PROCESKONSTVERK .....

Processkonstverk nr 33..
Krafter, konsekvenser,
strategier och hållbarhet

från 2012

........................................................................................................

KONSEKVENSER

Konsekvensanalys
Enligt Plan- och Bygglagen ska konsekvenserna av de riktlinjer
som föreslås i översiktsplanen tydligt kunna utläsas.
Konsekvenserna kan vara av olika art – ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala. Det är också ur dessa synvinklar
miljöbalken förespråkar långsiktig hållbarhet.

Miljökonsekvensanalyser
Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning för alla verksamheter som påverkar miljön.

Verktyg för sociala konsekvensanalyser
S2020 i Göteborg jobbar med sociala konsekvensanalyser och
där har man tagit fram verktyg som heter SKA och BKA,
Social konsekvensanalys resp. barnkonsekvensanalys.

Idag finns det inget bra verktyg för att göra sociala konsekvensanalyser. Det finns heller inte med i lagstiftningen
att sådan ska göras.

Ekonomisk hållbarhet och ekonomiska konsekvensanalyser omnäms ofta, men där liksom för sociala konsekvensanalyser
saknas vedertagna verktyg.

I en översiktsplanebeskrivning skrivs följande:
"En ekonomisk hållbar utveckling innebär en balanserad tillväxt
som på lång sikt inte leder till skuldsättning eller förstörelse av grundläggande tillgångar, varken materiella, mänskliga eller ekologiska. Hållbar ekonomi innebär att begreppen effektivitet, rättvisa och hållbar utveckling är centrala.

.......................................................................................................

Starkt respektive svagt definierade stadsrum
Svagt definierade stadsrum i funktionalismens anda innebär
friheten att kunna använda miljöer, göra dem till sina egna och annektera dem utan att sociala kontrollsystem slår till. Det finns
en hel del forskning om hur folk från oftast trånga stadsmiljöer på 1940- och 50-talen upplevde att komma till nya förorter som
Torpa och Högsbotorp i Göteborg, eller Hammarbyhöjden i
Stockholm. Det var inte bara de nya materiella villkoren som uppskattades. Många upplevde det också som positivt att komma ifrån en begränsande och kontrollerande social miljö. På den tiden
var inte trygghet ett stort samhällsproblem – man upplevde inte
att man behövde grannarna på det sätt som man levt förut.
Friheten blev en stor tillgång för barn och ungdomar.

Rummets regi
De starka strukturerna handlar ju om den fysiska miljöns styrande funktion, delvis på ett ovillkorligt sätt. En gård som t ex har alla entréer vända mot gårdsytan innebär att alla som bor där måste passera gården på in- och utväg...Om bänkar står på torg, om
torget har en vattenyta, om torget har intressanta och påkostade byggnader och konstverk så förstår vi att detta är gjort för att vi ska kunna vistas där och att torget ska kunna fungera som mötesplats; en samlande plats i en större miljö. Allt detta är
exempel på att rummet ger regi.

....................................

Gemensam Neutral Arena (GNA)
Gemensam i meningen att den upplevs tillhöra dem som bor i ett litet grannskap, Arena som ett rum eller plats där boende blir synliga för
varandra, där det finns möjligheter att umgås och göra saker. Neutral
i den meningen att det förutom synligheten inte finns ett tvång att
därutöver delta i det sociala livet, men att det finns möjligheter till detta.

En GNA kan finnas i form av gård, i vissa fall på en gata och i vissa fall
i ett trapphus beroende på utformning. En bra GNA ger förutsättningar
för ett fungerande socialt liv i närmiljön.

Tolerans för olikhet
Richard Florida beskriver hur människor ur ”den kreativa klassen” är
intresserade av ett småskaligt, varierat och blandat stadsliv av den
karaktär som finns i centrala stråk i större städer. Viktigt i hans
beskrivningar blir den tolerans för olikhet som han menar finns just i
sådana miljöer. Begreppet ”blandstad”–stadsmiljöer där boende och verksamheter liksom olika befolk-ningsgrupper blandas ligger nära de
ideal som förs fram av de ovanstående.

.....................................

Ett fungerande vardagsliv
Det är viktigt att staden som helhet har en variation av verksamheter och platser som svarar mot olika behov, och att olika behov prioriteras lika mycket. Vilka andra behov finns utöver de vi spontant ser utifrån vår egen synvinkel? Hur man använder vardagstiden varierar också mellan människans olika faser i livet. Om den byggda miljön utgår från en bestämd livsfas, försvåras vardagslivet för dem som befinner sig i andra.

Miljöns och stadens betydelse för hälsan.
En viktig del av hälsobegreppets koppling till fysisk miljö är hur
mycket miljön stödjer ett rörligt och aktivt liv. I rapporten ”Den
byggda miljöns påverkan” (2006) tecknas en bild av situationen idag. Samhällsutvecklingen har gjort att vi har mer stillasittande jobb
idag än tidigare och åker mera bil till olika vardagsaktiviteter.
TV-tittandet och användning av datorer är en del av utvecklingen.
Inte minst gäller det barnen som i allt större utsträckning skjutsas
till skolan och olika aktiviteter. Detta leder till att det mesta av de fysiska aktiviteterna görs på fritiden snarare än att de byggs in i det vardagliga livet.

......................................

l deras attityder, vilket är ett vanligt sätt att ta sig an hälsofrågan. Istället vill man här trycka på ett socioekologiskt perspektiv, vilket innebär att miljön i sig gör det svårare för vissa beteenden och främjar andra. Man måste alltså förstå kulturella och miljömässiga faktorer för att förstå individens val.

Det är inte bara rörelsemönster som påverkas av hur den fysiska miljön är utformad, utan även välbefinnande, social struktur och medborgaranda.
Det finns forskning som visar att bostadsområden som är promenadvänliga ger ett större socialt kapital, eftersom de ger bra förutsättningar för mänskliga kontakter i vardagen. Är området promenadvänligt är man mer benägen att lära känna sina grannar, lita på människor i området och engagera sig politiskt och socialt. Detta gör att man blir mera integrerad i sitt område vilket minskar risken för kroniska sjukdomar och mental ohälsa.

Trygghet
Trygghet och otrygghet handlar om en känsla inför framtiden, inför vad som kan hända. Den som känner sig trygg är inte orolig för vad som kan hända medan den som är otrygg är osäker och rädd inför det som väntar. Otryggheten kan röra många olika sidor av livet – arbete, ekonomin, relationerna och till och med själva livet, det existentiella.
Känslor inför vad som kan hända när jag rör mig utanför bostaden, på gården, gatan, i parken eller på torget.

.................................................................

Ur S2020
Våra liv utspelar sig i ett landskap av grönska, bebyggelse,
gator,torg, parker och hemliga rum. I samspel med andra
människor och i en miljö som ger resonans skapas viktiga förutsättningar för social hållbarhet.

Kontakter med andra människor är ett grundläggande mänskligt behov. Omfattande forskning pekar på behovet av nära
kontakter och goda personliga nätverk för god hälsa och ett gott liv.
Men det finns också behov av kontakter med människor utanför detta. En hel del forskning pekar på betydelsen av det som på engelska kallas ”weak ties”, kontakter som inte är så nära eller
intima (ytliga skulle man kunna säga om det begreppet inte var
så negativt förknippat). ”Weak ties” för med sig information och kunskaper från andra sammanhang än där man själv har
kunskaper och erfarenheter.

.....................................................

..

.

........................................................................................................................NÄSTA!