli störst när offentliga och enskilda
intressenter samverkar på olika nivåer och med stor bredd. En realistisk
hållning handlar mer om en ny teoretisk och praktiskt förankrad "planeringskultur"
än om en detaljerad doktrin med färdiga mönster och modeller för
hur problem skall lösas. En sådan planeringskultur har ett dialoginriktat
förhållningssätt till invånarna. Den pekar ut problem och
mål, redovisar värderingar och anvisar praktiskt användbara metoder.
Respekt, lyhördhet och känsla för människors egna upplevelser
och för olika miljöers egen kultur och tradition ligger i det dialoginriktade
förhållningssättet. I detta ligger en uppfordran att mobilisera
de mänskliga resurser som finns i den lokala miljön. En
ny kultur kan stimuleras av kunskap men måste också få växa
fram underifrån som grund för en långsiktigt hållbar utveckling.
Det vi i samverkan måste få fram nu är flexibla och måttfulla
strategier efter lokala förutsättningar. Vår
hjärna
Vår
varseblivning sker genom två parallella system, ett medvetet i hjärnbarken
och ett omedvetet i det limbiska systemet. Merparten av varseblivningen är
den omedvetna.
Det limbiska systemet är alltså kapabelt att ta
emot information, värdera den och låta kroppen reagera adekvat, t ex
med känslor av välbefinnande eller olust utan att processen når
medvetandenivån. Långt efter det att man upphört att medvetet
intressera sig för sin miljö fortsätter oinskränkt det medvetna
registrerandet som bestämmer så mycket av känsloupplevelserna.
Utformningen av stadsbyggandets visuella och sensuella kvaliteter bör alltså
i hög grad ske på det limbiska systemets villkor. Konsten ligger generellt
före utvecklingen men blir ofta för den otränade obegriplig och
kommer ofta mänskligheten till godo för sent.
Ett sätt att
avhjälpa detta är att låta människan avancera från
att vara åskadare av till att bli aktör i konsten. Processkonstverk
nr 2
Syfte: Att mobilisera de mänskliga resurserna i Angered
Processkonstverk
nr 3
Syfte: Att mobilisera de mänskliga resurserna i Älvsborg
och övriga Göteborg så att stadsdelens kustnära läge
bättre kommer Göteborgarna till gagn.
Älvsborg:Vissa tankar
finns för fortsättningen. Bland annat bör till kulturåret
1998 en ny Långedragsrestaurang av någon form vara uppförd. Den
föreslås ingå i processkonstverket.
Liksom i processkonstverket
M´ANGERED bör de offentliga rummen studeras i processform. Vattenvägen
mellan skärgården till Angered likaså. Processkonstverk
nr 4
Ur målsättningar:Att förhindra ytterligare
sättningsskador i Vasastaden. Processkonstverk
nr 5
Färgsättning av gavel i Olskroken. Processkonstverk
nr 6
En fortsättning på processkonstverk 1.
Titel:
Livsstilssamhället, värdegemenskap och mångfald.
Budskap:
Livet behöver bestyras.
Idé: Utveckling av livsstilssamhället
som ersätter industrisamhället.
Inspirationskälla utgjorde
IFMA-nätverket vars idé är att utvecka företag.
Projektområde:
Gårdsten: Gårdsten i Angered förnyas med hjälp av "bestyrare",
vars uppgift är att tillse att boendegruppers behov tillfredsställs.Ett
lämpligt antal livsstilar utvecklas i samverkan för att kunna erbjuda
invånarna ett gott liv.
Förklaring: Många företag
har kommit underfund med att ytterligare effektivisering kan uppnås först
genom att själv koncentrera sig på kärnverksamheten och överlåta
åt dem som har specialkunskapen, att effektivisera stödfunktionerna,
så att en effektiv helhet erhålls.
(IFMA dvs International Facility
Management Association hade inspirerat.
