INFORMELLA EKONOMIER

VERKTYG FÖR UTROTNING AV
FATTIGDOMEN I VÄRLDEN?

År 2002 arrangerade FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor, en konferens om den informella ekonomin. Sedan dess har begreppet populariserats och fått större internationellt genomslag.

 

NTG
Tema Asyl och integration
Välfärdsstatens informalisering -
och nya gränser 2005-11-25
Zoran Slavnic vid Arbetslivsinstitutet i Norrköping har studerat invandrarnas situation
i den informella ekonomin.

 

Zoran Slavnic medverkade på världskulturmuseet 2005 med ett föredrag. "Alternativ försörjning - alternativ integration?"

Han konstaterar att den växande informella ekonomin på ett dramatiskt sätt också påverkar och förändrar välfärdsstatens roll.
Ett uttryck för detta, är konkurrensen
mellan formella och informella försörjnings-
och integrationssystem för asylsökande och flyktingar.

 

Citat ur
INFORMAL CITIES
The Stockholm Urban Think Tank
Dieselverkstaden / Nacka 6-8 Sept. 2008

 
 

Omfattande förändringar har skett inom ekonomierna under de två senaste decennierna med konsekvenser för välfärdsstatens möjligheter att upprätthålla en fördelningspolitik vars mål är att tillförsäkra alla medborgare en skälig levnadsstandard.

Informaliseringen är inte bara en angelägenhet för utvecklingsländerna.
Den informella sektorn växer även här.
  

Saskia Sassen skriver: "Stadsrummet är ett mycket mer konkret politiskt utrymme än nationen. Det utgör en plats där icke-formella politiska aktörer kan ingå i det politiska spelet på ett sätt som är mycket svårare att genomföra på nationsnivå.

Utvecklingen är problematiskt för välfärdstaten,
 Staten har inte längre full kontroll över en nationell (homogen) ekonomi, varför delarbetsmarknader och alternativa, informella försörjningsformer utvecklas.
 
Staten tvingas, enligt Slavnic, att allt oftare tillämpa strategier som själva är mer eller mindre informella.

Läs artiklarna lite utförligare
samt om LETS m m !!
 

Projektet är en undersökning i hur konst och arkitektur kan bidra i sociala och politiska diskussioner och det har väldigt konkreta mål:

Att öka kunskapen om informellt boende i städerna, erbjuda alternativa beskrivningar av de fattiga i städerna och arbeta mot en bättre infrastruktur i informella områden genom att etablera nya samarbeten och nätverk."

.................................

SÄTT IGÅNG
OCH STUDERA!
TIPS TILL ALLA!
.		 


..NÄSTA!

..FÖREGÅENDE

 .................................
Inför Göteborgs 400-årsjubileum skulle ett likartat förfarande kunna tillämpas. Med hjälp av EU-bidrag och outnyttjad medborgarkraft skulle detta jubileum kunna ge än större avtryck än det 1923 i form av hållbar stadsutveckling genom förbättrad utbildning, utveckling och forskning.