PROCESKONSTVERK .....

.
 

 

 

 

Processkonstverk nr 33..
Krafter, konsekvenser,
strategier och hållbarhet

från 2012





  ..........

.

..

....Från kaos till strukturer
....
för hållbar utveckling

 

................
--..ffrån oordnad blandning.-..............till ordnad blandning.

.....................
..........................
..till kunskapsmatris

   ..........

Definition av begreppet dialog

Enligt RAPPORT
EFFEKTIVISERING I FYSISK PLANERING
WSP

Definition av dialog En dialog är ett av flera sätt att kommunicera mellan projektägare, myndigheter lokala organ och allmänheten i syfte att åstadkomma förankring och lärande.
Dialogen bör dock ses som en särskild metod och det är viktigt att enas om en tydlig definition av begreppet. Det finns ingen allmänt accepterad definition av vad en dialog inom samhällsplaneringen är, men det kan vara på sin plats att försöka avgränsa vad begreppet står för.

 

•Kriterium nr 1 är att en dialog i samhällsplaneringen bör utgöra en del i en reell beslutsprocess där medverkande intressenter inom givna ramar har fått förtroende och möjligheter att påverka val av lösning eller inriktning.
•Kriterium nr 2 är att en dialog baseras på lärande mellan medverkande intressenter och lärande om samhällsnytta i helhetsperspektiv.
•Kreterium nr 3 är att en dialog baseras på intressenternas samtidiga närvaro.
•Kreterium nr 4 är att en dialog baseras på kreativitet.

....................

 ..........

................................................................................................................

Planeringsprocessen: Forum-arena-court


Forumet - den fria mötesplatsen
Tidigt i det regionala utvecklingsarbetet måste man formulera
ett brett förankrat uppdrag. Forumet är den ”fria” mötesplatsen,
där öppna processer ska forma frågorna: Vad vill, kan och måste
vi göra? En utgångspunkt är vad som händer i omvärlden –
hur påverkar det kommunerna och regionerna?
Mot bakgrund av omvärldsförändringar uppstår problem att
åtgärda, nya möjligheter att ta vara på.
Styrkor, svagheter, hot och möjligheter behöver klarläggas
på ett sådant sätt att en ny mental karta växer fram.

Arenan - den organiserade mötesplatsen
Den fortsatta processen skapas från fastlagda utgångspunkter.
Processen syftar dels till att skapa gemensamma målbilder som förhandlas fram genom strukturerat samråd, dels till att generera underlag för att förverkliga dessa målbilder. Olika aktörer bildar ett partnerskap som utgör den så kallade arenan.

Courten - beslutsprocessen
Det sista skedet i beslutsprocessen utgörs av den så kallade courten. Här tar aktörerna ställning genom faktiska beslut: de antar eller förkastar. Det handlar både om att ta ställning till dokument och om att besluta om genomförandestrategier med dokumenten som grund.

.......

 ..........

................................................................................................................
.......fr. Industrisamhället- Livsstilssamhället
Startfasen
(Källa. Rapport från WSP)


I teorin ska varje projekt starta brett och sedan smalna av och konkretiseras efterhand.
Det kan illustreras i form av en pyramid där projektstarten är basen i pyramiden och slutförandet är spetsen, då endast ett – välutrett – alternativ till åtgärd kvarstår.

MKB syftar till att denna ”pyramid” inte smalnar av för tidigt. I praktiken fungerar dock planeringen ofta omvänt.

Vid projektets start har frågan formulerats allt för smalt.
Många inblandade har redan en bild av vad det ska leda till och den breda prövningen uteblir. Efterhand uppstår då komplikationer i takt med att ny kunskap om faktiska förhållanden eller politiska målformuleringar kommer fram vilket kan uppfattas som en bromsande för den som hade målet i sikte redan från start.
.

.....klicka för förstoring...

   

 

Konsekvensbeskrivningar

  

 

....Kunskapsmatris (enligt Medborgarkraften)....
...........

.....

....Metoden förutsätter ett samspel mellan kunskapsbärarna.
....Den stimulerar till lärande.

  
SKAMKBKKB
Kunskapsmatris (enligt S2020)
 
 BYGGNAD NÄRMILJÖSTADSDELSTADREGION
Samman-
hållen
stad
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
SamspelINVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
VardagslivINVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
IdentitetINVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
INVENTERING
ÅTGÄRDER
KONSEKVENSER
 

 


..

 

 

 

 

  

 

........................................................................................................................NÄSTA!