IFMA verkar för utveckling och
utbildning i konsten att få fastigheter, lokaler, miljö och utrustning
att maximalt stödja lokalanvändarens kärnverksamhet. IFMA, Sverige
utgör en av 120 avdelningar. Det är ett världsomspännande
nätverk med över 14 000 medlemmar.) Mina
tankar var att överföra idéerna på människan. Istället
för att ha fastigheten i centrum skulle människan stå i centrum.
Ett antal skisser med mandalan som utgångspunkt producerades.
Kontakt
med IFMA-nätverket erhöll jag genom Göteborg Energi AB i samband
med mitt prisbelönade färgsättningsförslag för huvudkontoret.
Bolaget visade stort intresse för mina idéer.
Chalmers satsar
på Facility management-utbildning vid denna tidpunkt.
Jfr.
Industrisamhället- Livsstilssamhället
Industrisamhället:
Verksamheterna=kärnfunktionerna väljer stödfunktioner vilket innebär
begränsad sysselsättning.
Livsstilssamhället: Livsstilarna=kärnfunktionerna
väljer stödfunktioner vilket ger full sysselsättning. Monetära
system:
Nuvarande
system är anpassat för produktionssamhället och dagens värderingar.
Livsstilssamhället kommer att kräva sina system anpassade efter sina
värderingar. Samhällsplanering
och arkitektur:
Industrialismens krav på likriktning har varit vägledande
i samhällsplaneringen och arkitekturen. Många är försöken
att med "arkitektur" förändra industrialismens livsmönster.
Lika många är misslyckandena. En ny bärande stadsbyggnadsteori
kommer först att utvecklas i det att industrialismen övergår i
livsstilssamhället. Ur
utredningar:
En analys av förnyelsen av de storskaliga bostadsområdena,
vars slutomdöme var nedslående, resulterade i ett sökande efter
en förklaring och lösning. I samband därmed tillkom ur det undermedvetna
skisser och utkast. En världsbild före i tiden växte fram. Processkonsten
föddes och precenterades i färgsättningstävlingen inför
VM.
Göteborg Energi AB:s huvudkontor liksom gavelmålningen i Olskroken
utgör processkonstverk. Seminarier
anordnade av ett par nätverksorganisationer inspirerade.
Den
ena värnar om företagen. Betydelsen av att stödja kärnfunktionen
framhålls.
Den andra värnar om att rädda planeten.
Proaktiva åtgärder är lösningen. I båda fallen är
människan underdrordnad kärnfunktionen.
En tredje grupp
organisationer har människan som kärnfunktion. Stora krav ställs
på stödfunktionerna för att förhindra accelererande befolklningsexposition. Ett
resonemang förs även om proretroaktivt handlingsmönster som innebär
att ligga före tiden för att vara i fas med tiden. Individen
i samhället:
En jämförelse görs mellan industrisamhället
och livsstilssamhället.
Industrisamhället enkelriktar Livsstilsamhället
mångfaldigar. Processkonstverk
nr 7
Genom aktivt arbete i en förening i väster var tanken
att utveckla idéerna om livstilssamhället och bestyrning, dvs en direktdemokratisk
idé, i stadsdelen Älvsborg. Möjligheterna visade sig begränsade
och processkonstverket stannade vid skisser. Processkonstverk
nr 8
Objekt: Detaljerad översiktsplan för Saltholmen - Långedrag.
Aktör: Referensgrupp för föreningar i Älvsborg. ( Bildat av
stadsbyggnadskontoret.)
Behovet av bestyrning eller delaktighet i planeringen
på gräsrotsnivå
hade så småningom gett resultat
i översiktsplanen genom en tredje
kraft, medborgarkraften.
Kunde
bestyrningsidén äntligen ge effekt?
Referensgruppens ambitioner att lösa de många problemen blev alltför
hög för att kunna fungera som referensgrupp. Denna ombildades därför
till Medborgarkraften i Älvsborg. Om Medborgarkraften kan läsas
på hemsidan www.medborgarkraften.com. Om
tid medges kommer en rapport att utarbetas.
___________________________________________________
|